28 mars 2010

Tema Hudiksvall: Konsultad galenskap och tävlingsstart

1998 samlades de starka krafterna i luleåfotbollen till möten kring vad som skulle kunna göras för att säkerställa att Luleå skulle "sättas på fotbollskartan". I svensk fotboll hade just fattats ett beslut om att införa ett nytt steg i seriesystemet, Superettan. Där skulle förstås Luleå ha ett lag med. Man kopplade in lite konsulter för att hjälpa till och stadens två starkaste klubbar, Lira BK och IFK Luleå, som hade turats om i division 1 ledde projektet. År 2000 bildades så Luleå FF. Då hade visserligen fem av de sju samarbetsklubbarna hoppat av och enbart Lira BK och Luleå FC skulle vara med på tåget. 2002 tvingades klubben börja om i femman på grund av ekonomiska problem. 2007 var man tillbaka i tvåan, men efter att man åkt ur direkt försvann 17 spelare och efter nästa säsong lade man ner verksamheten.

Sedelärande historia? Kan man tycka att det borde vara, men knappast. Luleå FF är ju inte det enda exemplet på en konstruerad klubb där ett antal av medlemmarna i den lokala fotbollsparnassen gått helt överstyr ivrigt påhejade av en välfakturerande konsultfirma.

I vår serie i år är det rätt gott om typ FC:ar där den mellanstora staden slagit ihop ett antal anrika varumärken för att "etablera elitfotboll" i Karlstad, Umeå, Östersund. Letar man längre ner i systemet blir det fler ändå. Det enda exempelet på en sådan sammanslagning som spelar elitfotboll är FC Trollhättan. Visst, där finns Väsby United också, men det är en annan typ av sammanslagning utan den typen av ambitioner som förpestat fotbollen i framför allt norrländska städer de senaste decennierna.

Å andra sidan finns en hel del andra i sammanhanget intressanta exempel också. GIF Sundsvall, Gefle IF, Kalmar FF, Trelleborgs FF, Jönköpings Södra. Klubbar i mellanstora städer utan fantastiska meritlistor som etablerat sig i elitfotbollen efter en och annan tabelldipp genom åren. Klubbar som är ohotade ettor i sina städer. Klubbar som har försökt bygga upp en långsiktigt hållbar elitverksamhet, samtidigt som sökt dialog och samarbete med andra mindre klubbar i området. En helt annan väg att gå. Som har visat sig betydligt mer framgångsrik.

Men i Hudiksvallsfotbollen skiter man uppenbarligen i att försöka se sig omkring och lära av exempel i omvärlden. Klubbarna i Hudik presenterade inte utan stolthet nyligen planerna på Hudiksvalls United, eller Hunited, som de på allvar kallar projektet.

På hemsidan glassar man sig igenom konsultfloskler och hitte-på-deviser på hobbylatin. Nu ska äntligen Hälsingland hamna på fotbollskartan. Styrelser ska sättas ihop, checkhäftet är igång och bankkontakterna tagna. En reklamares våta dröm som projekt. Obegränsat med lånade medel och svag till måttlig kompetens vad det gäller att granska relevansen i utgifter. Kanske är det annorlunda i Hunited, vad vet jag. Men projektplanen imponerar inte direkt.

Jag tänker inte orka gå igenom pajaserierna i Huniteds presentation. De är många. Utan jag nöjer mig med att konstatera ytterligare ett exempel i fotbollssverige där föraktet för professionalism och gediget arbete manifesteras. Man vill, trots varnande exempel, bygga sitt torn med översta klossen först. Man vill dra på sig kostnader som inte en klubb i tvåan ska ha och man överskattar det publikintresse och det marknadsintresse som finns för ett liknande projekt med hästlängder.

Jag är ledsen Hunited, men om fem år spelar ni fortfarande inte i norrettan. Om fem år har ni bytt styrelse minst tre gånger. Om fem år har minst hälften av samarbetsklubbarna hoppat av. Och om fem år spelar ni derbyn mot andra lokala elitprojekt som Friska Viljor FC i tvåan eller trean. Trist.

Men än så länge heter stadens främsta lag Hudiksvalls Allmänna Bollklubb (ett namn man bytte till redan 1935 när lokala sågverket Håstaholmen krävde att man bytte bort namnet Arbetares Bollklubb till något mindre subversivt). Och just ABK står för motståndet när Sirius tävlingsdebuterar i år med match i Svenska cupens första omgång i morgon. Ett ABK som inte verkar ha direkt dunderkoll på Sirius, eller vad sägs om tränare Pelle Lindbergs kommentar i lokalblaskan? "Enligt uppgift har de bara tappat en spelare från det lag som åkte ur superettan i fjol."

En riktigt viktig match. Inte därför att Svenska cupen är världens hetaste turnering och inte därför att motståndet är fantastiskt, men därför att det är årets första match med tävlingspuls. Årets första match där man inte laborerar i onödan med formationer och startelvor. Årets första tillfälle att få en lite tydligare inblick i hur Brännan och Antonio tänker sig säsongen. Dessutom ligger ett genrep inför seriestarten i form av en tävlingsmatch, med stor sannolikhet hemma, mot kvalificerat motstånd i potten.

Truppen som åker till Hudiksvall i morgon kommer med stor sannolikhet vara det bästa som är möjligt för dagen. Det vill säga att spelare som vilat från träningsmatcher med lite småskavanker kommer att vara med. Blomman kommer säkert vara med. Förmodligen även Haisem, Petter och Erik Z. De som man dock med säkerhet kan räkna bort är Emir Smajic med sin hälskada som med lite otur kan ta ett gäng veckor att bli kvitt, Gallo som röntgade knät i veckan och väntar på svar, Fredrik Söderbring som vill köra ett sista muskeltest innan han ger sig in i spel och Fredrik Olsson som behöver vila sina ljumskar några veckor till.

Den för mig mest intressanta frågan är dock vem som kommer att stå. Vi har som bekant seriens vassaste - och dyraste - målvaktsduo i laget. Nu kan de inte stå varsin halvlek längre. Någon kommer få förtroendet och den andre kommer att vara den som får kämpa för att ta platsen. Svårt att vara säker, men att döma av senaste tidens träningar, matcher samt de rykten som sipprar ut från lägret i Ungern är jag villig att sätta min hatt på att det är Bylle som står i morgon. Detta trots att matchen går på Richards gamla jaktmarker - Strands IF från Hudik var den klubb han lämnade för Trelleborgs FF och elitkarriären 2003.

Vad det sedan kommer att betyda i längden är svårt att sia om. Det är ändå en månad kvar till seriestarten. Men min känsla från tidigare under vintern kvarstår. Det blir Richard som för jaga.

Apropå målisar kan man glatt notera att gamle Siriuslegendaren Fredrik Sundfors flyttat ner i tvåan och hobbymålvaktande i just ABK. Han fanns med i första truppen mot UNIK, och lär finnas med även i morgon.

Kika på övriga norretankonkurrenter orkar jag inte just nu. Det får bli ett senare inlägg, men det har hänt en hel del sedan sist av intresse. Inte så konstigt, det var ju en månad sedan Studan lyfte locket senast. Dalkurd har öppnat pluskan, Boden bubblar, Vasalund tappar snudd på viktigaste snubben, V/S ser fortsatt starka ut framåt och Gröndal ligger i nyhetsskugga som vanligt. Men som sagt. Mer sedan.

Vi avrundar med att tippa morgondagens startelva. 4-1-4-1:

Jonas Bylund
Philip Berglund - Daniel Blomgren - Daniel Fernberg - Haisem Ismail
Erik Zetterqvist
Petter Österberg - Eric Jernberg - Patrik StCyr - Mani Tourang
Johan Pettersson