På Studan eller någon annanstans

För säkerhets skull här också...

2011-12-16T16:00:00.002+01:00

En gång är ingen gång. Men när UNT igår plockade bort ett blogginlägg från min blogg som berörde en Uppländsk klubb och deras val att anställa en person som befann sig mitt uppe i en rättsprocess åtalad för bland annat misshandel och ofredande - och som sedemera dömdes var det inte första gången det hände. Det var andra gången.

Första gången accepterade jag beslutet och hänvisningen till tidningens namnpubliceringsprinciper. Igår handlade mitt inlägg om de uppenbara parallellerna till fallet med Alexander Gerndt som valsats i media senaste dagarna. UNT publicerade som bekant namnet på Gerndt. I en kommentar på min blogg gavs jag intrycket att UNT hade bytt utgivare och också därför ändrat policy.

Det hade man uppenbarligen inte. Utan att informera mig diskuterades min text på ett möte igår. Beslutet fattades mig oventades och jag meddelades först i efterhand att man beslut att ta bort min text. UNT har rätt att göra så förstås. De är ett privat företag och jag bloggar på deras webbplats. De hänvisade till deras utgivningspolicy om namnpublicering.

I sammanhanget bör det dock nämnas att alla vi som bloggar här på unt.se har ett avtal med UNT som tydliggör att UNT inte har något utgivaransvar för bloggarna, utan att publicering sker utan förhandsgranskning. En rad anledningar till att UNT ändå kan plocka bort inlägg listas. Jag kan inte se att jag har brutit mot något av dem.

UNT har förstås rätt att radera mina inlägg ändå. Jag skrev igår till UNT:s ansvarige utgivare för att få ett tydligt svar kring det fattade beslutet. Jag har inte fått något svar. Jag kan inte tolka det på annat sätt än att UNT är ointresserade av frågan.

I mitt inlägg igår ställde jag frågan vad som gör att Fotbollsförbundet och en radda kommentatorer försökt släta över det Gerndt - och tränaren i den uppländska klubben - fällts för i domstol. Jag menar att just denna överslätande attityd och åsikten att sådant här inte är något man ska rota i är själva anledningen till att fotbollen inte heller förmår hantera denna värdefråga på ett tydligt sätt.

För mig ställer sig UNT i och med beslutet igår i samma led. UNT blir en del av hela det maskineri som inte vill ta i frågan. Som spelar ner betydelsen av frågan. Som tycker att tystnad - och raderande av kommentarer och blogginlägg i ärendet som riktar ljuset på klubbens agernade - är att föredra framför att lyfta frågan. Att det är UNT:s val kan jag bara beklaga. Men jag behöver inte göra det till mitt val.

Konsekvensen är att om jag vill fortsätta blogga under den tid som jag har sagt att jag ska fortsätta blogga så får jag inte skriva om den här frågan - som för mig är viktig. Det kan jag inte acceptera. UNT har sin moraliska kompass. Jag har min. De fungerar inte tillsammans. Därför tackar jag idag för mig.

Jag började blogga på UNT för att jag tyckte att det fanns en lucka att fylla. Ingen i den här stan har varit ett dugg intresserad av att försöka rota i saker som är galna i Idrottsuppland. Jag säger inte alls att jag har lyckats, ibland har jag inte ens försökt eller orkat. Men jag har i alla fall haft en ambition att skriva om något mer än att Sirius förlorade förra matchen. Lyfta frågor som jag tycker är viktiga. När jag inte längre kan göra det som jag vill är det inte heller intressant längre.

Jag har haft ett symboliskt arvode för att blogga på unt.se. Jag har ingen som helst vilja att fakturera för december. Jag föreslår istället att UNT använder de pengarna till att stödja en organisation som jobbar med att bekämpa våld i hemmet. Antingen det eller köpa lite schyssta wienerbröd till kaffet. Om UNT insisterar så har jag ett avtal med en kalendermånads uppsägningstid som kräver av mig att jag skriver minst tre inlägg i veckan. Jag fullföljer förstås det om UNT vill med tre rosenkindade text-tv-inlägg i veckan.

Annars så tackar jag härmed för mig. Och vill passa på att tacka er som följt den här bloggen i ett drygt år. Jag har fått mycket bra feedback från er. Till och med ni som skickat anonyma hotmail när ni inte har hållt med mig om saker jag har skrivit är att tacka. Det har varit lärorikt. Jag vill inte heller att någon skugga ska falla på UNT-sportens ledning i det här fallet. Jag är tacksam för att ni lät mig härja fast jag redan från början sa att jag inte skulle dra mig för att vara kritisk om jag ville. Det känns mest bara trist att behöva sluta såhär. Men det är ju det där med moralisk kompass.

Det jag inte fick publicera på unt.se i fallet Gerndt vs fallet Siggi Jonsson

2011-12-15T21:14:00.002+01:00

Tidigare idag publicerade jag en text på den blogg på unt.se - Hundstjärnan - som jag sedan drygt ett år driver. Jag publicerade i tron att UNT hade ändrat sin namnpubliceringspolicy sedan det att man i oktober valt att inte publicera namnet på klubb och tränare i fallet Siggi Jonsson, ESK:s tränare som i höstas dömdes för misshandel av sin tidgare flickvän. Nu i veckan publicerade de namnet på Alexander Gerndt - som dömts för i princip exakt samma sak till exakt samma straff. Jag hade dock fel. Blogginlägget raderades av UNT med hänvisning till att man beslutat att även fortsättningsvis inte publicera varken Siggi Jonssons eller ESK:s namn. Jag har skickat mail till UNT:s ansvarige utgivare och bett om klargöranden från dem. Särskilt med hänsyn till att jag enligt avtalet med UNT bloggar utan förhandsgranskning och att UNT därför inte heller har utgivaransvar för min blogg. Här är det dock ingen som kommer att plocka bort vad jag skriver, och jag publicerar därför den ursprungliga texten här nedanför.

Svenska fotbollsförbundet tog sitt förnuft till fånga igår och stängde av Alexander Gerndt från landslaget efter den fällande domen för misshandel av hans tidigare fru. Eller "tog sitt förnuft till fånga" är väl att ta i. De satt som fågelholkar och noterade artikel efter artikel och kommentar efter kommentar från folk som ansåg att man inte kan acceptera vad som helst från spelare som drar på sig landslagströjan. En undersökning på Aftonbladets hemsida visade att tre fjärdedelar av alla som svarade tyckte att Gerndt nu inte kunde representera Sverige. Sedan agerade de.

Jag tror Förbundets förvåning var genuin. Jag tror att de på allvar trodde att detta var en liten skitgrej som bara "vänsterfeminister" skulle gaffla om. Alla andra skulle tycka att det sportsliga var viktigast - och "vafan, killen har ju redan fått sin dom." Hamrén kommenterade att det var synd om Gerndt, märkbart störd av frågan. Man baxnar.

Hela spektaklet till presskonferens igår gick ut på att det egentligen var Förbundet som var det stora brottsoffret. Särskilt stackars Lagrell som tvingades svara på jättemånga konstiga frågor. Dumma, dumma media liksom. Och lite dumma Gerndt också, men mest synd om Gerndt. Ung kille vet ni. Början av en internationell karriär. Jättejobbigt för honom.

Frun då? Och deras gemensamma barn som satt i mammans knä när Gerndt tog strypgrepp på frun så kraftigt att både frun och barnet fick synliga skador av tillgreppet? Ingen hade lust att prata om dem.

Äh, vem bryr sig liksom. De spelar ju inte fotboll.

Men nej. Det är inte synd om Alexander Gerndt. Han har gjort vad han har gjort och får ta konsekvenserna av det. Men det innebär inte att det finns ett egenvärde i att hänga ut honom. Självklart ska han ha hjälp att hantera sitt beteende. Men det är inte Gerndt själv som är poängen. Anledningen till varför det här ska diskuteras öppet är att det är en fråga om värderingar, och att fotbollen med hela dess breda ungdomsarbete är en viktig förmedlare av värderingar. Och det som får fortgå utan att någon sätter ner foten och markerar tydligt, får också i praktiken en okejstämpel. Det är därför hela "Gerndtgate" är så viktig.

Och jag undrar. Är det någon som i det hela har reflekterat över varför så pass många gamla spelare, expertkommentatorer och fotbollsfolk har levererat kommentarer som slätar över Gerndts handlingar och vill fokusera på det idrottsliga istället? Varifrån kommer dessa kommentar som i praktiken innebär att det är väl inte så farligt det där med hustrumisshandel. Jag tror att det är en sida av samma mynt. En effekt av de värderingar som uppenbarligen är spridda inom "fotbollsfamiljen".

Det är det stora problemet.

Och det är därför ESK nu bör ställas mot väggen och tvingas förklara hur de ser på det som deras huvudtränare Siggi Jonsson fällts för i domstol. Bara för att friska upp minnet. Siggi fälldes i oktober för i princip exakt samma saker som Gerndt. Han befanns skyldig till att ha misshandlat - och dessutom (till skillnad från Gerndt) ofredat sin flickvän. Han dömdes till exakt samma straff. Villkorligt, dagsböter och skadestånd.

Läs gärna här om en del av det som Siggi sedan fälldes för. Bara så att det står klart vilken typ av handlingar vi pratar om. Sådant som att armbåga henne i skallen, misshandla i samband med sex, spela bort hennes sexuella tjänster på biljard, hota och trakassera via mail och sms. Över lååång tid. Till slut polisanmälde hon.

När domen mot Siggi fälldes fattade UNT beslutet att inte publicera namnet på varken "tränaren" eller "klubben". Jag skrev det då, och jag upprepar det nu. Det var ett olyckligt beslut. Inte - precis som i fallet med Gerndt - för att hänga ut Siggi. Det är inte det det handlar om. Det handlar om värderingarna, och vad en klubb representerar i samhället.

Det olyckliga är att effekten av att inte släpa ut klubben i ljuset blir att grottattityden till kvinnomisshandel slipper undan. Klubben kan anonymt släta över det som har hänt och bara fortsätta. De behöver inte svara med namn på jobbiga frågor om hur de tänker med värdearbetet och klubbens ungdomar. De behöver inte diskutera öppet vilka signaler deras val att förlänga kontraktet med tränaren trots att de visste att åtal var väckt ger.

Just det. Det är viktigt i det hela. Den länkade artikeln är alltså publicerad av ESK:s orförande Gustaf af Jochnick en vecka innan domen faller - efter avslutade förhandlingar i tingsrätten. De förlänger med Jonsson trots att de mycket väl vet vad han har gjort. Samme af Jochnick kommenterar sedan Siggis fall med en osannolik härva av hot och överslätningar när journalisterna börjar ställa frågor. (I riksmedia publicerades även namnen.)

Det är det där ESK bör tvingas stå för. I klubbens namn. Och nu när UNT har en ny chefredaktör och en ny policy för namnpublicering - man publicerade Gerndts namn igår - vore det verkligen på sin plats att lyfta upp också detta fall. Bara genom trycket i media svängde Fotbollsförbundet i fallet Gerndt och vi fick till stånd en nödvändig värdediskussion. Samma medietryck bör hamna på ESK nu. Frågan som bör ställas till ESK är: "Har ni en annan syn på det här med kvinnomisshandel än Svenska fotbollsförbundet, eller tycker ni att det är lämpligt att ert lag leds och företräds av en person som för bara ett par månader sedan dömdes för samma brott?" Det, och "Hur jobbar ni med värdefrågor med era ungdomar givet denna situation?"

Saker har hänt i idrottssverige det senaste året. Självaste Glenn Hyséns son har som första fotbollsspelare på någorlunda nivå kommit ut som homosexuell och startat en nödvändig debatt. Patrik Sjöbergs bok har lyft frågan om pedofili inom idrotten till öppen diskussion. Fallet Gerndt har lyft frågan om kvinnomisshandel. Det är helt nödvändiga värdefrågor som måste diskuteras också inom fotbollen. Även i Uppland.

Annars kommer vi att tvingas fortsätta smälta kommentarer som:

"Vi fortsätter som vanligt och det här ändrar inte på något,"

ESK:s Lasse Hedström om Siggis dom.

"Vi kan inte kolla på vad han har gått igenom, det kan vara sant eller inte"

Valsta Syrianskas Ismet Karademir om Yannick Bapupa.

"Det viktiga är att vara tillgänglig för spel och det är han ju."

Svenska fotbollsförbundets Jörgen Eriksson om Gerndts dom.

Vill vi verkligen ha det så inom fotbollen?

Bloggsilly

2010-10-28T17:38:00.002+02:00

Tack.

Ni har faktiskt varit fler än vad man skulle kunna tro som har följt Studanbloggen på sistone. Av olika anledningar har de olika Studanskribenterna fallit från eller tagit paus från bloggandet en efter en. Och nu är det min tur.

I och med detta inlägg kommer Studanbloggen att hibernera på obestämd tid tills dess någon känner sig hugad att väcka den igen. Detta därför att jag istället fortsätter blogga här framöver. Häng gärna med, om ni vill.

Vinnare utsedd i Studantävlingen!

2010-10-26T21:50:00.002+02:00

Här skulle man ägna kvällen åt att sammanställa resultaten i Studans norrettantävling, om ni mot all förmodan kommer ihåg den.

Nu visar det sig att Joint redan har gjort det. Spana längst ner i kommentarerna till inlägget. Summan av kardemumman är att resultaten blev som följer:

1. Joint, 25 p
2. Farbror, 22 p
2. Blinkande Lyktor, 22 p
4. Hornby, 20 p
5. Bigbadda, 19 p
6. Kritan, 16 p
6. Brukarn, 16 p
8. Sakul, 14 p
9. Tommy, 11 p
10. Håwe, 10 p

Grattis (och tack för jobbet!) till Joint, som ska få sig en svettig målisträningströja vid tillfälle!

Sirius - Umeå, agnarna från vetet

2010-10-23T23:47:00.002+02:00

Sirius har en superettaplats 2011 i egen hand. Ingen kan påstå att det blir lätt, men faktum är att Sirius inte ens behöver vinna en enda av de tre matcher man maximalt har kvar att spela i år. Oavgjort mot Umeå i morgon, och oavgjort i två matcher mot J-Södra i kvalet räcker, om kvalmålen faller rätt. Förhoppningsvis får Studan chansen att återkomma med en kvalanalys/spekulation här senare, men i morgon är det som sagt Umeå FC hemma som väntar.

Umeå, näst sämst i serien sedan den vände i somras. 10 poäng på 12 matcher. Borta mot Sirius, näst bäst med sina 25 poäng på 12 matcher. Ett Umeå som inte har annat än den så kallade hedern att spela för. Mot Sirius, som har allt - precis allt att vinna. Kan det sluta med annat än hemmaseger?

Som legitimerad siriusdystopiker måste jag förstås säga ja. Sirius har de senaste åren haft ett track record av att vika ned sig i viktiga matcher. En tendens att inte vilja vara delaktig när det verkligen gäller som mest. Jag vet inte hur det ser ut i skallen på folk i truppen ikväll, och i morgon vid match, men som jag ser det är det nog den största, om inte den enda faktorn som kan sumpa det här för Sirius. Och de som var i Borlänge förra helgen fick se det hända. Välorganiserat och riktigt fram till motgång, sedan ras.

Man lär efter den matchen ha pratat en hel del om just den mentala prestationen, om att alldeles för många vek ner sig vid olika tillfällen i den matchen. Eller, jag hoppas att man gjorde det i alla fall. Sirius i andra halvlek var ett lag där spelarna lämnades som små oaser av sina kompisar. Och i ett lag som bygger på att vara just bra som ett lag - det finns inte de enskilda spelarna som avgör på egen hand - är det en säker väg till misslyckande. I morgon får det inte hända igen.

Andra orosmoln finns förstås också. Pierre Gallo har haft känning i en vad och kommer enligt Sirius officiella sida stå över matchen i morgon. Vidare har det varit en del sjukdom i truppen i veckan, och det kan vara fler som måste stå över, även om i stort sett alla utom de långtidsskadade tränade sista lätta träningen idag. Och så är naturligtvis Fernberg avstängd efter sitt röda kort senast.

Men. Umeå har också problem. Och då menar jag problem som inte i första hand är relaterade till det faktum att de ska spendera en vacker höstdag på att åka halva Sverige söderut och spela en för dem totalt betydelselös match och förmodligen alla ser mest fram emot ölen på vägen hem efter en avslutad säsong. Man har nämligen avstängningar och skador på många av de tyngsta namnen i truppen. Bland annat är både skyttekungen Danny Persson och Toby Davies i anfallet avstängda, Kali Ongala lämnade under sommaren och på skadelistan finns viktige backen Jens Sjöström tillsammans med Henrik Sensström och någon till. Dessutom har man stora frågetecken för Andreas Hermansson, den gamle legendaren, som har ryggproblem. Umeå får inte ihop till en hel trupp ur a-laget.

Det är helt enkelt inte samma Umeå som slog Sirius hemma med 2-0 i premiären i våras.

Men Sirius är som sagt var inte heller utan frågetecken. Att Oscar Zettergren går in och ersätter Fernberg i backlinjen behöver man nog inte fundera extra på. Där finns inget alternativ liksom. Däremot kan jag tänka mig ett antal olika scenarier på mitten. Oscar Z kan inte spela på två ställen samtidigt, vilket innebär att den defensiva mittfältsrollen han innehaft med den äran på sistone måste ersättas av någon. Och både brorsan Erik och Blomman är borta. Gallo också, även om det verkligen inte är hans idealposition. Men det innebär att man måste in på fjärde- eller till och med femtevalet på positionen. Det lär stå mellan Fredrik Olsson och Patrik St Cyr, som i så fall halkar ner ett snäpp i banan.

De offensiva centrala platserna kommer om Fredrik spelar defensiv besättas av St Cyr och någon till, gissningsvis Petter, Ian eller Ernesto. Om St Cyr spelar defensiv blir det nog både Petter och Ian eller Ernesto centralt. Det är naturligtvis ett betydligt mer offensivt alternativ, men det lämnar också förmodligen backlinjen rätt ensam. Om jag själv fick välja skulle jag föredra det mer defensiva alternativet, med både Fredrik och Patrik. Sirius har byggt sin relativa framgång i år bakifrån och känslan är att det vore vanskligt att börja laborera med grundinställningarna i det här läget.

Yttermittfältsplatserna innebär också ett val. Om Petter inte spelar på mitten spelar han förstås på en kant. I så fall blir den andra kanten ett val mellan Moses och Kango i Manis frånvaro. Kango gjorde ingen kanonmatch i Borlänge direkt, och Moses gjorde ett småspännade inhopp. Kango är utan tvekan mer skolad (vilket också säger en del om Moses...) och har ett skott som funkar. Moses kan få vilken back som helst i serien att bli yr i skallen, men saknar helt och hållet avslutsfot och hans passningsspel är inte heller det bästa. Smaken är som baken, men jag är mer intresserad av poäng än underhållning och föredrar Kango.

Johan P, Haisem, Söderbring, Elias och Bylle spelar alla på sina platser om inget oförutsett händer. Det är fem pers. Och det är i sig naturligtvis ett stort problem. Att behöva laborera med sex olika positioner i startelvan är ingen önskedröm, men på sitt sätt är vi faktiskt tillbaka där vi började säsongen frånvaromässigt. Blomman, Gallo, Fernberg, Mani och Erik Z - och Jernberg - hade alla varit högaktuella startspelare om de hade varit spelklara. Självklart är det ett avbräck.

Men jag tror och hoppas att Sirius ska fixa det ändå. De vanliga tre nycklarna till seger kokas ner till en idag. För att säkra kvalplatsen handlar det om en sak.

Skalle
Om Sirius i morgon går ut till match som ett lag. Om man inte viker ner sig, blir nervösa, backar från ansvar, blir rädda och fegar ur kommer Sirius att greja det här på egen hand. Men gör man inte jobbet. Tillsammans. Då blir det en tuff resa och många blickar och tankar mot drabbningen i Botkyrka. Snälla Sirius, låt oss inte hamna i det läget.

Och skulle allt gå åt skogen kan man i alla fall investera i en katastrofförsäkring via Svenska spel, där dubbeln Umeå FC-Syrianska Kerburan ger dryga 15 ggr pengarna.

Ibland blir huvudet fullt av frågor

2010-10-19T14:16:00.005+02:00

Upplands fotbollsförbund kallar till tränarträff med "IK Sirius sportchef Bo Andersson" som kommer att "berätta om utvecklingsplanen i föreningen."

Sportchef? Det är den första frågan jag har. "Utvecklingsplanen i föreningen" är nästa. Det låter oerhört spännade, och jag noterar att det är Bosse som verkar vara ansvarig för den, eftersom det är han som ska prata om den.

Men sportchef fick han inte vara länge. Någon har ändrat:

Så jag återkommer till frågan. Vilken roll har Bosse? Hur ser utvecklingsplanen ut? Vem ligger bakom den? Är den förankrad?

Jag vill veta mer...

Speedway, någon?

2010-10-19T10:36:00.002+02:00

Tillbaka i Studanbloggen efter en intressant vecka på UNT. Vi får väl se hur fortsättningen på det sammarbetet.

Men.

Nu är jag sur igen.

Jag kommenterar inte speedway på den här bloggen. jag kan ingenting om speedway, och jag tycker det är tråkigt. Jättetrist, faktiskt. Är det nån som då skulle ha lust att läsa en krönika där jag skriver från Hallstavik att dyngsämsta elitlaget Rospiggarna i sin match mot Mupparna bjöd på erbarmlig underhållning eftersom lagen bara åkte runt runt på en grusväg, men att till och med en dålig fotbollsmatch har ett större underhållningsvärde eftersom det alltid finns taktiska finesser och fina spelsekvenser att njuta av?

Vad skulle tidningsläsarna säga om Västerviks Tidningar anställde mig och lät mig rapportera om stadens speedwaylag? De skulle aldrig göra det förstås. Av respekt för läsarna som faktiskt är intresserade av speedway.

Men. Fotboll kan ju alla. Fotboll gillar alla. Och därför är det också helt okej med krönikor från en fotbollsmatch som går ut på hur kul det är med speedway.

Förlåt en sur jävel, men jag hade hellre läst en text från Sirius match mot Dalkurd i söndags som försökte få grepp om hur Sirius kunde tappa sitt spel helt och göra en riktigt usel andra halvlek. En krönika som försökte gå till botten med vad som kan vara problemet i ett lag där spelarna slutar hjälpa varandra på planen, och varför Sirius tappade mittfältet helt i andra halvlek. Eller kanske en krönika som försökte bjuda läsarna på spekulationer om den närmaste tiden?

Studan i tillfällig boning

2010-10-17T23:03:00.002+02:00

Hejhej. Ber om ursäkt för stiltjen här på bloggen. Studanbloggen är för veckan utlokaliserad till det stora mediehuset i byn och finns här. Men vi är snart tillbaka igen. Och den som vill förstärka Studanredaktionen är som alltid ytterst välkommen. Särskilt inför bandyn skulle det uppskattas storligen!

Telefonintervju med "Panikbyrån"

2010-10-05T11:28:00.002+02:00

Eftersom Studans huvudskribent "Panikbyrån" befinner sig gömd i de toskanska bergen för ett par veckor bestämde sig Studanbloggen för att genomföra en telefonintervju. Huvudämnet blir naturligtvis de senaste två omgångarnas ras.

Studan: "Vad har egentligen hänt? Sirius har gått från att vara ett oerhört stabilt vinnande lag till att förlora två matcher i rad?"

Panikbyrån: "Nu har jag ju visserligen inte sett matcherna i fråga eftersom jag åkte till Italien förra lördagen och ingen av matcherna har sänts på RAI, men jag tror man kan konstatera att laget inte springer tillräckligt mycket. Man måste hela tiden flytta upp ytterbackarna och springa. Jag tror inte Brännan och Antonio har varit tillräckligt tydliga där senaste veckorna. Har man en blåsvart tröja på sig måste man kämpa!"

Studan: "Inte tillräckligt tydliga? Hur menar du?"

Panikbyrån: "Jag vill inte förhäva mig själv, men jag tror vi kan prata om en Panikbyråeffekt. Sedan i somras har jag funnits i närheten av laget, följt träningar, pratat regelbundet med båda tränarna. Jag skulle inte vilja påstå att det är jag som lagt upp taktiken eller så, jag vill ogärna prata i termer om vilken effekt jag har haft. Men jag tror ändå att man måste konstatera att mitt mentorskap ändå har resulterat i tio raka matcehr utan förlust. Grabbarna sprang som fan i somras, och sådant ger resultat. Nu däremot har ju jag rest bort ett tag och trodde kanske lite naivt att trenden skulle kunna hålla i sig ändå, men då har vi två raka förluster. För mig är sambandet tydligt.

Studan: "Ehh, åååkej. Men tror du det går att få någon rätsida på det här? Är direktplatsen till Superettan körd nu?

Panikbyrån: "Det är klart det blir svårt. Man måste kämpa på planen och sätta sina chanser på den här nivån. Jag är borta även över nästa match, och sedan är det bara två matcher kvar. Men jag är optimist! Jag tror det kan räcka till kval. Och väl där blir Sirius förstås oerhört farliga."

Studan: "Tack för det Panikbyrån, och ha det nu så trevligt i Italien.

Panikbyrån: "Tack du! Och du, en sak till. Det ser riktigt ljust ut inför nästa säsong. Jag har snackat med Mats Rubarth, och han har lovat att göra comeback. Och han får också med sig Krister Nordin som kommer att ta en ledarroll kring laget. Båda de har spelat i AIK och vet vad som krävs. Jag tror det blir skitbra!"

0 0 0 0 0 0 0 0 0 0

2010-09-22T09:55:00.002+02:00

Bylle höll tionde nollan när Sirius hälsade på i Norrbotten i helgen. 10 nollor på 21 matcher. En nolla även på söndag mot Carlstad och Sirius har hållit nollan i hälften av matcherna i år. Det är ett facit som tål att upprepas och upprepas. I norrettan 2006 släppte Sirius in 0,95 mål per match, men det är undantaget. Annars har vi pendlat mellan 2 och bortåt 3 (2004) till och med. De tre senaste åren har vi släppt in över 50 mål på 30 matcher. Visst, mot bättre motstånd, men det är i det ljuste säsongens 14 insläppta mål på 21 matcher ska ses. Det är riksbäst i de högre serierna.

Och tittar vi efter sommaruppehållet är det bara tre lag som gjort mål på Sirius. De två toppkonkurrenterna HTFF och VSK och underskattade Forward. I endast två matcher har Sirius släppt in mer än ett mål - 0-2 mot Umeå i premiären och 2-2 mot Kerburan strax före uppehållet.

Gallo lär ha fällt en kommentar efter Bodenmatchen kring den känslan som detta facit skapar både hos Sirius och motståndarna. "Det är som om luften går ur dem när vi gör ett mål. De vet att det blir omöjligt för dem att vinna då." Och på samma sätt känner förstås Siriusspelarna. Det är den känslan som gör att det går att "spela dåligt" och ändå vinna matcher.

Och det är här någonstans man måste buga sig för det jobb som Brännan har gjort, med god hjälp av Antonio. Vilken idiot som helst kan träna ett vinnande lag från ett dukat bord och uppnå någon form av resultat. För att ta ett löjligt exempel så skulle Real Madrid vinna de flesta matcherna även med Jesper Blomqvist som head coach. Spelarna och staben är tillräckligt bra. Men det är bara riktigt vassa tränare som förmår vända trender. Som kan vända förluster till vinster och ämligt försvarsspel till landets bästa. Och by jove, var Sirius ett förlorande lag.

Det är ingen liten sak Brännan har gjort med Sirius. Och framgångarna har uppmärksammats. Brännan utsågs nyligen tillsammans med Kalle Granath i VSK som managers för norrettanlaget i "Morgondagens stjärnor", matchen mellan norrettans och söderettans talanger. Och i vissa delar av fotbollssverige nämns Brännan som ett av de stora tränarlöftena i Sverige.

För mig blir en av de stora frågorna för framtiden om Sirius har vett att ta vara på de som bär den här säsongens framgångar på sina axlar. Jag har hört folk inom klubben säga saker som får nackhåren att resa sig på mig i sammanhanget. Herr ordförande har exempelvis sagt att "Självklart har Bosse en roll i det här, det måste man förstå. Brännan och Antonio är division tre. Bosse är elit rätt igenom."

En heltidare inom Hammarby sa också för liten tid sen att det var ju en jävla tur att ni fick in Bosse som kunde vända på skutan.

Alltså, jag vill inte måla fan på väggen. Men jag ser en överhängande risk för att framgångarna i höst kommer att tolkas just som framgångar i höst, och inte ses över ett längre perspektiv. Sådant som skulle kunna resultera i att man satsar på att behålla Bosse i stället för Brännan och Antonio. Och då får vi killen som värvade Jonevret, Quirinio och Oremo i stället för killen som har gjort Fernberg, St Cyr, Petter och P & co till vinnare igen.

Och det här menar jag inte som kritik mot Bosse. Jag tror att han kan vara bra för kostymerna runt klubben, för att knyta sponsorer till Sirius och för att skaka tass. Men han ska ha rätt roll för att det ska funka - och jag är en konservativ jävel som tror på det här med väl definierade arbetsuppgifter inom en orgnaisation.

Men att folk säger så där är ett tecken på det som kanske är Brännans svaghet som tränare. Han har inte sett till att ta cred för sitt arbete, och han har inte riktigt förmått kliva ur bilden av honom som sidekick till Jocke Mattsson och spelaren som "hjälper till" med laget. För Sirius del kan det vara en katastrof. Det finns trots allt klubbar som har koll där ute, och just nu är det en absurd rea på kvalitet i Uppsala.

Nu återstår fem matcher av norrettan. Tre lag gör upp om två platser till fortsatt chans på avancemang. VSK, Sirius och HTFF. Och om mot allför modan två av dessa skulle sladda till det orentligt på slutet finns Kerburan med och hugger. Men att de skulle plocka in fem poäng på Sirius eller sex på VSK på återstående fem matcher är osannolikt. Och om jag ska koka ner det ytterligare så är känslan definitivt att HTFF är laget på nedgång av de tre. Mycket talar för att seriesegern står mellan Sirius och VSK. Två lag som har det gemensamt att de leds av två unga oerhört lovande tränare som lyckats få rätsida på laget efter år av knaserier.

VSK bärs av en stark offensiv, inte minst ett strakt offensivt mittfält, och en oerhört imponerande moral - VSK har vänt underläge till seger fem gånger i år - men har sina svagheter i ett relativt begränsat försvar, råder det omvända för Sirius - ett ramstarkt försvar gör att det inte är hela världen att anfallsspelet har klickat stora delar av säsongen. Vad som också imponerar med VSK är den armada av tonåringar som tar på sig bärande roller i de grönvita. Filip Tronêt är exempelvis bara 17 år, men gör hälften av VSK:s avgörande mål från sin mittfältsplats. Det är bland annat ett resultat av att västeråsarna har haft sin akademi igång ett tag. Förhoppningsvis kommer Sirius inom några år också kunna spela in 17-åringar på viktiga platser i takt med att vår akademi utvecklas.

Jag tror inte att varken VSK eller Sirius kommer att tappa särskilt många poäng på resterande fem matcher. Om något av lagen tappade mer än tre poäng skulle jag bli förvånad. Tittar vi på omgång för omgång sre det ut som följer:

Omgång 22:
Sirius - Carlstad United
VSK - Umeå FC
HTFF - Bodens BK

Detta bör utan större problem bli tre hemmasegrar. Umeå slarvade bort sina tätchanser i en dålig höstuppstart, och även om man fått igång spelet något nu på slutet ligger laget i ingenmansland och spelare som Danny Persson tänker mer på vart han ska spela nästra år och har till och med provspelat med ÖSK mitt under säsongen. VSK på hemmaplan vinner en sådan match åtta gånger av tio i nuvarande form.

Sirius är förstås mycket bättre än Carlstad United, som dock inte saknar kvalitet - men dock jämnhet. Ett lag som spelar för kontraktet med kniven mot strupen är aldrig att underskatta, men Sirius bör vinna hemma.

Hammarby slår Boden hemma trots turbulensen i moderskeppet. Boden är INTE bra borta och särskilt inte på naturgräs.

Omgång 23:

Bodens BK - VSK
Vasalund - Sirius
HTFF - Dalkurd

Den här omgången är den jag är lite skraj för. Vasalund borta är aldrig kul, aldrig enkelt. Även om Vasa inte kommer att ha något att spela för så är det ett svårläst lag med en mängd unga spelare med ambition och talang. De kan göra en plattmatch, men de kan också göra en kanonmatch. Svårt.

Samtidigt har VSK en lättare match, även om Boden har varit bra hemma tidvis och har spelare som kan hota. Och HTFF slår ett rörigt Dalkurd hemma.

Omgång 24:

VSK - HTFF
Sirius - Arameiska

Här kommer å andra sidan konkurrenter med 100 % säkerhet tappa poäng medan Sirius har en på pappret enkel match mot nedlagda Norsborgssyrianerna. I Västerås är hemmalaget favoriter, men det är ändå en sådan match som passar Bajenkidsen som spelar för egna karriärer.

Omgång 25:

Dalkurd - Sirius
HTFF - ÖFK
Vasalund - VSK

VSK:s tur att åka till Solna. Samma gäller för dem som för Sirius. Vasa har kvalitet och kan störa. Om HTFF är kvar i toppstriden vinner de mot ÖFK, som är ett mycket sämre lag. Sirius får en skrattmatch om Dalkurd är klara med säsongen - vilket är mycket troligt, annars blir det tufft mot ett bra hemmalag.

Omgång 26:

Sirius - Umeå FC
VSK - Dalkurd
Gröndal - HTFF

Det här är en match Sirius kommer vinna. Umeå åker på årets segaste bortaresa för en meningslös match långt borta mot ett bra lag. VSK har en likaledes "enkel" match mot Dalkurd, som jag skulle tro är klara för fortsatt spel i norrettan. HTFF förlorar mot Gröndal. Lätt.

Hemsk höst väntar alltså. Och jag missar de kommande tre matcherna på grund av illa planerad semester. Tufft för hjärtat blir det. Nyckellaget är som jag ser det Vasalund. De kan avgöra en tight tätstrid med sina hösthemmamatcher mot HTFF, Sirius och VSK (de har ju redan vunnit den mot TFF).

***********************************************

Till sist. Bara för att följa upp tråden från förra veckans bloggpost. Det är nu bekräftat att Valstas "starke man" Sulan sitter häktad sedan en månad efter inblandning i en enorm krog- och momshärva i Stockholm. Inte mindre än ETTHUNDRA Kling och Klang var tydligen med i razzian - det motsvarar en tennismatch mot Israel i runda slängar. Att detta har efterverkningar för märstaklubben är naturligtvis inte automatiskt nödvändigt. Men - momsfiffel i niosiffrorsklassen kan ha något att göra med lönepolicies i norra Stor-Stockholm. Kan ha. Kanske.

Fortfarande väntar jag med spänning på att pressen ska ta upp frågan.

Seger och kvalplats

2010-09-15T11:28:00.002+02:00

I en dryg halvtimme ledde Sirius division 1 norra i måndags. Sirius hade just gjort 1-0 i Upplandsderbyt mot Valsta Syrianska, och i Västerås stod det fortfarande 1-1. När röken till slut hade lagt sig över Mälardalen hade både Sirius och VSK gjort varsit mål till vilket innebär att Västerås SK leder serien en poäng före Sirius.

Om vi tar det positiva.

Det här var Sirius nionde (9!) raka match utan förlust. Det är en imponerande svit Brännans lagbygge är inne i. Precis lika imponerande är det faktum att det var Sirius nionde nolla i år. Att bara ha släppt in 14 mål på 20 matcher är en smärre blå-svart revolution i en klubb där man har haft för vana att släppa in mellan två och tre baljor i snitt per match.

Och det är där någonstans man ska se måndagens match. Sirius vann mot ett lag man i princip aldrig slår, efter en medioker (och nu är jag snäll) insats. Men ändå kändes det faktiskt rätt säkert, trots att det var gästerna från Märsta som visade upp det bästa spelet och den - och det här stör lite - bästa viljan.

Vilket för oss in på det negativa.

Första halvlek var på många sätt fullt i klass med första halvleken borta mot Arameiska Syrianska. Det var en erbarmlig halvlek där den återigen nykomponerade (framtvingat av skador, sjukdom och avstängning) mittfältstriangeln svajade betänkligt, och där yttrarna Mani och Kango var helt anonyma. Resultatet blev att Sirius mycket sällan hade boll på ett konstrujtuvt sätt. Erik Z och Petter slet på, men tappade positionerna så det vischlade om det. Ernesto kampade uppenbarligen om portugisiska mästerskapet i kurragömma (rekordet, som innehas av Pauleta, var han väl i och för sig inte nära) och bidrog inte på något sätt till att stadga upp spelet.

Resultatet blev att korthuset från Valsta fick se ut som ett harmoniskt och välspelande lag trots att diverse omständigheter gjort att den startelva gästerna ställde upp med var minst sagt fascinerande. Men mer om sådant skvaller senare...

I halvtid lär Brännan ha kopplat på svordomsfläkten ordentligt. Det ryktades om könsordskvantiteter som sällan skådats i ett blåsvart omklädningsrum. Kanske fungerade det på något sätt. Mani inledde i alla fall andra halvlek med att tvinga fram lite fasta situationer på sin kant, istället för att spela bollen blint åt vilket jävla håll som helst. Viktig skillnad.

Det var också Mani som fixade straffen. Straffen som fick pappa Djordjic att näst intill implodera av serbiska invektiv. Och jag förstår honom på sitt sätt. Mani tajmar en bra situation fel och kommer på baksidan av försvaren inne i boxen. Men i stället för att ge upp situationen hoppar han mer eller mindre in i ryggen på honom och faller. Och domaren blåser straff.

Tack för kaffet, sa Johan P och sköt in ettan via Buluts lama nävar. Ingen bra dömd straff. Ingen bra slagen straff. Ingen bra siriusinsats so far. Men 1-0. Sedan kom Gallo in efter att man till slut hittat Ernesto borta vid ena sidlinjen och därför kunde byta ut honom. Det första Gallo gör är att bomba en hörna i huvudet på Haisem, som kommer perfekt på bortre stolpen. 2-0.

Och där känns matchen förstås tvärdöd. All cred till Valsta som sedan faktiskt behåller huvudet uppe på axlarna och fortsätter nöta på på ett bra sätt. De skulle nog ha haft en straff också när Fredrik Söderbring tog med armen i straffområdet. Men det var en sådan kväll när Sirius hade lite pay back-time. Och som Brännan sa efter matchen: Det finns inget att be om ursäkt för. Sirius var dåliga, men stabila. Det räcker ganska ofta för att vinna mot ett i grunden lite sämre lag. Det gjorde det igår.

När man ändå har börjat jämföra med insatsen mot Arameiska så måste man genast konstatera att skillnaden fanns i backlinjens uppträdande. Arameiska fick skapa sex-sju 100 %-chanser i den halvleken. Valsta skapade två riktigt bra. Och då var Bylle där med ett par räddningar som känns så mannagrynsgröt vid det här laget att vi nästan glömmer bort hur fantastiska de är. Sirius är helt enkelt ruggigt stabila bakåt.

Nu är Sirius alltså där uppe där man sagt att man ska vara. En viktig ingrediens i receptet som tagit laget dit är faktiskt något så trist som tålamod och konsekvens. Sirius spelare och ledare har orkat tro på att deras klass - ja, man får faktiskt kalla det för det - kommer att betala sig till slut och att det stabila försvarsspel man lagt grunden till kommer att ge resultat även i tabellen.

Det kanske låter som stora ord, men Sirius har i år börjat genomgå en förändring som är rätt radikal för vår svajiga förening. Jag har inte tid att sammanfatta mina tankar kring det just nu, men det kommer var så säkra. Men jämför gärna för ett ögonblick Sirius från Stellan fram till idag. Det är många förlorade år i den jämförelsen. Nu har klubben att förstå att förvalta det vi börjar skymta idag. Jag är inte nervös för resterande sex matcher i år, men sådana tankar gör mig byxis.

Well. Speaking of byxis. I dagarna sitter ett antal arkitekter bakom "kreativa "sportsliga lösningar i några klubbar vi känner till och biter på naglarna. I alla fall om man får tro ihärdiga rykten från märstahållet. Det ryktas inte bara om spelarstrejker och uteblivna löner, det sägs även att Bosse Batong har hittat ett par häktningar av folk med anknytning till klubben och att ett visst kassaskåp och andra intressanta dokument ska vara beslagtagna. Tränaren Ranko Djordjic bekräftar också till marsta.nu att vissa spelare har strejkat.

Studan - och många andra - undrar nog om det inte är dags för journalistkåren att börja rota lite snart. Men, men. Jag kan förstås ha hört fel. Det är kanske bara illasinnade rykten. Oyals korta besök i märstaklubben kanske finansierades på ett helt riktigt sätt. Kanske förekommer inga tveksamma kontraktslösningar. Kanske har inga spelare de senaste åren fått svarta löner. Kanske är Ekan faktiskt knäskadad. Se där, ett gäng trådar att dra i, om man är på det humöret. Jag är det inte. Men när så många av varandra oberoende rykten ändå florerar så platsar det att ta upp i en blogg.

Upplandsderbydags

2010-09-13T10:07:00.005+02:00

Crazy days. Har som synes inte hunnit sammanfatta förra veckans seriefinal här. Inte heller har jag hunnit vara nere på så många träningar som jag velat, eller hunnit skaffa fram information i den utsträckning jag skulle vilja för att ha något vettigt att säga om en match som den ikväll.

Men men. Vi kör ändå. Om vi börjar med förra veckans "seriefinal" på Söderstadion så är det mesta om den sagt på annat håll. Spana in www.siriusfotboll.se för bland annat highlights och referat om ni är intresserade av den biten. Sammanfattningsvis gjorde Sirius en okej match och fick med sig ett okej resultat. Sirius förlorade två poäng på en avgrundsdjup svacka kring halvtiden. Sista kvarten av första och första tio av andra var den typ av dipp som vi faktiskt har varit förskonade från senaste månaderna, och Hammarby TFF är tillräckligt bra för att utnyttja den typen av dalgång. Nu blev det ett mål i baken där, men det beror lika mycket på en fantastisk målvaktsinsast som på något annat.

Å andra sidan hade Sirius en period i första och sista 35 minuterna där serieledarna var helt och hållet utspelade. Som sagt, se highlightsen. Att Sirius inte lyckas göra mål under sista halvtimmens forcering är smått sensationellt. Det visar på två intressanta detaljer - för det första så har Sirius reella anfallsproblem när både Sunday och Emir är iskalla. De chanser och de mål man skapar måste man göra exceptionellt mycket rätt för att skapa. Ingenting blir gratis. Man kan liksom inte förvänta sig sådana grejer som när Ernesto står och jonglerar lite på mittplan och drar på en livsfarlig volley i parti och minut. Eller sådant som Erik Z:s genomskärning till Petter. Ändå är det så det måste gå till innan Sirius skapar.

Ta bara målet. Ernesto håller in bollen i vad som ser ut att vara alldeles för länge, sedan chippar han den över två backar till Söderbring som gjort en löpning längs kanten. Skott. Retur. Mål. Det är "överhög" klass på Ernestos prestation. Kalla mig cyniker, men i längden måste Sirius börja göra skitmål. I synnerhet om man ska gå upp en nivå i systemet.

Den andra intressanta detaljen är att Sirius håller en klass som är spetsigast i den här serien. Man har resurserna för att pumpa isär serieledarna på bortaplan. Genom pur överlägsenhet i alla spelets moment. Med trasigt mittfält och Elias Storm på bänken.

Det måste med till kvällens match mot notoriskt problematiska Valsta Syrianska. Problematiska eftersom Sirius endast har en ynka seger mot laget i seriespel, trots att vi möts jämt. Problematsika eftersom Valsta får AIK att se ut som en harmonisk klubb. I somras sparkades en handfull spelare åt olika håll. Tränaren fick gå och ersattes av postjugoslaviske svordomsmästaren Ranko Djordic. Vad han har tillfört spelet är väl oklart, däremot kan man nog räkna med att spelarna måste tvätt öronen noggrant efter varje träningspass. Lyssna på Ranko ikväll. Ta gärna med er en serb/kroat/sloven/bosniak för att översätta vad han skriker till stackars bosniern Desnica. Det är en del av den underhållning jag förväntar mig ikväll.

En annan del som jag hoppas ska bidra till underhållningen är Sirius spel. Gallo är tillbaka efter en hysterisk sjukdom som gjorde att han tappade näst intill en handfull kilon på bara en vecka. Men han har sett vass ut i veckan och är säkerligen spelsugen. Blomman gick ju sönder senast och Patrik St Cyr är avstängd. Det öppnar förstås för Erik Z bredvid Gallo och Ernesto som offensiv mitt. Inget ont om St Cyr och Blomman i hans nuvarande form, men Gallo, Z och Ernesto känns som det mittfält som är spelskickligast. I backlinjen skulle jag kunna tänka mig att Elias kommer tillbaka, i så fall snarast i stället för Oscar. Det var ingen katastrofinsats senast, men det sviktade ibland, och jag tror att frestelsen att spela Elias blir för stor - trots att jag nog tycker att det finns poänger att spela Fernberg - Oscar eftersom det är spelare som säkert finns kvar i klubben i vår, medan Elias bara har kontrakt säsongen ut. I alla fall så länge Fernberg - Oscar inte gör bort sig helt.

Framåt står striden mellan Kango och Mani om den enda öppna platsen i den delen av planen. Med Ramadan avklarad och ett bra inhopp i ryggen tror jag på Kango igen. Mani var inte direkt dålig senast, men vi får faktiskt ut oroväckande lite av honom. Och bakåt är det alltid en säkerhetsrisk. Trots Kangos uppenbara defensiva brister är han faktiskt bättre i den ligan, tycker jag.

Vad gäller gästerna så vet vi att trion Junegard, Ekan och Bulut är tillbaka i truppen sedan förra veckans förlust mot Carlstad United. Det är startspelare och viktiga tillskott i luftslottet. Däremot saknas Valsta-Sunday efter en varning senast - om jag har räknat rätt. Det är ett avbräck, trots att vi som var i Märsta i våras minns hur Philip Berglund osynligförklarade Valstastjärnan helt.

Valsta är helt klart ett lag som har problem med hur de egentligen ska spela. De har inte lyckats få någon kontinuitet efter sommarens turbulens och har hoppat mellan laguppställningar och till och med spelsystem. Och efter senaste förlusten mot bottenlaget Carlstad kan de inte ens lura sig själva att de har något att komma med längre när det gäller toppstriden. Sett till statistik och allmänna förutsätningar är nog Valsta, kanske tillsammans med Arameiska Syrianska, det mest tacksamma laget i serien att möta just nu.

Men nu är det Sirius som står för Valstas motstånd. Och Valsta har varit präktigt usla i serien förr - och ändå ställt till det för Sirius. I Valsta finns desstom ett par spelare som med blandad rätta anser sig gravt misshandlade av Sirius, och knappast vill någonting hellre än att vinna på Studan. Räkna med übertaggade duon Ekström-Smedjegården. Om nu Smedjegården spelar. Han har varit borta ett tag, och jag har inte orkat leta reda på varför. Ekan har varit Valstas nav i år, och Smedjegården har bombar fram längs med sin kant. De är helt klart några att se upp med i kväll.

På det stora hela tycker jag ändå att Valsta är ett lag som passar Sirius rätt bra. Kom också ihåg att ett Sirius i rätt dålig form dominerade bortamatchen mot Valsta trots att Gallo visades ut redan i första halvlek. Men för att det ska bli en trea måste följande klaffa:

1. Ernesto, Gallo och Erik Z i 270 minuter?
Om jag gissar rätt kommer Sirius att starta med tre spelare som inte kört 90 minuter på ett bra tag. Ernesto kommer aldrig fixa 90. Erik kan säkert köra 90 på ren vilja, men hur bra kommer han att vara sista 20? Och Gallo har nyss varit dundersjuk. Alternativen känns som sagt sämre, men vågar Brännan-Antonio gambla med tre 70-minutersspelare?

2. Utnyttja ett lag i kaos
Valsta har visserligen inte spelat bra försvar någonsin i år. Och visserligen är Junegård tillbaka, men Valsta har problem med organisationen på defensiva fasta och kommer att ha svårt att hänga med om Sirius lyckas driva upp tempot. Men framför allt kommer Valsta att rasa vid motgångar. Senast var det i princip inbördeskrig sista kvarten, det kommer knappast bli bättre idag om det går dem mot. Det kan Sirius om man är lite kalla utnyttja. Gäller bara att undvika skador...

3. Håll koll på en vass offensiv trio
Ekan är ingen pissespelare egentligen. Det bara verkade så när han var i Sirius och fes i U21. För Valstas offensiv har han varit viktig som speluppläggare och pulsmaskin på mitten. Framåt hotar även Owin Ododuemeke och underskattade Mikael Nilsson. Detta är en trio som har kapacitet att förstöra för de flesta försvar i serien. Man är starka på fasta situationer och Mikael Nilsson har trots allt gjort sju baljor i år. Dessutom har Desnica blandat och gett sedan i somras. Han har enligt uppgift varvat riktigt bra insatser med rena bottennapp. Vilket humör är han på idag?

Sammanfattningsvis ansågs Valsta Syrianska vara en av förhandsfavoriterna i serien i år. Man har en helt okej trupp och man har spelat bra i många matcher även om de har varit ohyggligt ojämna. Men de kan en hel del i sina bästa stunder. Därför gäller det att Sirius inte låter dem få igång en "bra stund" ikväll. I så fall ska det här kunna gå vägen.

Vid seger kommer dessutom Sirius att avancera till minst en andraplats eftersom Bajenkidsen åkte på stryk i norrort igår mot Vasalund. VSK har dessutom en tuffare match än vad många tror hemma mot Forward. Forward i nuvarande form borde passa VSK rätt illa och vi är nog en och annan som kommer att sitta med Everysport i telefonen ikväll för att följa den matchen parallellt. Är det månne Sirius kväll ikväll?

Seriefinal

2010-09-05T21:02:00.003+02:00

Japp. Så är det. Seriefinal. Vinnaren i matchen på Söderstadion i morgon kväll kliver upp i serieledning eftersom Syrianska Kerburan luggade VSK på alla poängen i söndagskvällens derby. Inför 6441 åskådare! Okej publiksiffra, får man säga.

Långt ifrån ståhejet i Västmanland hade Sirius en lugn träningsförmiddag på Löten i strålande höstväder. Inte mycket att säga om den träningen egentligen. Typsik dagen-före-match-träning där ingen gick in i närkamper och där man fokuserade på olika detaljer. Uppspelsfasen, spelvändningar och fasta situationer var fokusområdena.

Annat var det igår när det smällde rejält i närkamperna under stundom och var sådär tjurigt att man nästan blev lite rädd vid sidan. En typ av träning som är en funktion av att Sirius helt plötsligt har så många öppna platser i truppen och startelvan i och med att så relativt få spelare är skadade eller sjuka. En typ av laddning som andas vinnarskallar - vissa nästan på gränsen till galenskap. En typ av truppstatus som Sirius kanske inte haft på fyra-fem säsonger.

Där är Sirius nu. Inför säsongen undrade jag om tränarna skulle kunna vända ett lag som släppt in kring 50 baljor per säsong och som förlorat mer än man vunnit till ett vinnande lag. Trots att man är i en snäppet lägre serie är det ingen enkel skuta att vända. Det är trots allt ganska få matcher även på den här nivån som är stängda med 20 minuter kvar. Det lag som uppvisar bästa inställningen, fysiken och skallen dessa sista 20 minuter pekar i riktning mot trepoängaren. Och de fem, för att inte säga sju, senaste matcherna har Sirius varit det laget. Det vittnar ett poängsnitt sedan slutet av juni på 2,5 om.

Så när Sirius går in på Söderstadion i morgon är jag övertygad om att det är serietvåan och hemmalaget som känner sig som underdogs. De spelare som knatade upp på övervåningen i Diöshallen för matchgenomgång i förmiddags utstrålade självförtroende. Så kommer det vara i spelargången i morgon också. Det är en mycket bra början.

Värre är dock att Pierre Gallo inte återhämtat sig från sin sjukdom. Det är ett avbräck. Ytterligare spelare testas i morgon, vilket Sirius 19-mannatrupp vittnar om. Däremot är Ernesto och Elias Storm tillbaka i truppen och i högsta grad aktuella för startelvan. Ernesto tycker jag borde ha en given plats på mittfältet om han är i skick för åtminstone 75 minuter. Hålet på mitten mot Gröndal var så stort att man kunde ha använt det som slutförvaring för kärnavfall. Ernesto kan bidra med spelsinne och passningstempo högre upp i banan och därmed göra livet enklare för omgivningen. Det innebär också att Petter kan få komma tillbaka ut på sin kant, vilket vore bra.

Vad Elias comeback i truppen medför är dock svårare att sia om. Fernberg - OZ klarade sig utmärkt mot Gröndal, och framför allt Fernberg har varit riktigt bra efter sedan han kommit tillbaka in i startelvan. Å andra sidan har Fernberg såpass ofta gjort sina sämsta insatser efter just ett par riktigt bra matcher. Så ofta att det känns som en faktor. Magkänslan säger dock att tränarna kommer välja rutin och satsa på Elias. Gissningsvis bredvid Fernberg. Men jag har haft fel förr, och att peta ett mittbackspar som just hållit nollan i en svår match är inget man gör för skojs skull.

Några andra plaster känns öppna. Om Ernesto kommer in ska någon ut. Mitt tips är att det blir Mani, och att Petter hamnar på vänsterkanten och Kango får fortsätta till höger. Visserligen har Kango dippat på sistone, men Mani har inte heller riktigt övertygat. Kango kommer dessutom att få spela mot HTFF:s vänsterback Elliot Käck. Det är visserligen en spelare som jag gillar en del, men han har klara svagheter i defensiven och har dessutom normalt i uppgift att gå framåt ofta. Det borde kunna passa Kango ganska bra, om han nu kan hitta tillbaka till läget han var i mot exempelvis VSK.

Jag är inte heller helt hundra på hur lösningen på det mer defensiva innermittfältet kommer att se ut. Känslan är att Erik Z är på uppgång, och att exempelvis Blomman har kämpat en del på sistone. Patrik St Cyr har varit jämn och bra på mycket, men Erik har en del andra egenskaper som jag tror skulle vara rätt gött att ha på planen mot Minibajen. Sedan kan naturligtvis ytterligare förändringar tvingas fram när Brännan börjar ringa runt i truppen i morgon.

Bajen då? Tja. Vi vet att mittbacken Törnstrand och offensive mittfältaren Tranberg är avstängda. Annars är det ju ingen som vet hur läget i truppen är i den föreningen. De har förstås också skavanker och kännigar så här års, och halva truppen har precis börjat skolan igen efter sommaren och nån är säkert sjuk.

Annars är HTFF ett av de lag jag sett mer än en gång i år, och jag har imponerats lite av konsekvensen och oräddheten i deras uppträdande. Jag får verkligen äta upp mitt försäsongstips som placerade dem i bottenstriden, men faktum är att HTFF kommit långt i år på att sällan göra särskilt fel och att vara skolade i grund och botten. Det är inte heller ett skrajset lag. Mot Carlstad U hade exempelvis lovande högerbacken Matthias Olsson det riktigt jobbigt mot Gzim Istrefi i andra halvlek, som tog sig runt gång på gång. Olsson blev dock inte särskilt nedslagen av det utan fortsatte gå framåt och spela sitt spel.

Men känslan är att det ändå är en ganska tunn trupp de har. Några spelare håller riktigt hög klass för serien, men de är svaga på andra håll. Utan Fadi Malke försvinner också en stor bit anfallsspel. Inte bara på grund av Malkes obestridliga spets (målet han gör på Studan är rent löjligt!), utan också eftersom yttermittfältarna har en viktig roll i deras spelmönster där de gärna ska ta sig in i banan och lämna utrymme på kanten för ytterbackarna samtidigt som de hotar i djupled. När det klaffar är de jobbiga att försvara sig mot.

Samtidigt är jag inte jätteimpad av deras försvarsspel alla gånger. Det går absolut att ta sig in i ytan mellan backlinje och mittfält. Mittbackarna är ganska osäkra i positionsspelet och ytterbackarna har sina styrkor i det offensiva spelet. Kolla gärna på highlights från Umeå-HTFF på Umeå FC:s hemsida. Den typen av chanser som UFC skapar skapade också Carlstad United. Det kommer Sirius också att kunna göra. På videon är det Tom Nodén och Erik Figueroa som bildar mittbackspar. Samma som lär spela i morgon. De hade det verkligen jobbigt. Det bör de kunna få i morgon också.

Om jag så till slut ska komma fram till tre nycklar för seger, så blir det följande:

1. Fem raka-känslan

Nej. Man kommer inte närmare och närmare sin nästa förlust ju fler segrar man tar i rad. Man ökar sannolikheten för en ny vinst i nästa match. Det är värre för HTFF som har en skakigare trend. De hade ett enormt försprång på Sirius i sommarhängmattan. Nu är vi ikapp och förbi om vi vinner. De vet att de möter ett lag som inte förlorat i höst. Vi vet att vi möter ett lag som kämpar. Fördel Sirius mentalt, trots bortaplan.

2. Tvinga Bajens mittbackar fatta jobbiga beslut

Det kommer inte automatiskt för dem. Titta på klippet igen. Särskilt Nodéns agerande vid baklängesmålet och vid Umeås hörna är talande. Man kan riktigt se hur det värker i skallen på honom. "Vad ska jag göra? Stöta? Falla? Markera? Fan, fan, fan!" Om Sirius hittar farten över mitten kommer de hamna i situationer där de kommer fatta felbeslut och komma ur position. Det blir ofta enorma luckor för mittfältare att löpa in i när den ena stöter.

3. Hitta ett fungerande mittfältsspel igen

Mot Gröndal kanske det kan vara okej att tappa bort 180 centrala kvadrat. Det räcker ändå om man håller försvaret tight. Men om Bajen får vinna den ytan på samma sätt som Gröndal kommer det bli en jobbig kväll. Brorsorna Forsberg är bra i den ytan, och vilka som nu får chansen i morgon måste återta den. Det blir en utmaning utan Gallo. Lyckas det är jag övertygad om att vi tar tre poäng. Om inte måste vi ha en massa tur.

Just det. En sak till. Vi får se till att det blir Sirius som har hemmaplan i morgon. Alla till Stockholm! Det är trots allt första hösten i mannaminne som Sirius spelar en match för att ta serieledningen.

Manic Monday närmar sig

2010-09-02T10:38:00.005+02:00

*Edit: Västeråsderbyt är på söndag, och inte på måndag som nån idiot har skrvit i den här texten. Finns säkert fler fel också...*

Det blev ingen matchrapport här efter drabbningen mot Gröndal. Jag hoppade in för officiella hemsidan och skrev ett referat där, så jag orkade aldrig riktigt göra dubbelarbete. Så om ni vill ha en städad Studanversion av händelserna kan ni läsa här.

Vissa saker finns väl att tillägga till huvudbudskapet - Sirius gör en förhållandevis dålig match men visar upp en imponerande lägstanivå och tar en stabil 1-0-seger. Man kan dock konstatera att lösningen på mittfältsproblemen med att ersätta Gallo med Blomman och vända på mittfältstriangeln så att Blomman blev ensam balansspelare inte fungerade alls. Dels hade Blomman en svag dag, vilket jag dock inte tycker är mycket att tjafsa om - han kommer tillbaka från år av skador och det kommer alltid dippar då. På mitten är också uppgifterna svårare än på högerbacken och kräver mer av fokus, bolltouch och snabbhet i tanken. Sådant som kommer med tiden. Dels hade blev avstånden mellan mittrion alldeles för stora. Bottenlaget kom alltså att dominera bollinnehavet, vilket ju kan tyckas rätt märkligt.

Elias Storm ersattes dock mer än väl i mittförsvaret. Faktum är att backlinjen hade dunderkoll matchen igenom. Allt Gröndal skapade var ett (1) farligt inspel och två farliga hörnor. Resten skapade inte några problem alls för Siriusförsvaret, som nu har nått upp i en standard som innebär att det går att byta ut en till två spelare varje match och ändå inte släppa till ett skit. Det tål verkligen att upprepas, men Sirius har hållt nollan åtta gånger i år på 18 matcher och man har släppt in 13 mål totalt. Det är SJUKA siffror.

Det är även en boomerang tillbaka i kolan på alla idioter som hävdar att förändringen kom i somras. Fem av de åtta nollorna kom i våras. Och på de tretton vårmatcherna släppte Sirius in elva mål. Vill man förklara en process som ett fotbollslags prestationskurva får man allt hitta på något bättre än "Bosse-effekten" eller att "kolla, nu springer alla på planen". Eller så får man stå där i sin propellermössa.

Alla begriper också att fortsatt framgång inte är given. Sirius har kommit ikapp såpass att man faktiskt har allt i egna händer. Men det kommer att förloras poäng framöver. Man måste i alla fall räkna med det scenariot. Och då gäller det också att hålla huvudet kallt och kunna falla tillbaka på den samlade erfarenheten av Sirius 2010 och känna sig trygg i vetskapen om att summeringen sker den 24 oktober och att Sirius grundkompetens är om inte självklart högst i serien, så nära på.

Men visst, om Sirius förlorar på måndag kan man ju alltid skylla på att spelarna inte sprang tillräckligt och plocka in någon ny fotbollsprofil från Stockholm. Vad gör Krister Nordin nu för tiden? Han kunde springa han.

Förlåt om jag raljerar, men när ska den här klubben orka lita till sig själv och titta inåt i stället för utåt?

Detta om detta. På måndag är det alltså det smäller. Derby i Västerås och Sirius på Söderstadion. Även om man har en aldrig så stor propellermössa begriper man att det är viktiga matcher. Sirius kan med kackiga resultat i båda matcherna vara fem poäng efter. Det är förmodligen i mastigaste laget med sju matcher kvar att spela. Inte omöjligt, men det är ett jävla Matterhorn att spurta upp för. Med bra resultat i båda matcherna leder man å andra sidan serien med ett poäng, och med garanterad poängförlust för minst en av konkurrenterna, eftersom de möts senare. Då är det HTFF och VSK som har en rejäl uppförsbacke.

Sirius är inne i en okej träningsvecka vad jag förstår. Jag har dock inte hunnit vara nere på Löten. Ernesto och Elias är okej efter sina förkylningar, Gallo har inte börjat träna än dock och det borde han nog göra idag eller absolut senast i morgon för att vara aktuell på måndag. Har man varit riktigt sjuk i en vecka tar det garanterat några dagar att återhämta sig också. Och Gallo behövs verkligen i den typ av match som väntar på måndag.

För Minibajens del är läget i veckan förstås inget som jag har en aning om. Det vi vet inför matchen redan nu är att Törnstrand och Tranberg är avstängda. Törnstrand har spelat i de flesta matcherna som mittback och Tranberg är en junior som spelat en hel del, mest som inhoppare på det offensiva mittfältet. Det är inga jätteavbräck för hemmalaget och det känns som om de har alternativ som är bättre att tillgå.

Jag ämnar återkomma med en mer ingående postning inför matchen.

Från Västeråssidan kan nämnas att Syrianska har två tunga avbräck inför derbyt i och med att Samuel Barlay spelar landskamp för Sierra Leone och Sebastian Sallanto är avstängd. Det gör att kerburanmittfältet kommer bli rätt tunnt. Eventuellt är dock walesaren Hurlin tillbaka från skada, och det skulle underlätta lite. Det är ändå en rätt bra spelare. VSK fortsätter att dra på sig relativt få varningar och har inga avstängda. Damianovici ska vara spelklar igen efter en hjärnskada och det verkar som att VSK har en full trupp att välja ur.

Sirius kan dock knappast kosta på sig att bry sig alltför mycket om vad som händer på betongöknen i Västerås. Det räcker med att vi andra gör det. Är ett kryss där för mycket att be om? Hur som helst blir måndagen något alldeles extra för oss som faktiskt bryr oss om Norrettan. Det som gör att det ändå är med försiktig optimism jag tänker ta mig igenom den här helgen är stämningen i Sirius omklädningsrum efter matchen. Det fanns inte en spelare där inne som inte var fullt och fast övertygad om att vi kommer att köra över Lillbajen på måndag. Och vinnarkänslan är inget man ska skämta bort. Det är i allra högsta grad en faktor i en förväntat jämn match.

Måndagsmatch mot Gröndal

2010-08-30T10:11:00.002+02:00

Måndag. En arbetsvecka tar sin början. Inte alltid så kul, men jobbet måste ju göras. Lite så känns kvällens match mot otäcka Gröndals IK. Fyra raka segrar ska enligt en samstämmig expertis enkelt bli fem. Faktum är att hos exempelvis Svenska spel är Sirius den här fotbollshelgens största favorit i Sverige.

I Aftonbladet skriver exempelvis Tobias Holm från småläbbiga sajten Rekat och klart så här under vinjetten "Dagens säkra": "Jag har respekt för Gröndal, men i dag känns uppgiften övermäktig. Sirius går för dagen som ett godståg och har i och med sitt segertåg häng på Bajens talanger i toppen. Disciplinerade insatser, match efter match. Superettan närmar sig och Gröndal avfärdas på vägen."

Om vi för en sekund bortser från att Tobias Holm igår när han skrev den lilla texten inte hade en suselisus om hur lagen ikväll kommer se ut, och att han förmodligen varken har sett Sirius eller Gröndal spela fotboll i år, så är han ju läskunnig. Och den som spanar in Norrettan efter uppehållet kan knappast annat än att hålla med. Respekt för Gröndal är motiverat, och Sirius går som tåget.

Som den nervöse dystopiker jag är kan jag förstås ändå hitta orosmoln, även om det jag sett sedan mitten av juli är löjligt bra från Sirius sida. Men kvällens motståndare Gröndals IK kommer med all sannolikhet att erbjuda en ny typ av motstånd för hösten. (Jag räknar inte ÖFK som motstånd här, för de var så jävla usla.) Gröndal kommer med all sannolikhet försöka kopiera segerreceptet från Aspuddens IP och tjorva till det ordentligt på sin planhalva och spela på gränsen till brutalt. Om de kunde skulle de säkert behandla planen med jordfräs och framkalla ösregn också så att förutsättningarna blev exakt de samma.

De ytor som Sirius har kunnat spela så framgångsrikt på mot VSK, Kerburan och ÖFK (jag såg inte matchen mot Forward) kommer förmodligen inte att finnas i alls samma utsträckning. Gröndal kommer vilja stå lågt och tätt och krympa ytor, vilket innebär att Sirius måste löpa rätt och dra upp tempot själva, något man enligt de som var i Örebro hade vissa svårigheter med mot Forward.

Vidare har man vissa problem i truppen. Ernesto och Gallo är som alla har kunnat läsa i UNT hemma och kryar på sig. Det innebär att båda de spelarna som har passningstempo och skalle nog att styra tempot är borta. Nu ska det direkt sägas att Gallo har haft en kämpig höst, och inte presterat i nivå med det man blivit bortskämd med. Men han är ändå oerhört viktig för Sirius spel.

Lösningen på problemet kommer med all säkerhet att bli Blomman. Jag skulle bli mycket förvånad om inte han hamnar ett steg upp i banan. Blomman är, för att använda Antonios och Brännans ord efter matchen mot Kerburan, facit i det mesta han tar sig för. Han är visserligen ännu inte ikapp efter sin långa frånvaro och har haft perioder i matcherna där han faller ur och gör dumheter, men det är ändå ingen tvekan om att han klarar positionen utmärkt.

Sedan skulle det inte förvåna mig om Petter får fortsatt förtroende som central mittfältare även mot Gröndal. Ian känns för tunn och Mani för råddig mot ett lag som man måste slå genom att vara konsekvent. Det är verkligen inte Petters roll, men han kommer i alla fall att med säkerhet göra jobbet.

Att sedan Brännan har nominerat en 19-mannatrupp kan jag inte tolka på annat sätt än att det i den listan står med en spelare som inte kommer att kunna spela, men att man inte vill bjussa motståndarna på vem det är. I UNT ger å andra sidan Brännan en ledtråd, när han säger att Elias varit sjuk.

Med två-tre centrala spelare borta är det en jävla massa dominoeffekter i truppen, vilket gör den extremt svårspekulerad, men jag gissar att man vill ha relativt få ändringar och att det därmed blir ungefär så här:

Bylle
Söderbring - Fernberg - Oscar/Elias - Haisem
Blomman - Petter - St Cyr
Kango - P - Mani/Sunday

Vad Gröndal tänker och tycker har jag ingen aning om. Det är det lag i serien som jag har smäst koll och dessutom det lag som förmodligen har använt flest antal spelare. I och med samarbetet med Brommapojkarna har de olika trupper varje gång i princip, och vad som kommer till Studan ikväll känns omöjligt att spekulera i.

Men jag ger mig i alla fall på att lista tre nycklar för tre poäng.

1. Passningsspelet.
Sirius måste ha ett snabbt och precis passningsspel för att inte behöva ha flyt för att vinna i kväll. Och då är det extra olyckligt att det är just Gallo och Ernesto som är borta. Dagens Sirius kommer därmed att bli ett av de mest passningssvaga alternativ man kan tänka sig, vilket jag ser som ett stort potentiellt problem. Att Blomman kommer flyttas upp i banan med tanke på den situationen är jag helt övertygad om. Haisem är också en stark kandidat att flyttas upp på yttern, men frågan är om man anser att Adam Outinen redan är en startspelare? Jag tvivlar. Om spelet dock har gått i baklås är jag övertygad om att det kommer komma ett tidigt byte där.

Jag är lite orolig för just detta, och därför blir nyckel ett att kunna lösa det problemet bra.

2. Låsa fast bollen offensivt.
Sirius måste bli snäppet smartare på offensvi planhalva. Gröndal vill att bollen ska vara där och de vill se passningar i sidled framför egen backlinje. Det ger dem optimala möjligheter att ställa om. Därför skulle jag vilja se ett smartare Sirius som väljer att gå in i situationer och vinna frisparkar, hörnor och inkast istället för osäkra passningar i sidled. Gröndal kommer spela hårt, och då gäller det också att inte hoppa undan, utan att faktiskt ta smällen och få frisparken.

3. Lugn.
Det kan ta tid att hitta rätt ikväll. Men står det 0-0 i 70:e minuten har Sirius fortfarande 20 minuter på sig, och det är viktigt att inte ta onödiga risker och tappa positioner bakåt. Likaså om Gröndal får in ett tidigt mål, så kommer gäller det att fortsätta mala på. Sirius är ett mycket bättre fotbollslag, och bara genom att göra "fel" eller ha sjukt mycket otur kan man förlora den här matchen. Om man ska hårddra. Därför är det också extra glädjande att Sirius just kommer från en match där man vänt ett underläge till seger mot ett rätt bra lag. Sirius har varit tunga sista 20 i alla matcher i höst, det självförtroendet måste med in på plan. Det är trots allt lättare att göra mål på ett defensivinriktat lag mot slutet när de börjar bli trötta.

Sirius - ett vinnande lag

2010-08-23T09:55:00.002+02:00

Själv stod jag men Iphonen i högsta hugg vid spisen med två skrikande barn klängandes kring benen och en överkokande sås på plattan. Andra satt på läktaren på Trängens IP. Alla skrek vi rätt ut när Patrik St Cyr bankade in bollen i krysset med matchens sista spark. Brännan påstod att det var länge sedan han bara skrek så där rätt ut. Han tillägger att han eventuellt skadade andra hälften i ledarduon Antonio i hastigheten. Något med ett nackgrepp.

Jag var alltså inte där. Jag kan därför förstås inte jämföra med andra klassiska ögonblick av ren, höganrikad glädje. Som vändningen mot J-Södra. Som övertidsmålet mot Edsbyn i bandysemin. Eller som straffen mot Helenelund på Zinken.

Men hur man än vänder och vrider på det kan man säga två saker om St Cyrs sistaminutenspark i Örebro.

1. Den var oerhört viktig på många sätt.

2. Men ändå inte så viktig som man kan förledas att tro.

Okej. Självklart spetsar jag till det lite där. Sparken var värd två poäng, och det är förstås omöjligt att säga redan nu hur stor skillnad dessa två poäng hade gjort i slutet av serien. Men till och med Thomas Wernersson begriper ju att marginalerna i en sluttabell mycket väl kan hamna i det intervallet. Det var självklart viktigt.

Viktigt också för att målet utgjorde en konkret och omedelbar belöning för 93 minuters slit och löpvilja och en obändig vilja att inte ge upp förrän domaren blåser. Självklart för vissa, men inte för oss som följt Sirius de senaste åren. Att i en oerhört viktig match (vilka är inte viktiga nuförtiden...) dominera första halvlek, åka på ett baklängesmål efter ett tveksamt domslut/slarv, sedan kvittera och till slut slutforcera sista kvarten trots att alla går på hörntänderna - och få utdelning med sista sparken. Det är så o-Sirius. Eller rättare sagt, det är det nya Sirius.

Inte så viktigt då? Jo, jag tror att Sirius har lyckats nå såpass långt i sitt stabilitetsbygge att spelarna inte hade vikt ner sig framöver om matchen hade slutat 1-1. Man hade fortsatt köra på och hade ändå haft rimliga chanser att ta sig förbi något av lagen framför i tabellen. Nyckelmatchen hade fortfarande spelats den 6:e september på Söderstadion.

Jag ska som sagt var inte recensera matchen. Jag såg den ju inte. Jag ska bara konstatera att Sirius inte har vunnit fyra raka matcher sedan 2001. Att senast Sirius förlorade var i juni, borta mot ÖFK. Då UNT:s Agnes Dunder efter matchen frågade Brännan om han tänkte avgå.

Sirius har nu i höst tagit in i snitt en poäng per match på HTFF och i snitt 0,5 poäng per match mot VSK. Om nu VSK vinner ikväll - det är jag långt ifrån säker på. Jag såg CU mot HTFF, och det var inte ett ofarligt lag. Ett väldigt rörigt lag, men inte ofarligt. Och nu är det VSK som får en ny typ av press på sig. Som i en straffläggning där motståndaren precis har satt sin straff, måste VSK kliva fram och göra det alla förväntar sig. Men oavsett vilket så räcker trenden gott och väl.

Nu tror jag ju inte att Sirius kommer att gå blankt resten av säsongen, men jag sade före matchen mot ÖFK att jag tror att Sirius har råd att tappa sex poäng under hösten, det vill säga förlora max två av de nio återstående matcherna. Svårt, men inte omöjligt.

Till sist. Det är kul att hålla på Sirius nu. Men som den djävulens advokat jag är av tradition och ohejdad vana tycker jag att det kan vara på sin plats att konstatera att Sirius har varit som mest illa ute de senaste åren på grund av felaktiga analyser av resultatmässig framgång. Och om man nu är för hemmablind, så spana västerut. ESK är ett relevant exempel på hur illa det kan gå med en felaktig framgångsanalys, enstaka galningar på styrande poster och en enorm övervärdering av lagets kvalitet, sportsliga stabilitet, marknadsposition och inte minst organisationskompetens.

Om klubben misslyckas med att tolka det som hänt i år och föregående år - och då menar jag inte att det finns EN riktig tolkning, utan jag menar att man måste göra en nykter utvärdering av verksamheten bara, så basic är det - är risken överhängande att vi kommer fortsätta med ett steg framåt, två tillbaka ända ner i ESK-land i botten av tvåan.

Nu väntar åtta dagars återhämntning inför matchen mot Gröndal. Det är välbehövligt för alla inblandade. Det är en lång höst kvar framför oss.

Ny testkörning av "maskinen"

2010-08-22T00:02:00.002+02:00

Maskinen Sirius. Det var den vi såg i torsdags. Västerås hade redan gjort sitt och vunnit på ett kompromisslöst och delvis ganska imponerande sätt. Sirius skulle vid förlust vara sju poäng efter. Läge att rasa ihop alltså. Läge att gå ut och hoppas att någon annan ska göra det åt en.

Eller läge att ta fram maskinen.

Det var exakt vad Sirius gjorde, och det är exakt det som gör att jag ser an mot resten av säsongen med viss tillförsikt. För Sirius var inte särskilt bra i torsdags. Länge såg matchen ut precis som jag är övertygad om att ÖFK hade pratat om på genomgången. Lågt, ultralågt matchtempo, mycket frisparkar, trångt på mitten och en övervikt i hörnstatistiken för gästerna.

Ändå var jag egentligen aldrig ens orolig. Trots att exempelvis en klippa som Elias gick bort sig vid flera tillfällen så kändes det 100 % tryggt. Sirius agerade som ett lag som vet att man är bättre och som vet att det kommer att ge utdelning så småningom. Och jag kan inte tänka mig något mer tacksamt lag än ÖFK att testa de egenskaperna mot, för något så genommenlöst har jag nog sällan skådat på Studenternas.

Nu blev det två klassmål som avgjorde. En frispark från Blomman inskruvad i fel hörn för målvakten, och en volleykanon i nättaket från Petter. Men det kunde ha blivit fler mål. Kango sköt i ribban och Petter i stolpen. Och under de femminutersperioder som Sirius la i den högre växeln var klasskillnaden total. Och under resten av matchen - total kontroll.

Även om inte alla håller med. Så här skriver åtminstone för dagen mediokre mittbacken Erik Löfgren om matchen på www.fotbollz.se:

"Nu blev det bara ännu en av de där hedersamma jävla förlusterna som måste vara bland det värsta livet kan utsätta en för. Jag blir hellre utspelad av ett mycket bättre lag och torskar stort. Att känna att man är nära, och att man nästan lika gärna kunde stått som vinnare, och ändå förlora..."

Man känner helt klart för att ta fram sitt norrländsk-svenska lexikon och slå upp ordet "hedersam". Men vem är jag att slå in spikar i jämtarnas självförnekelseprojekt. Jag är så nöjd som det är. Just i torsdags var en seger med 2-0 i en riktigt tråkig match och där Siriusspelarna är lite småtjuriga efter matchen exakt det besked jag ville ha. Jag ville se ett Sirius som bara hämtar och slår in de där "lätta poängen" i kassan och sedan tuffar på mot nästa match.

Och jag ville se en sak till. Jag vill se Blomman ta klivet upp på mittfältet. Och när Ernesto byttes ut med skadekänningar redan i den 37:e minuten (det är lite så vi jobbar i Sirius - minst ett byte redan i första halvlek) blev jag drömhörd. Söderbring in på högerbacken och Blomman in på mitten och Gallo upp ett hack i banan.

Och så vill jag att det alltid ska se ut hädanefter. Blomman är mer eller mindre facit i allt han tar sig för. Det är uppenbart att han ännu inte orkar fullt ut, och att han försöker sig på val som han inte kan backa upp fullt ut heller. Han var långt ifrån felfri, men ändå bäst på plan.

Ernesto förresten. Två minuter innan målet kunde hela Uppsala se en gamnackad portugis som singnalerade för byte. Sedan fick Sirius frisparken - som för övrigt Ernesto försökte lägga vantarna på. Och det blev mål. Och då var bytet redo. Men då var det kul med fotboll igen, tyckte Ernesto och ville inte alls byta. Märkligt. Jag vet inte riktigt hur jag ska tolka det.

Men en sak vet jag hur jag tänker tolka. I vintras fattades en del beslut som var rätt kontroversiella i det lilla. Man valde att satsa på Blomman, Söderbring och Bylle. Man valde att fokusera på att lägga grunden till ett fungerande försvarsspel. Man valde att ta krafttag med den fysiska biten hos spelarna. Det är de bitarna som började falla på plats redan innan sommaruppehållet, och det är de bitarna vi förhoppningsvis kan skörda frukten av i oktober.

Man kan antingen välja att tro på den typen av förklaringar, eller så kan man välja att tro på förklaringsmodeller som "Super-Bo-effekten". Alltså den effekt som man får på en spelargrupps prestationer genom att hyra in någon utifrån med oklara arbetsuppgifter och ännu mer oklar roll i gruppen. Personligen tenderar jag att se de senaste omgångarnas framgångar som uppnådda trots all turbulens under sommaren. Vilket jag i sin tur ser som ännu ett styrkebevis.

Och i morgon är det alltså dags för ytterligare en testkörning av "maskinen". Tredje matchen på åtta dagar är en svår match. Forward borta, på en regnsjuk och redan från början usel skapelse till plan. Detta med en trupp som är ganska sliten efter hårt matchande och där både en och två spelare förmodligen dras med småskavanker. Sirius går återigen in och ställer upp till match som skyhöga favoriter. Men grejen är att för varje match de vinner nu, desto mer tydlig blir känslan hos spelarna att man är ett vinnande lag. Ett självbekräftande system helt enkelt.

Och för varje seger man tar i rad, kommer förlusten - om eller när den väl kommer - spela mindre roll mentalt. Det kallas för vinnarmentalitet. Och den bär långt.

Nu är inte Forward några dunungar direkt. Det är ett bra lag trots den anskärmliga tabellplaceringen. Det är ett lag som skapar enormt mycket chanser och som har farlig spets i form av Herish Kuhi, som om han hade gjort mål på minst hälften av sina frilägen hade toppat skytteligan ordentligt vid det här laget. Men vi kan nog också räkna med att Forward är minst lika slitet som Sirius. Viktige ytterbacken Björndahl skadades förra omgången och ytterligare spelare dras med skavanker, och truppen är tunn.

I Sirius finns varken Ernesto, Johan P eller Fredrik med i truppen. Däremot är Mani och Oscar Z tillbaka i truppen. Det kommer ge träanrduon en mängd intressanta valmöjligheter. Man ska välja högerback. Och det valet kommer att vara avgörande för mittfältet. Jag tror nog att de är frestade att spela Söderbring som högerback och Blomman som defensiv fältare från start - om de nu vågar starta med två spelare som potentiellt sett kan komma att behöva gå ut innan halvtid. Mellan de tre mittbackarna känns det också hugget som stucket. Både Oscar och Fernis har positiva kurvor, medan Elias kurva verkar peka lite nedåt. Frågan är var dessa kurvor möts.

Vidare så har man att välja mellan Sunday och Emir på topp och Mani på eller av planen från start. Min gissning är att man vill fortsätta göra så få förändringar som möjligt. Men jag vet inte. Jag har inte lyckats ta mig till Löten och spana den här veckan. Därför har jag inte heller mycket till matchanalys att komma med heller. Sirius kommer att vara favoriter till att ta över mittfältet. Forward har ju också tappat en för dem oerhört viktig spelare som Klingberg, som gick till Degen under uppehållet. Och man saknar Björndahl. Det är två viktiga innebandyfrippor mindre det. Det enda som bekymrar mig liiite är vem som ska göra målen. Sunday har onekligen en bit kvar till formen - vilket är okej om man är 19 - och Emir har en bit kvar till jämnheten på den här nivån. Lika bra att fortsätta göra mål på fasta alltså - och hålla tätt bakåt. Sirius idag kan vinna så också. Jag har sett det själv.

Den "lätta" omgången

2010-08-18T09:32:00.003+02:00

Två höstomgångar har spelats. En toppkvintett har utkristalliserats bestående av Hammarby TFF, Västerås SK, Umeå FC, Sirius och Vasalund. I den kvintetten har jag fortsatt svårt att tro på Vasalund. De känns som de tunnaste och mest sårbara av topplagen. Och de har inlett hösten direkt svagt med två raka förluster mot nedflyttningskandidaterna Gröndal och Carlstad United. Nu har de återigen en svår match mot Valsta Syrianska i kväll. Jag tror att den matchen slutar 1-1, och att Vasalund gradvis kommer segla neråt i tabellen.

Kampen om de två första platserna står mellan resterande kvartett. Och den kommande veckoomgången som spelas idag och i morgon känns oerhört intressant, och toppkvartettens insatser anser jag kommer att säga väldigt mycket om hur säsongen kommer att gå.

Hur tänker jag då?

Jo, alla dessa fyra lag har haft en eller två på pappret riktigt tuffa matcher i omstarten. Man har gjort varierande resultat, och på vissa av lagen har pressen ökat - Umeås enda poäng på två matcher är förstås en besvikelse. Sirius till exempel har å andra sidan precis skrynklat sig ur den bökiga sits man satte sig i i våras och jagat in poäng på samtliga topplag och är nu med i striden. Och det intressanta är att nu ställs alla fyra topplagen inför en veckomatch mot på pappret klent motstånd. Matcher som man bara ska vinna. Samtidigt har alla lagen, utom möjligtvis VSK som möter Carlstad borta på måndag, riktigt tuffa matcher i helgen.

Umeå möter det kanske allra sämsta laget i serien, Boden, borta. Norrlandsderby, visst, men efter Umeås knackiga inledning är en vinst mot bottenlaget ett måste. VSK möter Gröndal hemma. Gröndal är visserligen tillsammans med Sirius det enda laget som tagit full pott i omstarten, men vill VSK konkurrera om seriesegern är naturligtvis en seger mot ett lag som Gröndal hemma ett måste. Hammarby TFF möter underpresterande mittenlaget Arameiska/Syrianska hemma på Söderstadion och ska naturligtvis bara vinna. Och det samma gäller förstås Sirius osm möter nedflyttningskandidaten ÖStersunds FK hemma.

Spelbolagen är tydliga. Samtliga dessa fyra lag är storfavoriter att vinna sina "mellanmatcher". Utmaningen blir att gå in i dessa matcher med korrekt fokus. Och det är inte så jäkla lätt. Det blir matcher där topplagen måste göra allting själva (utom möjligen Umeå - Boden verkar ha lite dålig kläm på det där med att utnyttja fördelen av att det alltid är lättare att försvara sig än att anfalla.). Det blir matcher där spelarna, som i många fall är relativt orutinerade, måste gå in och göra jobbet mot ett lag de "vet" att de bara ska slå. Många, många, många betydligt bättre lag än dessa fyra har stupat på liknande matcher. Och förmågan och hantera dem anser jag kommer peka i riktningen mot säsongsslutet. Det kommer nämligen att komma fler "lätta" matcher där trepoängaren redan ingår i slutkalkylen.

För Sirius del är jag förstås extra orolig. Det är kroniskt, förvisso. Men Sirius är laget som nu jagat sig ikapp via två mycket meriterande segrar mot på pappret svårt motstånd. Och på söndag åker man till Örebro för att möta Forward på en av seriens absolut sämsta planer. Forward som börjat riktigt bra i höst och som är ett riktigt svårspelat lag på sin hemmaplan. Dessutom har man en knapp handfull skadade och avstängda spelare och jag är säker på att tanken att "det är ju i alla fall bättre att ha den här situationen mot ÖFK hemma än på Söderstdion" smyger sig på i det undermedvetna hos en och annan.

Det blir lite av Brännans elddop. I det prognostiserade ösregnet i morgon vill jag se ett Sirius som bara trummar på och plöjer ner jämtarna i matchen. Vid vinst har Sirius tre matcher i rad med segrar, vilket inte har hänt på ett par år. Då är Sirius helt plötsligt ett vinnande lag. Vid förlust är risken stor att luften går ur lite. Vidare är risken stor att de tre konkurrenterna lägger ytterligare marginal ner till Sirius, och effekten blir då lite den som hos en cyklist i en Tour de France-etapp just segat sig i kapp täten på väg uppför ett berg för att sedan slappna av lite, lite och då bli frånåkt igen. I cykling kommer man nästan aldrig tillbaka i sådant läge. Det är riktigt svårt i fotboll också.

Därför.

Är.

Matchen.

I.

Morgon.

Så.

Vansinnigt.

Viktig!

Spekulation kring laget.

Det blir förstås förändringar igen. Oscar och Mani är båda avstängda och lätt skadade. Jag kan inte tänka mig att P kommer att vara redo för spel. Tighe Dombrowski spelade med stukning ett par matcher. Han satte liksom i en bettskena och körde. Men det är han det. P spelar inte i morgon. Och där har vi det största avbräcket.

Å andra sidan är det Sundays stora chans! Dessutom är Emir klar för spel och kan därmed vara ett seriöst alternativ som inhoppare.

I andra lagdelar finns det problem av angenämare art. Både Söderbring och Blomman visade att de är fullgoda alterbativ på högerbacken. I alla fall i 65 minuter... Jag tror i och för sig inte att någon av dem är redo för 90, men det öppnar i alla fall för alternativ där bak. I synnerhet som också Fernberg gjorde ett bra inhopp senast.

På mittfältet finns också ett gäng alternativ. Fredrik O är förmodligen fortfarande borta eftersom han har varit sjuk i veckan. Kanske är Ernesto också borta. Men St Cyr, Gallo och Ian kan spela. Säkert också Erik Z, även om han har en bit kvar till formen. Och vill man ha fler alternativ kan man flytta upp Blomman ett snäpp. Personligen är det lite en favorit. Jag tror i och för sig att det är för tidigt eftersom Blomman knappast kan spela mycket mer än timmen, men om man flyttar upp Blomman på defensiva mitten bredvid St Cyr så gör man det möjligt att få Gallo en bit i banan. Och DET vore intressant!

Men om jag ska gissa elva så tror jag att man väljer att göra så få förändringar som möjligt inför denna den sextonde matchen i rad i år (!) med olika mittfältsuppställningar. Jag tror så här:

Bylle
Blomman - Elias - Fernberg - Haisem
St Cyr - Ian - Gallo
Kango - Sunday - Petter

Idag har jag inte heller riktigt tid att analysera ÖFK, därför känns det fel att komma med utförliga "nycklar till seger". Inför den här matchen tror jag dock att oavsett det faktum att ÖFK faktiskt är farliga framåt på bland annat fasta samt genom Ante Björkebaum som är en riktigt bra spelare, så handlar segerreceptet väldigt mycket om Sirius egen prestation. Men det har jag ju redan varit inne på...

Ses i morgon! Ikväll håller jag tummarna för frmför allt Boden och Gröndal!

Stabila tre poäng

2010-08-16T08:46:00.002+02:00

Sirius gjorde ungefär vad man skulle igår och fick välmotiverade och välmeriterande tre poäng med sig hem till Uppsala från det tuffa bortamötet med Västeråssyrianerna Kerburan. Välmotiverade eftersom Sirius över 94 minuter spelad fotboll var det bättre och mer homogena laget. Välmeriterande eftersom Kerburan är ett av seriens starkaste hemmalag.

På förhand hade jag tippat att vi skulle få se en relativt jämn match mellan ett bollrullande Sirius och ett vasst omställningslag i Syrianska IF Kerburan. Det som jag haoppades skulle avgöra var att Sirius känns som ett stabilare och jämnare lag med betydligt högre lägstanivå, men kanske inte riktigt samma spets som hemmalaget. Känslan efter matchen var att det var ungefär det vi fick se också. Även om matchen som helhet höll betydligt lägre kvalitet än jag förväntat mig.

Brännan förklarade/försvarade det stundtals väldigt hattiga och slarviga spelet med bland annat det faktum att planen inte vattnats före match och att Umbros bollar är sträva och vobbliga. Åååkej, tänker jag samtidigt som jag konstaterar att sådant med skillnad på olika bollfabrikats inverkan på matchkvaliteten har jag ingen koll på. Alls. Men om nu en bangolfspelare kan ha med sig förtio olika bollar till en runda, så visst...

Själv tyckte jag att jag såg något delvis annat, nämligen två lag som inledningsvis var lite väl nojiga att göra bort sig. Syrianska hade en fruktansvärt övertydlig spelidé som gick ut på att hitta yttermittfältare tidigt och sedan spela in bollar i straffområdet på inrusande Mete och Draganov så fort som möjligt. Det är ingen dum idé eftersom båda dessa, men i synnerhet Mete, är riktigt bra anfallare. Men för att taktiken ska funka fullt ut så kräver det också en enorm kvalitet på bollarna in i boxen. Där brast det för Syrianska allt som oftast.

Innermittfältet var mer eller mindre helt lämnat till Siriustrion Mani, Gallo, St Cyr. Mycket beronde på att Syrianskastjärnan Barlay donerade bort bollar frikostigt och sedan inte gjorde sitt defensiva jobb ordentligt. Dock lyckades Sirius förvånansvärt illa med att utnyttja exakt de ytor man hoppats få och exakt de ytor där man normalt är som bäst - de mellan mittfält och försvar. Alltsom oftast var det dåliga mottagningar och lama passningar och omställningslägena rann ut i sanden. Första halvlek var helt enkelt rätt dålig, med många felpass och extremt få heta chanser åt något håll.

Med undantag för tre-fyra heta slutminuter där huvudpersonerna hette Oscar Zettergren, Mattias Mete och Johan Pettersson. Efter tre slarviga bollhanteringar på mittplan från Sirius sida skapade nämligen denne Mete tre riktigt jobbiga situationer för Siriusförsvaret. Först vände han raskt bort Oscar Z i mittcirkeln och var på väg mot ett friläge. Situationen tvingade Oscar att dra ner Mete med en självklar varning som följd. Direkt efter frisparken kontrade Sirius, men slarvade och Mete kunde ställa om helt fri mot Bylle i Siriusmålet. Oscar igen redde dock ut situationen genom att blockera Metes avslut när Syrianskaanfallaren tvekade lite för länge. Och bara en minut senare var det dags igen. Bolltapp från Sirius och Mete och Draganov kom två mot en. Den här gången valde Mete att söka en sopren Draganov i straffområdet. Ett lååångt ben från Oscar Z avstyrde dock situationen.

Men mer än så. Oscars sena och avgörande brytning startade en Siriuskontring. Bollen gick till Blomman som raskt hittade Gallo, som i sin tur hittade ut till Kango på kanten med en precis boll. Kango slår in den i straffområdet på ett tillslag och väl där inne kan Johan Pettersson i helt fritt läge stöta in ledningsmålet. En omställning på kanske tio sekunder från straffområde till straffområde. Drillo hade varit stolt.

Därmed kunde alltså Sirius gå till halvtidsvila i ledning. Målet inprickat i 44:e minuten, och dessutom i en period som var Syrianskas bästa i matchen och där man höll på att få utdelning för sin taktiska spelplan. Dubbelt tungt för hemmalaget alltså, som hade behövt ledningen för att kunna hota på allvar i den här matchen.

Men tungt också för Sirius som redan innan halvtid tvingades göra två byten. Först Mani Tourang vars baksida sprang läck i 38:e (Ian in) och sedan Oscar Z som drog på sig en baksida i samband med rensingen och tvingades stanna kvar i omklädningsrummet när andra halvlek drog igång (Fernberg in).

I andra halvlek besannades också teorin att Syrianska är ett oskickligt lag i underläge. 45 minuter är lång tid att jaga kvittering på, men redan från start började hemmaspelarna tappa sina positioner och jaga egna lägen i stället för att metodiskt arbeta på samma sätt som i första. Det blev trångt om saligheten på mitten och Sirius bjöds på ännu större ytor att spela på. Just en sådan yta avgjorde matchen i mitten på halvleken. Ett riktigt mönsteranfall avslutades med att Patrik St Cyr hittade en snygg (men löjligt enkel) genomskärning till Kango. Fri med Keita drog han på ganska rätt på målisen, som dock inte kunde hålla bollen. Sakta rullade den mot målet och Syrianskabacken kom sekunden för sent för att freda målet. Domare Svahn var osäker på om bollen varit inne, men linjemannen var säker på sin sak och vinkade mål. Inga större protester från Syrianskaspelarna faktiskt, trots att flera röster i Siriusklacken som stod mitt framför situationen sa att bollen nog knappast var inne. Det må vara hur som helst med den saken. Mål dömdes och Sirius ledde med 2-0.

I det läget av matchen kändes en tvåmålsledning hur säker som helst. Frågan man ställde sig var snarare om inte Sirius ändå skulle lyckas göra de där fem målen som krävdes för att gå om Umeå. I synnerhet eftersom Syrianska var fruktansvärt oheta i avsluten. Mete missade mål med en nick i fantastiskt läge, Muqdisi (inbytt i stället för en tam Draganov) lyckades med bedriften att bredsida bollen över öppet mål från fem meter och Mete sumpade ett jätteläge framför Bylle tack vare en för dålig förstatouch (och helvbrysk behandling av Elias).

Men när Sirius just skulle börja skörda tre mot två-lägen hände det som inte fick hända. Johan Pettersson stukade foten och tvingades rulla av planen med nästan 20 minuter kvar. Eftersom Sirius då gjort sina tre byten fick man avsluta matchen med 10 man. Syrianska bytte då också in Sallanto, och därmed fick man in ytterligare en spelare som kan skapa chanser för egen maskin (det är fortfarande ett mysterium för mig att han börjar på bänken - visst, han har uppenbara svagheter, men inte mycket mer än andra i det laget. Istället har han en spetskompetens som Syrianska verkligen behöver.)

Sirius klarade dock den situationen riktigt bra trots att man föll på tok för långt ner i banan utan sin anfallare. Syrianska lassade mest in inlägg i straffområdet och Bylle och hans försvar hade faktiskt inga som helst problem att stå där och skicka bort bollarna. Tacksamt. Istället för reducering var Kango dessutom nära att sätta trean när han Kurre Hamrinade sig genom Syrianskas lätt dementa försvar, men valde en obegriplig pass istället för eget avslut.

Sirius vann dock till slut tämligen rättvist, men det var inte efter någon fantastisk insats och det var inte med stil och finess. Det var helt enkelt en fråga om högre lägstanivå och bra koll på Syrianskas få men vassa vapen. Vid tre-fyra tillfällen visade man dessutom upp en klass som inte många andra lag i serien besitter, och vid två av dessa gjorde man också mål. Det räcker när dessutom försvarsspelet är så pass stabilt som igår.

Om man ska vara kritisk så får man konstatera att en hel del spelare misslyckades med sina uppgifter i framför allt första halvlek. Syrianskas farligaste spelare fick ofta alldeles för mycket utrymme att agera på och Mani och Kango agerade stundtals lite väl naivt när de fick bollen samtidigt som Gallo var blek i första. Därmed blev Johan P ofta helt isolerad på topp. Och då är Sirius också rätt uddlöst.

De stora glädjeämnena igår var att vi kunde konstatera dels att Bylle i målet är säkerheten själv. Han har förbättrat sitt tidigare svaga luftspel något enormt och tillsammans med det redan utmärkta närspelet innebär det nu att jag håller Bylle som en av seriens absolut bästa målvakter, vilket också kolumnen för insläppta mål i tabellen bekräftar. Det känns oerhört tryggt! Vidare är det ju en gåva att ha fått tillbaka Blomman i spel. Nu har vi bara sett honom som högerback, men han kan användas även i mittförsvaret och som defensiv mittfältare. Han är alldeles för bra för den här serien, och det är bara att bocka och tacka för att han är tillbaka. Och jag känner mig faktiskt ganska säker på att om han hade varit hel i fjol hade vi spelat kvar i Superettan. Så bra är han.

Dessutom måste man naturligt framhålla Kangos insats. Han var riktigt bra mot Västerås hemma och var inblandad i båda målen då. Nu gjorde han ett själv och spelade fram till det andra. En matchavgörande insats som gav honom ett välförtjänt pris som matchens lirare. och killen är bara 18 år! Kangos stora tillgång är ett utmärkt psyke och en verklig vilja att hela tiden förbättra sig. Han är snabb och teknisk, men behöver förbättra många delar i spelet - framför allt det defensiva - och måste naturligtvis skaffa sig mer rutin. Men vilken talang Sirius ändå fått fram där! Igår gjorde han sitt första mål i seriespel för Sirius. Men det kommer fler...

Man skulle kunna nämna fler. St Cyr har hittat en ny nivå i sitt offensiva spel (vilket dock går ut över de defensiva uppgifterna ibland), Haisem håller en såpass hög och jämn nivå att man ofta glömmer bort att ens nämna det eftersom man tar det för givet numera. Johan Pettersson har fått mycket kritik, men han är oerhört viktig för Sirius. Han gör inte bara de viktiga målen, utan han är också väldigt viktig i defensiven. Inte minst på defensiva fasta. Och att han nu förmodligen kommer att vara borta ett gäng matcher är ett stort problem för Sirius eftersom man är tunnt bestyckade framåt.

Men det som jag framför allt vill framhålla från den här matchen. Och det som ger hopp om en trevlig höst är Sirius bredd, och den nya tryggheten i uppträdandet. Igår tvingades Sirius till tre relativt tidiga byten varav bara ett var förutsett (Blomman förväntades orka som bäst i 70 minuter). Alla de spelare som kommer in gör dock insatser som är i princip på samma nivå som den de ersatte. Och kvar på bänken satt spelare som Sunday och Moses som är sådana som kan förändra en matchbild på egen hand. Det lovar gott för framtiden.

Nu väntar en match hemma mot Östersund på torsdag. Sirius förlorade bortamötet med 1-0 efter att ha fått ett "englandsmål" bortdömt (skott i ribban som studsade ner innanför mållinjen och sedan ut). ÖFK har inlett hösten med två uddamålsförluster och kommer till Studenternas som stora underdogs. Här ser jag en vis fara. ÖFK kämpar om nödvändiga poäng i botten och kommer sälja sig myckt dyrt, samtidigt som Sirius kommer att ses som storfavoriter. Sirius får absolut inte se torsdagsmatchen som en lite enklare andhämntningsuppgift efter två riktigt tuffa matcher. Det finns inga vilopunkter under hösten.

Det har börjat bra, och det ser bra ut. Sirius har fyra poäng upp till kvalplatsen (VSK) och sju poäng upp till Bajenkidsen. Det är helt och hållet inom det möjligas ram, men kom ihåg att Sirius måste ta poäng i två matcher fler än både VSK och HTFF - om man också vinner bortamatchen på Söderstadion - mäktar med på resterande 11 omgångar. Det är en väldigt tuff uppgift hur man än vänder och vrider på det.

Nästa måstematch - Kerburan borta

2010-08-14T14:39:00.003+02:00

Ingen rast, ingen ro. I morgon är det dags för nästa svåra match på vägen mot Superettan. Vinsten mot VSK i måndags var som sagt var helt nödvändig för att jakten på topplagen ska kännas realistiskt. Men för att den vinsten ska vara något värd måste den naturligtvis följas upp med fortsatta segrar eftersom det fortfarande är nio poäng att ta in på Bajenkidsen och fyra poäng upp till kvalplatsen.

Och uppgiften i morgon är svår. Sirius hade problem att ta ens en poäng i hemmamötet i en märklig match, men lyckades få in 2-2 i slutminuterna. Sirius spelade dock rätt bra framför allt i andra halvlek och hade Syrianska i brygga, när domaren hittade en tveksam straff till gästerna. Borta på konstgräset i Västerås blir det dock andra förutsättningar, inte minst i form av underlaget.

Nu borde konstgräs vara något som gynnar Sirius i och med att man vill vara ett bollförande och snabbt spelande lag, vilket självklart gynnas av bra underlag. Dock har Sirius haft det jobbigt spelmässigt på konstgräs hittills i år, med tunga förluster mot bland annat Umeå och Östersund. Självklart har laget dock tränat på konstgräs hela veckan för att vara optimalt förberedda. Vidare har man under en relativt lugn träningsvecka fokuserat en hel del på fasta situationer. Det är inte så förvånande, i den avdelningen har Sirius fortfarande mycket oanvänt kapital att sätta sprätt på. Och det är förstås där som saknaden av Gurra från förra säsongen är som störst. Han gör ju sina fem-sex mål per säsong på fasta - ingen har kunnat plocka upp den manteln hittills i år. (Gurra har för övrigt också fått en fin start på sin utlåning till Trollen, med andra raka målet på lika många matcher igår. Valet av Trollhättan framstår mer och mer som ett riktigt val - inga risker, bara möjligheter - och massor med speltid och arbete på plan.)

För första gången i år har dessutom Sirius chansen - om man vill - att spela med samma mittfält som matchen innan. Ernesto, som tvingades till ett tidigt byte senast har gett klartecken för spel. Dock är det väl osäkert om tränarna väljer att chansa med honom i startelvan. En annan glädjande nyhet är också att Blommans fot verkar ha svarat bra på halvleken han spelade senast mot VSK, och även han är nog aktuell för start. Det innebär att Sirius har konkurrens om i stort sett alla platser, och oavsett hur man väljer att starta mot Kerburan kommer man att ha en för serien fantastisk bänk. Sirius bredd när man nu är kvitt skadeproblemen kommer onekligen att vara en tillgång i höst.

Hemmalaget är dock självklart inte ofarligt, och efter segern mot Umeå senast (säkrades först i 93:e minuten) känner man nog att man har någon form av häng på kvalplatsen. Under sommaruppehållet har man också värvat starkt i form av Draganov från Valsta Syrianska, och med Draganov och Mattias Mete har de en duo på topp som hör till seriens absolut vassaste. Två spelare som är riktigt bra inne i straffområdet, och som kan skapa farligheter ur nästan ingenting.

Vidare har man ett par starka kort på mittfältet, bland annat i Sallanto - som dock var bänkad senast - som i förra mötet var den som höll i bollen och skapade chanser åt Mete trots att laget var ordentligt tillbakatryckta. Samuel Barlay är ett annat intressant namn, men han har varit rätt svag hittills i år. Det är dock en spelare att hålla koll på.

Kerburans svaghet är tveklöst i försvaret. Nu tror jag också - om jag har räknat rätt - att Sami Hanna, som spelade mittback senast, är avstängd vilket ytterligare försvagar Kerburans försvar. De hade jätteproblem med Sirius anfallare senast, och under press spelade laget med huvudena helt under armen. Den typen av svackor i matchen måste Sirius utnyttja bättre i morgon.

Det blir en tuff match, men jag ser Sirius som favoriter ändå tack vare ett bättre grundspel, inga större kvalitetsluckor i truppen och en högre lägstanivå. En bredd och en lägstanivå som kommer att vara oerhört betydelsfulla faktor när nu norrettan går in i en period med tre matcher på åtta dagar för lagen. Nio poäng att spela om alltså, och jag tror att tabellen kan komma att se helt annorlunda ut efter denna vecka. Bland annat har serieledande HTFF ett par tuffa matcher, och Vasalund har redan vikit ner sig med två raka förluster i omstarten. Här finns det ytterligare mark att vinna för det lag som håller kvaliteten i veckan alltså.

Studans tre punkter för tre poäng:

1. Håll koll på Mete och Draganov.
Senast sprang Mete enkelt in ettan med skallen efter att siriusförsvaret tappat uppmärksamheten blott någon sekund. Mete har en förmåga att komma med fart på rätt ytor, och Sallanto har visat att han är en kille som träffar de ytorna med precisa bollar. Extremt jobbigt att försvara sig mot alltså. Därför är det viktigt att Sirius nu kan få in förhoppningsvis både Blomman och Söderbring i spel. De ger en del intressanta möjligheter att formera de bakre regionerna på, oavsett vilket så är Sirius ett klart tryggare och bättre lag med Blomman på plan. Vidare kan jag nog tänka mig att St Cyr får en specialuppgift på mitten i att vara jobbig på Sallanto, eller Barlay om Sallanto är fortsatt bänkad (vågar man hoppaspå det?).

2. Vinna på Mani och Kango-lotto.
Jag tror nog att båda dessa startar efter fina insatser senast, Mani förmodligen centralt, om man väljer att inte chansa med Ernesto, vilket skulle ge plats för antingen Petter eller Sunday i startelvan. Mani och Kango från start är dock alltid en liten chansning. Båda har vid vissa tillfällen fallit ur helt ur matcherna, och då tvingat fram tidiga byten - något som Sirius tvingats till vid förvånansvärt många tillfällen i år. Lyckas dessa båda som senast blir dock Sirius oerhört spännande och oförutsägbart framåt. Och Kerburan har ett i mitt tycke betydligt sämre försvar än det VSK vi mötte senast.

3. Behålla fokus.
Det var en oerhört viktig - och heeelt nödvändig seger senast som sagt. Det gäller dock att förvalta en sådan seger rätt i truppen. Det är lätt att se sådana matcher som att jobbet är gjort i och med att anspänningen är så hög inför en sådan match och man omedvetet tenderar att slappna av. Den här matchen är ett stort test för ledarna, om man har lyckats förbereda truppen rätt mentalt.

Hos oddssättarna är Kerburan knappa favoriter i morgon. Det gör inget. Min värdering av styrkeförhållandena är dock omvänt, att Sirius är knappa favoriter. Där Syrianska lever på ett par enskilda spelares spetskompetens, spelare som i alla fall i Draganovs fall är rätt lättstörda också, har Sirius en betydligt bredare bas att falla tillbaka på. Det tror jag blir avgörande i morgon.

Elvan:
I stället för att plita ner den elva jag tror mest på tar jag ut en spekulationselva bara för att illustrera bredden i truppen. Detta är en fullt möjlig elva även om jag tror att Brännan formulerar laget lite annorlunda, med lite mindre chanstagande - exempelvis genom att låta Ernesto vila och inte chansa med Blomman som mittback:

Bylle
Söderbring - Elias - Blomman - Haisem
St Cyr - Ernesto - Gallo
Kango - P - Mani

Det innebär en bänk där vi skulle ha flera spelare som skulle starta hos de flesta av våra konkurrenter. Kanske exempelvis Oscar Z, Ian, Sunday, Petter, Fredrik O, Richard och Erik Z. Och då är en spelare som Fernberg inte ens med i truppen. Så hårt är det om platserna!

Avspark 18.00 i morgon på Swedbank Park i Västerås. Åk dit! Det är ju bara en timme i bilen. Lätt värt det!

We've only just begun

2010-08-12T00:29:00.002+02:00

Två dagar efter gastkramningen på Studenternas lägrar sig verkligheten över det uppjagade sinnet. Att vinna en "måstematch" är förstås bland det skönaste man kan göra. Men man tenderar också att glömma varför det var en måstematch. Det är där någonstans fokus måste ligga nu.

Men visst. Det var en bra match. Med tanke på de yttre förutsättningarna, med vattenplaning på i stort sett hela planen och patetiskt häftigt ösregn stora delar av matchen, så var det till och med riktigt bra. Det var en match mellan två lag som bjöd till, spelade fotboll och hela tiden gick för poängen. Det var en match mellan två lag som skapade chanser. Riktiga chanser efter bra spel och inte bara slumpmässigt uppkomna chanser efter motståndares misstag. Visst, det fanns sådana också, men det spelades ändå överraskande mycket riktig fotboll i förrgår.

Men en del av snacket runt segern är direkt trams. Som att det skulle ha skett en stor förändring med laget över sommaren, till exempel. Då glömmer man bort att Sirius gjorde en ännu bättre - betydligt bättre match i Västerås. Fyra poäng är rimlig utdelning för Sirius på dessa matcher, men rimligare hade varit tre i Västerås och en i Uppsala.

Och segern mot VSK var inte heller lösningen. Den var en förutsättning för att kunna fortsätta kämpa om Superettan. På söndag är det match igen. Den måste också vinnas. Och sedan på torsdag. Och sedan nästa söndag. Det är så det ser ut i höst. En lång räcka matcher, som i princip alla måste vinnas.

Men det är härligt att vara med igen! Det är härligt att känna att det nu är ett helt genomförbart projekt att ta sig till nästa års Superetta. Men det förutsätter att laget och ledarna kan hålla huvudet kallt bland alla vildhjärnor som pratar om "att nya röster tillfört en helt annan energi i laget" och att "se vad det går bra bara man kämpar lite".

För så här lite snett utifrån ser det ut som om Sirius redan har en plan med sin spel i år. Som inte har förändrats stort, men som däremot har fått lite förändrade förutsättningar. Framför allt genom en skadesituation som innebär att i stort sett alla spelare är i träning och tillgängliga, till skillnad mot tidigare i år där fem-sec - ibland sju - potentiella startspelare varit otillgängliga. Det är en vansinnigt stor skillnad det.

Sirius har hittills i år inte ställt upp med samma mittfält två matcher i rad. Inte för att ledarna älskar att exprimentera, utan för att det inte gått helt enkelt.

Det andra huvudsakliga skälet tror jag är att många av de idéer och de förändringar som genomförts från säsongens början så sakteliga börjar sätta sig. Tid är en inte helt oväsentlig faktor.

Så min ödmjuka gissning är att det allra bästa för chanserna att avancera till Superettan är att ge laget lugn och ro att fortsätta detta arbete. Det är inte alkemi ett fotbollslag håler på med. Det finns inga quick fixes. Så därför är jag fortsatt skeptisk till Bosse Anderssons närvaro i klubben. Hittills har ingen kunnat förklara vad han egentligen ska göra och varför.

Så länge det är så tror jag att det är ett stort problem. Det är ju egentligen bara att tänka efter själv hur man skulle reagera om tjefen släpade in en ny kollega som "ska se till att det händer lite grejer här eftersom ni uppenbarligen inte fixar det själva". Helt utan tydliga mandat, annat än att tillföra lite energi och flexa ett tveksamt CV. Jag vet att jag skulle bli lite syrak i alla fall. Men jag kanske oroar mig i onödan. Det kanske ser betydligt bättre ut internt än vad det gör utåt. Låt oss hoppas det.

And while you're at it, hoppas det knästående och med knäppta händer gärna.

Förresten. Detalj jag tar med mig från matchen:
Bytet i mitten på andra halvlek när Sunday kommer in. Ledning med ett mål i uselt väglag, och man väljer att plocka in en tonårig forward i tveksam form. Inte en brunkande och rutinerad mittfältare. I min bok är det genialt. Med Sunday fick de in en bollhållare som kunde vinna tid och frisparkar högt upp i banan och förlägga mer spel på harmlösa ytor. Dessutom tvingar det det jagande laget att behålla mer folk hemåt. Simpelt egentligen, men få vågar faktiskt göra det.

En annan detalj. Lika mycket som jag njöt av att se Patrik St Cyr göra sin bästa match offensivt i blå-svart, lika mycket oroades jag över att gästernas Bärlin hade bollen hela tiden i andra halvlek i just den ytan. Det hade kunnat kosta oss trepoängaren.

Och så vill jag framhålla Kangos tjockisfint på Holmgren. Tack för den! Och Blommans comeback. Det kändes som ALLA blå-svarta på plan blev några snäpp tryggare. Tänk vad han ska kunna åstadkomma med mer än en träningsvecka i bagaget... Och målen. Inlägg i rätt ytor där rätt löpningar kommer. Vad lätt det kan vara att göra mål då. De enkla målen är tillbaka. Rejoice!

VSK hemma - skärselden

2010-08-08T11:13:00.003+02:00

Jag åkte till Söderstadion igår för att möta hösten. Och jag fick mer höst än man kan önska. Bajenkidsen mötte Carlstad United i norrettans omstart under vad som måste beskrivas som rent fjantigt mycket regn. Bajen vann med 2-0 utan att behöva förta sig. Malke och Gustavsson var kvar och Freddy Söderberg sprang runt och såg blöt och olycklig ut. Tedengren gjorde två fina mål och Carlstad brände med viss stilsäkerhet alla de fantastiska chanser de radade upp i andra halvlek.

Carlstad hade absolut kunnat få med sig poäng hem från vattenpolon. Om man bara inte hade varit så mentalt sist i serien. HTFF gjorde vad som behövdes och visade att de blir laget att slå i höst om man vill till Superettan. Men omöjliga att rubba? Knappast.

Samtidigt satt Brännan och VSK:s tränare Kalle Granath i Västerås och spanade på Kerburan mot Umeå. Som gamla polare från ESK-tiden satt de och samanalyserade vad de såg enligt uppgift. Som om det inte fanns någon morgondag.

För i morgon gäller det. Den som säger något annat än att det är en dödsaviktig match för Sirius är otillräknelig och bör spärras in. VSK ligger sju mastiga poäng före, på kvalplatsen till Superettan. Vinner Sirius är det fyra poäng upp, eller fem - beroende på vad Vasalund gör. Vinner VSK är det tio poäng upp. I så fall börjar silly season på tisdag. Inte ens om man heter Tvarko Matanovic och är tränare i Asmundstorps IF kan man se en ljusning i det läget.

Alla vet det. På Löten har det de senaste dagarna varit uppenbart. Det som började som en halvflamsig skolresa för ett par veckor sedan när laget samlades efter semestern, och som sedan fortsatte som ett boot camp i en dålig hollywoodrulle med spelarna kräkandes bakom träden i Röbo har de senaste dagarna utvecklats till en butter och grinig laddning.

Jag tror det är bra. Visst var internmatchen i torsdags så usel att man ville krypa ihop och hulka i fosterställning, och visst har vissa spelare uppenbarligt långt till något man kan kalla formtopp. Men alla spelare i truppen - utom Emir Smajic som har nån vecka till med ispåsar på knät kvar- tränar för fullt, och alla slåss om en plats i elvan. Till och med Blomman. Jag skulle inte bli förvånad om han finns med i truppen i morgon. Kanske inte som startspelare ännu, men på bänken.

Situationen i truppen öppnar onekligen upp för ivriga spekulationer om startelvan. Söderbring är mer eller mindre i fas igen, och när Philip verkar ha hittat en liten svacka känns det som om högerbacksplatsen står mellan honom och Ian. Min gissning är att Söder ligger steget före, men Ian har å andra sidan gjort det bra på sistone. Fernberg har haft en tung höststart och Oscar utmanar verkligen om platsen bredvid givne Elias. Helt jämnt skägg och jag skulle behöva slå en T6:a (kan man ha tillräckligt många nördreferenser i en bloggtext?) för att gissa vem som startar av de två. T6:an säger Oscar, by the way.

På mitten har vi både problem och inte problem. Det stora, stora problemet är att Jernberg har försvunnit till Degen. Läs gärna vad familjen skriver i sin bloggpost om Jernberg. Det tål att närstuderas. Jernberg hade varit sjukt viktig i höst, nu får man lösa fältet utan honom. Det är ingen avancerad gissning att det är Ernesto som får den uppgiften centralt. Han har varit bra de senaste veckorna, men han är ingen Jernberg. Bakom är naturligtvis Gallo given. Bredvid är det öppnare. St Cyr konkurrerar med Fredrik och Erik Z - och kanske Blomman - om den platsen. Erik och Blomman tror jag behöver mer tid, och jag tror att de båda hamnar på bänken i morgon. Och jag undrar om inte St Cyr blir valet före Fredrik. Och i så fall undrar jag om inte Fredrik faktiskt hamnar utanför truppen. Så tufft är det om platserna!

Så långt till de delar där vi har minst problem. Men den riktiga huvudvärken är att snickra ihop den främre trion. Jag känner mig helt säker på att Johan P spelar, inte för att han har varit fantastisk på träningarna på sistone - även om han drog in en fantastisk volley från huvudhöjd i krysset igår, utan för att han har högst lägstanivå. Och högst potentiell nivå. Bra kombination. Petter har varit en skugga av sitt forna jag. Så mycket skugga att jag faktiskt tror att han kan hamna utanför elvan. Mani har å andra sidan varit riktigt intressant på sistone och verkar ikapp med sig själv. Jag tror han startar.

Det ger Sunday, Moses, Petter och Kango som alternativ till sista platsen. Jag tror som sagt Petter bänkas. Av de andra tre har Moses och Kango sett hetast ut på sistone. Sunday verkar ha en rejäl svacka och hamnar nog på bänken, men han har kvalitéer som gör att han kan hoppa in och ändra på hela skiten om det vill sig. Jag tror man resonerar så med Moses också. Han känns inte som en startspelare, men om man hamnar i ett läge där man behöver förändra matchbilden och få en annan typ av spel så är Moses inte så dum att ha på bänken. Det skulle innebära Kango är tillbaka. Vän av ordning minns i så fal traumat i Botkyrka i våras, den senaste matchen då både Kango och Mani startade tillsammans. Visst, vi vann. Men ingen vet fortfarande hur och det sägs att polisen och åklagaren i Hallunda fortfarande har en öppen utredning om grovt rån liggande. Mani och Kango borde ha bytts ut efter en kvart i den matchen. Ett sådant val skulle onekligen spä på min ångest, ändå lutar jag nästan att det blir så. Alternativet är Sunday i mitten och Johan P på en kant.

Jo en sak till. Bylle står.

VSK då? Usch. Bra lag. Stabilt lag. Framför allt ett lag. Jag såg inte matchen i Västerås själv, men samstämmiga uppgifter säger att de fick springa i första. Nåt så in i helvete. Inte låna bollen. Då tyder det på viss styrka att tugga sig tillbaka i matchen och kvittera. Man har ett lag där alla vet vad de ska göra och där Granath verkar ha jobbat väldigt mycket med tydlighet, uppgift, roller och attityd. (Läs för övrigt gärna Braxingens matiga intervju med Granath. Boggjobb när det är som bäst!)

VSK kommer inte ha mycket boll i morgon, även om Granath säger att de jobbat med possessionspelet i sommar - eftersom hans analys går ut på att de kommer bemötas annorlunda i höst. Det tror jag stämmer, men inte på måndag. Sirius har ett starkare mittfält när det gäller passningsspel, det vet man i VSK, och det innebär att man kommer att fokusera på att stå rätt och vara farliga när det gäller. Ändå har laget resurser att fläska på om det behövs.

VSK startade sin akademiverksamhet några år tidigare än Sirius, vilket har gett resultat. Man har en hel klan med unga, riktigt bra spelare som exempelvis tonåringarna Östling, Sjöberg och Tronêt. Den sistnämnde svalde en geting häromdagen och fick hänga lite på akuten, men ska vara redo för spel mot Sirius. Det var också Tronêt som gjorde VSK:s mål i träningsmatchen mot Dalkurd förra veckan (1-1). Han blir defenitivt en att se upp med på måndag.

Kort sagt. Det drar ihop sig till rent obehag på Studenternas på måndag. Känslan är att Sirius fortfarande har en "färdigare" trupp och ett bättre lag. Däremot är helt säkert VSK ett tryggare lag. Det är Sirius som måste jaga. Det är Sirius säsong som är mer eller mindre över om man förlorar. Därför ser Studans tre nycklar för seger i morgon ut som följer:

1. Mental islossning.
Ja, Sirius hemma ska slå VSK sju gånger av tio. Den känslan måste sitta fast genuint hos spelarna. Oddsen är på deras sida. Det hjälper inte mycket att vara en bättre spelare än den man har mot sig om man inte också känner sig bättre. Det blir overkligt viktigt att spelare som Johan P och Mani skaffar sig mentalt övertag på sina backar, så att det är de som måste fundera inför varje läge och inte de blå-svarta.

2. Eh... målskyttet...
Goddag yxskaft. Erkännes. Klart som fan man måste göra mål om man ska vinna. Men det är Sirius största problem. Skrapa bort de åtta vi gjorde mot Bodens ruin så har vi i snitt ett per match. Det GÅR inte i längden. Ett mål kommer nog inte räcka imorgon. Vi kommer skapa tillräckligt med chanser för flera mål. De måste sitta. Inte minst behöver vi få de enkla målen. Hörnor, frisparkar. Som det är nu måste Sirius som lag vara fruktansvärt bra. Rulla ut motståndarna helt och sätta folk i frilägen. Vi sätter ungefär ett av tre frilägen och inte så mycket annat. Det innebär att vi måste skapa sex frilägen i morgon. Minst. Det går väl an mot Dalkurd och Boden, men är jättesvårt mot bra lag.

3. Ernesto
Ytan mellan backlinje och mittfält är nästan alltid den där man kan såra motståndarna som mest. En rättvänd spelare med boll i den ytan är hyperfarlig. Men det kräver också en hel del av den spelare som ska hamna där rättvänd med boll. När Jernberg gått till Degen är det Ernesto som ska axla den rollen. VSK har ett stabilt, men inte särskilt vindsnabbt mittbackspar. mani och P måste löpa sönder det, men det kräver att Ernesto kan leverar de bollarna då. Jag hoppas han är klar för den uppgiften.

Vid niotiden har vi facit. Då vet vi om Sirius lyckats ta sig upp en bit på Skärseldsberget.

Gisseelva:

Bylle
Söderbring - Elias - Oscar - Haisem
St Cyr - Ernesto - Gallo
P - Sunday - Mani

(Ok, där sa jag mot mig själv. Men vem fan orkar vara konsekvent...)

19.00 på Studenternas. Och kom ihåg, vi på läktaren kommer att vara viktiga i morgon!

Just det, till sist får ni inte missa Kangos bloggdebut! Jag blir så glad av att läsa den att jag ändrar mig på stört om startelvan. Kango tar Sundays plats och gör en rockad med P. Kango sätter sedan 1-0 i 11:e minuten. Kom ihåg var ni läste det först...

Fyra dygn kvar - internmatch

2010-08-05T20:56:00.002+02:00

Det drar ihop sig. Om bara fyra dagar ska Sirius ta emot VSK hemma på Studan i omstarten av norrettan. Att säga att det är en viktig match är ingen överdrift:

1 Hammarby TFF 13 9 1 3 27-17 28
2 Västerås SK 13 8 2 3 22-14 26
3 Vasalund 13 8 1 4 24-16 25
4 Umeå 13 7 3 3 33-17 24
5 Sirius 13 5 4 4 21-11 19
6 Aram/Syriansk 13 5 3 5 14-14 18
7 Syr Kerburan 13 5 2 6 22-25 17
8 Valsta Syrian 13 4 4 5 20-22 16
9 Östersund 13 5 1 7 16-23 16
10 Forward 13 4 3 6 23-21 15
11 Dalkurd 13 3 5 5 21-23 14
12 Gröndal 13 4 2 7 17-26 14
13 Boden 13 3 3 7 17-37 12
14 Carlstad U 13 3 2 8 14-25 11

Om Sirius förlorar är det alltså minst nio poäng upp till kvalplats. Att ta igen på 12 matcher. Då kan bara den mest optimistiska av optimister hitta ett ljus i tunneln. Sirius måste helt enkelt vinna på måndag. Mot ett riktigt bra lag - i mitt tycke det mest stabila i serien.

Det är förstås ingen enkel uppgift och därför var det extra intressant att glida ner till Löten och titta på dagens träning. För efter en stentuff återstart på träningen och två U21-matcher med halva a-truppen i varje match så var det idag dags för internmatch. 2x30 minuter, 11 mot 11.

Lagen såg ut som följer:

Gult lag:

Richard
Ian - Elias - Blomman - Haisem
St Cyr - Ernesto - Gallo
Kango - Sunday - Moses

Blått lag:

Bylle
Philip - Fernberg - OZ - Söderbring
EZ - Wikner (j) - Fredrik
Mani - P - Petter

I halvtid var dessutom två byten planerade, i gult lag bytte Blomman mot Dillan och i blått lag bytte Erik Z mot Kim Eriksson (j).

Matchen slutade 2-0 till gult lag efter ett mål i vardera halvlek signerat Moses. Första målet kom till efter slarv från Fernberg (och innan det Söderbring) och andra målet efter ett fint förarbete av Ernesto.

Dock var det en undermålig match. Dåligt spel och många felbeslut. Särskilt det blå laget hade problem med sitt mittfältsspel, och de enda som kommer undan med godkänt från den sidan är Oscar och Mani. Tyvärr var både P och Petter helt iskalla och det blå laget skapade otroligt lite chanser på 60 minuter.

Lite bättre fart i gula laget, i synnerhet i första halvlek. Elias och Blomman är ett mittbackspar att hålla tummarna så det vitnar för. Blomman visade med sina 30 minuter att det är en riktig klasspelare, och att han överhuvudtaget gör 30 minuter match är såklart positivt. Han har tränat fullt hela veckan, men vart det landar återstår väl att se. Stängt var det bakåt i alla fall, och kreativt framåt. Ernesto visade också upp en hel del. Moses gjorde två mål och var som vanligt, det vill säga irrationell men stundals väldigt ineffektiv. Även Haisem och Patrik gjorde vettiga insatser. Men sedan var det tyvärr inget vidare där heller. Framför allt var det oroväckande att se att Sunday var helt under isen.

Nu är ju en internmatch efter en tung träningsperiod inget att haka upp sig allt för mycket på, men nog hade jag hoppats att få se lite bättre spel. Men om vi säger att det var ett genrep och att jinxregeln är att bra premiär följer på dåligt genrep, så var det väl ett positivt besked kanske. Men nog har Brännan och Antonio en hel del att fundera på under helgen.

Regntunga skyar

2010-07-30T08:45:00.004+02:00

Det blev inte mycket till U21-match mot Assyriska igår. Det var ett sådant där regn som får folk att börja snickra båtar och fylla dem med djur, och efter fem minuter avrböts matchen. Ingen träning, inget test alltså. Förhoppningsvis går det att hitta ett nytt datum för matchen innan seriestart. Jag tror Sirius behöver mer kvalitetstid tillsammans innan serien drar igång igen med tufftuff match mot VSK.

Speaking of Assyriska. Att Gurra var på väg bort från södertäljeklubben var ingen knallsensation direkt. Att Sirius varit intresserade av ett lån bekräftas av många olika källor. Att det inte skulle bli Sirius, tvärt emot vad Studan trodde förra veckan, stod också klart efter måndagens match på löten. Och nu är det alltså bekräftat att Gurra kommer spendera resten av säsongen i Superettans bonkelag nummer ett, FC Trollhättan.

Jag både förstår och inte förstår. Ju mer jag tänker på det desto begripligare blir det att Gurra inte väljer Sirius. Han ville ju iväg härifrån och prova något annat. Då känns det inte rimligt att komma tillbaka med svansen mellan benen efter några månader. Men å andra sidan, FC Trollhättan... Garanterad uråkning i höst, och så kul är det väl inte att åka ur serier? Men han lär få speltid. Och mycket att göra i alla fall.

Gårdagens sillybomb är dock en helt annan. Jernberg går till Degerfors. För första gången sedan reformationen kommer Sirius att sälja en spelare till en klubb högre upp i systemet. Som står under kontrakt. För pengar. Det är så klart positivt. Det är så vi småklubbar måste jobba för att få ihop anständiga villkor. Och med tanke på att Jernberg skulle kunna gå gratis vart som helst i höst är det naturligtvis kanon. Men jag kan tycka att det ändå finns en hel del att fundera över.

Ta bara det faktum att Degerfors, direkt när deras mittfältskugge Solberg gick sönder i onsdags kväll, lyfter luren till Sirius och hör sig för om Jernberg. De hade sin lista klar. Och tänk. Överst på den listan stod en 21-åring som varit skadad stora delar av vårsäsongen och som just kommit tillbaka i form. En spelare som Sirius velat göra sig av med gratis flera gånger. För att han "visar dålig attityd", om man får tro vissa. För att han "ändå inte vill vara här", om man får tro andra. Dåligt kroppsspråk.

Den dåliga attityden och viljan tillskrivs en spelare som genrellt sett är den som är sist kvar på träningar och en av de som har bäst koll på förberedelser och livet som fotbollsspelare i truppen.

Jernberg kom till klubben inför säsongen 2009. Han valde Sirius trots uppvaktning och intresse från en rad andra klubbar eftersom "han fått ett bra intryck av klubben och klubbens filosofi". Han erbjöds en i sammanhanget löjlig lön, som i år motsvarar kanske hyran på 12 kvadratmeter studentrum i Flogsta efter skatt, men lovades å andra sidan jobb av dåvarande sportansvarige Hansén. Det sket sig. Hansén lämnade ju. Och det är väl ingen som bryr sig om vad han har lovat?

Så vad har klubben egentligen gjort för att förvalta den där obestridliga spetskvalitén och talangen som Jernberg ändå besitter? Gett honom en skitlön, hängt ut honom som strulputte och gnällare och allmänt kass och gjort honom offentligen till en av syndabockarna för uteblivna resultat. (Jodå, det är exakt vad styrelseledamöter har sagt i semioffentliga sammanhang.) Visst, Jernberg har sagt rakt ut i pressen vad han har tyckt och tänkt. Och han lär ha tackat nej till ett erbjudet jobb. Osmart, och vi har diskuterat det förr. Men en ung, lovande spelare ska ha stöd och hjälp och skyddas utåt, inte tvärt om.

Att utveckla talanger i stället för att hämma dem.

Och nu lär vi få höra att vi ska vara jävligt glada att vi fick några pengar över huvud taget för en spelare som ändå inte vill vara här, och som vi ändå funderat på att släppa gratis. Jag tycker det är fel. Vi kan lika gärna prata om usel kapitalförvaltning. Vi ska sörja att klubben inte lyckades förvalta en av de största talangerna vi haft i laget bättre. Det var Sirius som skulle sälja Jernberg till allsvenskan, inte Degerfors. Vi skulle haft 100 % av ett sjusiffrigt belopp, och inte 25 %, eller vad nu klubben kan utverka i form av vidareförsäljningsklausuler. Man vet aldrig vad som hade hänt om inte om, och så vidare. Men Sirius har i alla fall inte lyckats med de förutsättningar man lovade Jernberg. Och som han trodde på.

Jag är glad för Jernbergs skull. Jag tror att Degen blir perfekt för honom. Jag tror att han mycket väl kan vara en resurs i deras jakt på allsvensk plats. Jag är också glad för att Sirius äntligen säljer spelare för pengar för att det är bra spelare med spetskvalitéer som är eftersökta. Men jag är deppig över att fallet Jernberg är ytterligare ett av de fall där Sirius inte förmått förvalta talang. Ytterligare en spelare som kommer bege sig ut i fotbollssverige med en känsla av att ha blivit sviken av Sirius. Ytterligare ett fall där vi hade flyt. Att vi inte släppte honom gratis. Bara för att det funkade den här gången får man inte glömma hur nära det var att vi kastade bort detta kapital.

Kan vi inte försöka lära oss något den här gången? Vilka mittfältare är det som slentrianmässigt hyllas? Vilken mittfältare är det som säljs? Vad kan vi göra bättre nästa gång? Och framför allt. Det fanns folk som slet för att få hit Jernberg. Som scoutade honom och övertalade honom. För att de såg vilken bra fotbollsspelare det var. Folk som lyckats motivera honom att vara kvar trots allt. Jag bara undrar om klubben kommer att vara förmögen att ge cred där cred ska ges den här gången. Ge cred åt kunskapen, för den måste behållas och förvaltas.

Men så länge får vi väl vara tacksamma för att Jernberg inte är en av de spelare som Utvecklingsbolaget valde att skriva in. Varför ta en 21-åring med spets när vi har spelare som Philip, Kango, Sunday, etc. Nu går pengana oavkortat till Sirius. Rätt in i det svarta hålet, i presume. För Jernberg behöver ju strängt taget inte ersättas. Visst skrapar vi från toppen i truppen, men mittfältet håller nog ändå.

Så som sagt. Bra för Jernberg. Bra för Degerfors. Och bra för Sirius också. I synnerhet om klubben lär sig något på kuppen.

U21-turnén fortsätter

2010-07-28T23:35:00.002+02:00

I morgon torsdag är det dags för resten av a-truppen att spela träningsmatch i U21-serien. Assyriska i Södertälje står på menyn och startelvan lär se ut som följer:

Bylle
Ian - Oscar - Dillan - Adam Outinen (inlånad från stora storstadsklubben)
Jernberg - Ernesto - Olsson
Mani - Sunday - Kango

På bänken sitter åtminstone Wikner och Junior, sedan är det tänkt att det ska lånas in ett par från GUSK också eftersom juniorerna spelar match samtidigt.

Förhoppningsvis kan Brännan och Antonio få lite fler positiva svar i den här matchen än i den förra. Framför allt skulle man ju vilja få igång målskyttet på Sunday. För gudarna ska veta att det är i den avdelningen vi har fått slita i år. Sedan är det ju alltid intressant att se vad Outinen eventuellt kan tillföra. Wikner får säkert ett till inhopp och en chans att visa att måndagens fina insats var ordinarie så att säga.

Sedan kan man ju konstatera att det är trevligt att U21 äntligen används så som det är tänkt. Att matcha in spelare som behöver speltid och att testa sig fram. Inte som någon sorts egen satellit i klubben som spelar lite som man vill. Sådant har klubben knappast råd med i all evighet.

För sillykremlologen kan annars noteras att Assyriska har köpt ytterligare en kass försvarsspelare i Kyle Konwea och att Gurra är bofast på bänken. Dock kunde väl alla som var på Löten i måndags knappast undgå att höra att det knappast blir något inlånande av Gurra till Sirius i höst. Intresset verkar svalt. Och vafan. När man tänker efter är det väl inte så svårt att förstå egentligen. Men därmed blir Elias enligt lokalpressen utlovade besked på fredag än viktigare.

Nån som har tid och ork att ta sig till Södertälje får för övrigt gärna avlämna rapport vad gäller cowboy Anderssons fortsatta härjningar. Och berätta om Junior verkligen är den nye frälsaren, som vissa i publiken i måndags verkade fast beslutna om. Själv måste jag tyvärr äta kräftor och dricka snaps.

Kortkort från gårdagens U21

2010-07-27T21:31:00.003+02:00

Det blir inget matchreferat. Ett sådant finns här.

Först och främst vill jag gratulera alla som synade spelbolagens slentraianoddssättning på matchen mellan Pekings tipselitlag och ett Sirius med mest a-lagsspelare. Den snabbe fick fem gånger pengarna på Sirius. Fint betalt!

Och jag tycker att det är det man ska ha i åtanke när man tittar på matchen. Sirius a-lag mötte ett juniorlag. Ett bra juniorlag, men i alla fall. Ett lag som har ambitioner att gå upp i Superettan måste naturligtvis kunna vinna lätt över ett j-lag.

Bedrövlig första halvlek kan jag tycka. Många individuella misstag och bedrövligt försvarsspel. Bättre i andra, men inte så bra som man skulle vilja se i en sådan här match. Och lite anmärkningsvärt att det var bland annat de inhoppande junisarna som satte snurr på grejerna i andra.

Kul var:
*Att notera att Richard fortfarande är ett vasst alternativ i kassen. Vi har två grymma målisar.
*Att se Viktor Wikner komma in som defensiv mitt bredvid St Cyr. Wikner gjorde världen lättare för St Cyr vilket ledde till...
*Att St Cyr gjorde en riktigt bra andra halvlek.
*Att notera att Peking aldrig anföll på Söderbrings kant, trots att Söder och Philip bytter sida i halvtid. Inget särskilot, bara gediget backspel. Bra!
*Juniors trixerier. Det enda man undrar är hur 50-kilos killen fixar grejerna mot riktigt motstånd på en åker.

Frågetecken:
*P gjorde ett bra mål, men borde gjort tre till på sina chanser.
*Philip har en svacka och är en bra bit från de förhoppningar man skaffade sig i våras.
*Petter var iskall
*Bristen på spets. Det var tros allt ett j-lag vi mötte. Det borde gått lättare.
*Bosse A:s roll. Matchcoach? Individcoach? Peppare? Vid minst ett tillfälle hörde jag honom och Brännan ge motsatta direktiv till spelare. Tycker det verkar som om det finns saker att reda ut vad gäller rollfördelning.

Överlag var det intressant att bara sitta där och se vad som händer runt omkring. Jag vet inte vad jag ska säga eller vad jag egentligen tycker. Men man kan alltid roa sig med att filosofera över hur snacket bland supportrar och i media hade gått i sommar i en klubb som folk engagerar sig i - på gott och ont. Verkligen på gott och ont. Småklubbsmentaliteten och den relativt skyddade verkstaden som Sirius ändå är tror jag kanske kan vara de största tillgångarna i höst.

Det som jag till slut framför allt tar med mig från gårdagens besök på Löten är ändå Viktor Wikner. Han har tydligen varit i USA ett år och är tillbaka 20 % större. Gör sina saker lungt och fint och nästan alltid rätt. I det tysta. I like! Det är en spelartyp som inte direkt växer på träd.

Och så var det kul att se Junior trixa loss i andra halvlek. Men. Vissa herrar på läktaren stod och pratade om killen som tidernas talang som klubben borde signa på tre år på stört. Jag skulle nog vilja se 18-åringen i mer än 55 minuter mot ett gäng juniorer innan det känns vettigt att bedöma vad det är för en fågel. Han har onerkligen ett och annat i sin späda kropp. Men hur funkar han mot riktigt motstånd? Men lite spännande, visst.

Allmänt sillytugg och lösa rykten.

2010-07-26T10:14:00.003+02:00

Ska försöka jogga igång lite inför höstsäsongen här på Studan med att skumma igenom vad som verkar hända i seriens trupper. Det går sådär. Det är liksom ingen som bryr sig tillräckligt mycket om ettan för att skriva initierade spaltkilometer om rykten och transfers. Faktum är att lokaltidningarna med få undantag har en bedrövlig bevakning av seriens lag. UNT är inte ensamt om att suga på den fronten direkt. Och få klubbar har forum som bubblar.

VLT framstår oftast som bäst i klassen, vilket kanske inte är så märkligt med tanke på att de har två lag i sitt bevakningsområde. (Men det har UNT också.) Deras lilla intervjugenomgång med klubbarna i halvtid är ett av sommarens guldkorn. Kanske inte främst för att det ändå är någon form av redaktionellt arbete kring norrettan, utan framför allt för att de ringer upp Brytar-Börje när det gäller Valsta Syrianska, trots att han redan försvunnit från sportchefstjänsten när intervjun görs. Därför får man också en ganska intressant lägesrapport om att det är irriterat i laget. Tack för det.

I den intervjun kan man också med fördel notera att Brännan har vett nog att tro på sig själv och sitt eget lag samt att Forwards tränare är den enda förutom Brännan som tror på Sirius. Kanske mest för att de fick pisk med 3-0 trots att de inte var så mycket sämre, vad vet jag.

Men om vi fortsätter lite med Valsta bara. Jag tror nog på Brytar-Börjes ord. Det sägs också att det kommer att ske en ganska stor spelaromsättning hos valstasyrianerna under sommaren. Hittills mest rykten, men läser man lite olika forum framgår att missnöjet är stort. Både Sunday och Draganov sägs exempelvis vara på väg bort. Draganov ryktas enligt Braxingens Diljen Otlu vara på väg till Syrianska IF. Vilket enligt andra rykten från Västeråstrakten kan bero på att Mattias Mete i sin tur är på väg att lämna Syrianska IF. Mattias var för två år sedan ett kluvet hårstrå från att gå till Sirius, men det sket sig på grund av en lite bökig soppa.

Sirius har nämnts som en av de klubbar som kan vara aktuell för Mete även den här gången. Kan inte tycka annat än att det skulle vara en riktigt bra lösning, Mete är precis den typ av anfallare vi skulle behöva. Orädd och mångsidig. Och utan stora skälvan när det drar ihop sig. Jag tror dock att det kan bli tufft, bland annat med tanke på turerna 2008. Men drömma duger och Sirius har tydligt aviserat att det är där framme och där bak man framför allt vill förstärka.

En annan spelare som knappast skulle ge mer än 1,50 ggr slanten om han står på planen i blå-svart när Sirius möter VSK i omstarten är förstås Gurra. Norling placerade Gurra om inte i frysboxen så åtminstone i kylen redan under försäsongen innan den olyckliga huvudskadan. Och trots stora problem i backlinjen har Gurra fått väldigt lite speltid. Nu senast satt han på bänken utan att komma in. Istället hoppad konkurrenten Björkeryd in och gjorde mål direkt. Gurra har ett längre kontrakt med Assyriska vad jag förstår, men en utlåning lär diskuteras mellan klubbarna.

Vad gäller backarna så är ju också en förlängning med Elias Storm högsta prioritet. Han lär komma tillbaka från semester i dagarna och det är knappast en nackdel att Bosse Andersson finns i klubben nu vad gäller Elias. De känner varandra från Djurgårdstiden och det försämra knappast möjligheterna för Elias att få det längre kontrakt med Sirius han säger sig vilja ha. Jag tippar att Elias och Gurra bildar mittbackspar mot VSK.

Den som är intresserad av Sirius sommarförsäsong bör dessutom bege sig till Löten i afton då ett a-betonat Sirius tar sig an Peking i U21-serien. Dagens och torsdagens U21-matcher kommer att användas som träningsmatcher. Startelvan verkar se ut som följer:

RR
Söderbring - Fernberg - Dillan - Philip
Patrik - Petter
Mani - Björk - Moses
P

Ska bli intressant att se status på Richard och Söderbring. Dessutom är Björk en 93:a från tipselit som just kommit tillbaka från landslagsläger. En smart och lurig spelare som kanske kan bli något och som är värd att hålla ögonen på. Dessutom kan man ju alltid förvänta sig intressanta byten.

Övrigt av sillyintresse i serien förresten. Dalkurd omges också av en enorm ryktesflora. Man har offentligt gått ut och klagat på för många spelare och för otydligt ledarskap. En som redan har lämnat är anfallaren Jonas Hellgren som är klar för VSK. Läs dessutom gärna Mustafa Cans långa artikel om Dalkurd i gårdagens SVD. Jag tror att det är helt rätt för Dalkurd att söka den sortens publicitet just nu. Man har direkt hamnat i en ordkonflikt med samhällets bottenskrap i form av nynassar och andra vinddrivna existeser som i bloggen Politiskt inkorrekt. Jag tror faktiskt att den debatten är bra för Dalkurd, som får en annan diskussion än den om den floppande favoriten. Det finns dock ett par citat ur artikeln som är anmärkningsvärda. Leta fram dem själva. Känslan är hur som helst att Dalkurd kan få en nytändning under hösten då förväntningarna skruvats ner en del.

Vi går västerut. Carlstad United struck gold i och med strulet mellan Degen och ÖSK gällande Emil Berger. Berger som varit en av de viktigaste kuggarna i Degens succéartade vår i Superettan värvades av ÖSK under omständigheter som Degen är skitförbannade över. Kontraktet gäller från nästa säsong och Degen svarade med att placera Berger i frysboxen. Detta har dock lösts genom att Berger lånas ut till CU i höst. En kanonförstärkning! Dock ryktas CU:s anfallstalang Gzim Istrefi vara på väg åt andra hållet, och det vore naturlitvis ett avbräck i samma klass.

För övrigt är det mest en massa provspelare i klubbarna. Syrianska IF har fått en ny tränare efter att ha fått nobben av förstavalet Wiklund. Michael Rosenberg, den gamla syrianskaklubbsurfaren tar över. Lite småförändringar i stockholmsklubbarna vad det verkar också, men det är svårt att få korn på vad som händer. Om TFF är det exempelvis rätt tyst. Ett rykte som är svårt att döda, och som delvis stammar från Bajens tipselitverksamhet, är att TFF tänker bränna på tills kontraktet är säkrat och sedan spela med junisar. Fan vet. Tror'et när jag ser't.

Well. Det finns säkert mer, men nu är min egentid över. Over and out för nu.

Semestern är slut

2010-07-23T00:18:00.004+02:00

Håhå jaja. Idag drar träningen igång igen för Sirius. Man börjar lite skojsigt med Coopertest och en massa andra test under två dagar. Lite fotboll, mycket plåga. Sedan rullar det så smått igång igen i helgen. Det är som det ska vara.

Annat tycker jag ser sådär ut. Det har nu varit silly season i tre veckor, och vad har hänt? Vi har värvat en bra portugis på korttidskontrakt visserligen. En snubbe som trillade ner mitt framför nyllet på klubben på grund av flickvän i stan. Och så idag drar Lasse Svensson fram Bosse Andersson ur bröstfickan.Det där första är en del av ett symptom som jag kännt en viss oro för en längre tid. Det där andra vet jag inte riktigt hur jag ska tolka, men det är onekligen intressant.

Att göra-listan har liksom varit klar ett tag. Signa Elias, låna ytterligare en mittback som inte får speltid i ett lag högre upp i seriepyramiden och som nog kanske kan tänka sig Sirius, värva/låna ytterligare en anfallare, se till att alla i truppen som vi vill behålla har kontrakt, erbjud folk som inte behövs att bryta kontraktet. Till exempel.

Jag vet inte riktigt vad av det som har hänt, men jag vet att Elias inte är på Löten utan på semester och att han "nog ska fortsätta prata med Sirius nästa vecka." Jag vet att vi inte har värvat någon anfallare trots att det funnits konkreta namn och konkret intresse. Att både Assyriska och Gurra nog skulle kunna tänka sig en utlåning är ingen vild gissning.

Dessutom finns det konkret intresse för att par av Sirius spelare. Som det sägs i alla fall. (Även om jag inte ger mycket för Sundays påstådda flykt till Partizan Belgrad. Jag stod och lyssnade när Sundays agent tuggade loss på Stadion förra veckan, och det troliga scenariot är nog att han sweet talkat ihop en provträning. Men vi får väl se.)

Jo, och så vet vi en sak till. Sirius sportchef Mattias Eriksson är på Gothia cup. Och veckan innan på Dalecarlia. För mig känns det knappast som en riktig prioritering i just det läget som råder nu, men det kanske finns en vass förklaring. Och det kanske händer jättemycket bakom kulisserna som inte syns.

Men det är i ljuset av detta som det känns lite fascinerande för en inbiten kremlolog som undertecknad att Bosse Andersson dyker upp på Löten just idag. Och i tre artiklar i UNT. (Ni hittar dem själva, jag orkar inte länka.) Bosse ska vara ... ähum ... sportslig utvecklare.

Den organisationsteoretiker som vill rita upp ett organogram över Sirius verksamhet har onekligen en spännande utmaning. Och den som på ett enkelt och krispigt sätt kan förklara vilka roller exempelvis Sonesson, Per Nohr, Lasse, Mattias Eriksson, Big Bengt Å och nu Bosse Andersson har i klubben och hur de förhåller sig till varandra är mer än välkommen med sin text här.

Men om jag säger som så här. Jag tror inte att Bosse A hade jazzat in i klubben om vi legat i topp i serien och allt rann på som ett vackert litet vattenfall. Och läser man artiklarna i UNT så får man mest intrycket av att Bosse A ska ha samma roll som Winston Wolf i Pulp Fiction. Snubben som bossen ringer in när hantlangarna inte presterat. Bosse känns som Sirius cleaner. Kanske precis vad som behövs. Eller kanske ytterligare en ingrediens i en rätt rörig soppa som man ibland kan få känslan rymmer en massa surdegar som ingen riktigt tagit tag i.

Artikeln om Sunday i dagens UNT är väl den som skvallrar mest om vad som händer i all sin korthet. Känn bara på detta:

"– Jag fick ett sms från Sunday Bales agent om att Partizan Belgrad vill ha ner honom på ett provspel. Mer vet jag inte för tillfället, säger Sirius ordförande Lasse Svensson."

Okej. Sånt går alltså via ordföranden? Är det riktigt kosher verkligen? Är det så klubben vill ha det?

Sedan lite "redaktionell text":

"Eftersom Sirius sportchef Mattias Eriksson befinner sig i Göteborg på Gothia cup så är det nu Bosse Andersson som tar tag i affären."

Läs den meningen igen. Vem kan ha sagt det till herr journalist Meisels in a matter of factual way? Och vad säger man inte? Varför sköter inte sportchefen det? För att han tittar på ungdomsfotboll i Göteborg?!?

För det första får man det att låta som om Göteborg ligger en vecka bort med atlantångare bortom all modern kommunikation. För det andra säger man uttryckligen att sportchefen gott kan titta på pojkfotboll medans den nye sportslige utvecklare efter två timmar på jobbet drar upp klubbens riktlinjer för truppförändringar:

"-Vi vill skapa lite lugn och harmoni i truppen nu och därför är det viktigt att behålla spelarna. Om spelare ska lämna så ska det vara för att de har presterat bra inte för att agenten fixat provspel, säger Andersson."

Det är sådant som oroar en mjältsjuk själ som undertecknads. Är alla inblandade verkligen okej med lösningen? Och vilka konsekvenser får det annars? Och läser man andra artikeln så låter det som att Bosse A ska in och peta i coachningen och spelsättet också. Efter att ha sett en match. Sådant imponerar inte jättemycket kan jag tycka.

Med detta sagt vill jag understryka att just den där meningen som Bosse A säger om Sunday är bland det mest lovande en representant för Sirius sagt på många år. Tveklöst har vi fått in en aktör i klubben som inte står med mössan i hand när folk med solbrillor och jättemånga kompisar på Fejan dyker upp och har fixat provspel eller har en "jätteintressant spelare" med sig.

Summan av kardemumman då? Jag är en obotlig cyniker tyvärr. Men jag försöker skärpa till mig, och som en del av mitt tolvstegsprogram så drar jag till med att Bosse Andersson var helt rätt värvning. En person som kan hålla lite fyr i eldarna i klubben och som kan rycka in och ta över där ... eh ... resurserna inte riktigt räcker till. Och inte minst någon som styrelsen lyssnar på och som kan få saker att hända.

Och inte bara en ny filt som klubben kastar över allt bråte för att skymma smutsen. Och inte en snubbe som kommer in med sin sexskjutare och pickadollar ner allt som rör sig och skapar konflikt.

Vi säger väl så. Det här är bra för Sirius. Okej?

Coopertestet då? Dagens verskamhet. Samma gamla visa till viss del. Fredrik och Patrik i ohotad topp. Och Richard i lika ohotad botten. Mest spännande resultat kanske en viss E Brekkan stod för som efter fyra år framför grillen placerade sig mitt i hela fältet. Och Jernberg som förbättrat sig för varje gång och som nu är med i toppen. Bylle var bra också. Helt i topp, med den uttalade målsättningen att vara bäst i Sverige bland alla målisar. För varför göra något om man inte kan vara bäst? Riktigt så verkar inte våra nigerianska vänner resonera. Rätt samlad flock i mål, sedan ingenting, och Moses, sedan mer ingenting, och Sunday. Och så ingenting ett tag till och så Richard.

Åkej. Nu är det lite jobbigt.

2010-07-05T22:22:00.002+02:00

Ni var säkert där igår. På Studan. Om ni inte var det så har ni säkert ändå läst om de tre matchavgörande domsluten. Straffen som inte skulle varit straff. Målet som dömdes bort. Straffen som uteblev.

Jag är supporter. Jag blir knasgalen när jag tänker på de där situationerna. Att tre såpass tunga domslut går oss emot - och dessutom leder till att Fernberg är avstängd nästa match - är vidrigt att smälta för en supporter. Men det finns ändå värre problem.

Jag skrev i förra inlägget att vi nog måste ta sex poäng innan uppehållet för att det inte ska vara kört uppåt och jobbigt läge neråt. Nu fick vi ett poäng. I den "lätta" matchen. Det räcker inte. Det är sju poäng upp till kvalplatsen och fyra lag före. Självklart kan Sirius gå upp fortfarande, det är bara att vinna resten till exempel. Men man ska vara näst intill tjolahoppreligiös på ett sådant där Årstasätt för att inte kasta in handduken nu.

Och det har inte främst med tabelläget att göra. Det har mest att göra med hur det ser ut i vår lilla klubb och i vårt lilla lag.

För glöm straffsituationerna och det bortdömda målet. Kom i stället ihåg hur det såg ut i första halvlek. Från matchstart. I matchen som bara måste vinnas. Sirius kom till sin hemmaplan som ett oroligt lag. Syrianska, som rasat som en sten genom tabellen de senaste omgångarna, och som därför sparkade tränaren inför gårdagens match, var det lag som kom till match med en idé om vad som skulle göras. Visst, den enkla idén. Stå lågt, ställ om och stöt där vi är svaga. Men den enkla idén är inte alltid dum.

För Syrianskas del gav den utdelning direkt. Efter 20 minuter borde det stått 2-0 till gästerna till och med. Sirius var laget utan idéer, utan riktiga anfall och utan avslut, men med väldigt mycket boll i backlinjen. Och som gästtränaren sa i paus. "Vi visste hur Sirius skulle spela och att de skulle ha mycket boll i backlinjen. Det har vi ingenting emot. De gör inga mål därifrån."

I andra halvlek spelar visserligen Sirius betydligt bättre. Men trots att Syrianska backar tillbaka och bara rensar vilt skapas nästan inga chanser. Och när målet väl kommer är det ett självmål. Resten av matchen kan förstås gå hur som helst. Därifrån är det slumpkontot som avgör framför allt och det är rätt svårt att analysera vad som händer då. Men det är inte heller den delen som oroar mig. Det är den delen av matchen som Sirius ska ta tag i och föra. Det gjorde man inte. Det kunde man inte. Uppenbarligen. Det skrämmer mig.

Det skrämmer mig att lagkaptenen lämnar omklädningsrummet med orden "nu skiter jag i det här". Det skrämmer mig att spelare drar på sig rött kort genom att snacka med domaren efter matchen. Det SKA man inte göra. Det går inte att skylla på domaren där. Man ska inte ens ge honom chansen att ge kort. Gå in i omklädningsrummet och rannsaka sin egen insats är bättre.

Det skrämmer mig också att laget inte heller har tagit sig ur de senaste årens koma. Förlorarmentaliteten skriker ut sin närvaro och den akuta bristen på ledarskap på planen från 2009 och 2008 är lika aktuell 2010.

Faktum är att vår trupp idag inte skrämmer någon motståndare. Att möta Sirius är inte seriens svåraste match, som det borde vara med tanke på trupp och rutin. Vi går in på planen och blottar halsen direkt. Skriker "här är vi svaga, kom och ät upp oss!"

Hörde ni snacket på plan tio minuter in i matchen? Underläge 1-0 på ett tidigt skitmål och 80 minuter kvar att utnyttja sitt markanta övertag i bollinnehav och initiativ. Nä, tänkte väl det. Det var knäpptyst. Om det fanns en enda spelare i blå-svart som trodde på uppgiften så märktes inte det. Från läktaren såg det ut som 11 spelare som tänkte att "fan vilken jävla otur vi har, nu är det kört!"

Med den mentaliteten är det tokkört i år. Då hjälper inte ens tre poäng i torsdagens bortamöte med serieledarna.

Nu är det en match kvar innan serien vänder. Det är en gigantisk uppgift som ligger framför laget. Först tre poäng. Det är det lilla. Sedan en månad för Brännan och Antonio att lösa knuten som fortfarande värker. Att förvandla blå-svarta förlorare till vinnare. Lag som vinner matcher för att de är bättre än motståndarna och som går ut och walkar the walk också. Lag som slutar prata om domare och revanscher och otur och sådant. Lämna det till oss supportrar. Vi är grymma på det, jag lovar. För er som drar på er tröjan gäller andra uppgifter. Lös dem.

Västeråslag x 2

2010-07-04T12:03:00.002+02:00

Jag får ödmjuka mig inför det faktum att Studan går lite på sparlåga under sommaren. Tiden räcker liksom inte till. (Och det är naturligtvis fortfarande så att den som vill bidra till Studan är varmt välkommen!) Matchreferat och sådant finns ju via officiella hemmisen där också klubbens officiella bulletiner finns. UNT gör väl vad man har lärt sig förvänta sig av dem, så där finns alltid några spaltmillimeter till. Och någon enstaka gång knasiga citat från klubbens företrädare.

Som i veckan då sportchefen var ute i något som antingen var felciterat eller ganska klumpigt angående silly season. Det lät övermåttan oengagerat och oinsatt tyvärr och det är bara att hoppas att skribent Meisels skruvade till det där lite för egen maskin. För annars så har klubbens tränare och klubbens sportchef lite olika bilder av läget. Och då har klubben en situation som måste lösas rätt akut. Men för fridens skull säger vi att det inte är så, än så länge. Okej?

Sillyläget kan annars summeras som följer. Ernesto är värvad och gör truppdebut, och med all sannolikhet inhopp i eftermiddag. Det är bra förstås. Bra spelare ska alltid vara välkomna. Om jag har hört rätt är Ernesto värvad på korttidskontrakt. Det må vara hänt om man känner att man vill kolla upp spelaren ytterligare - eller om spelaren kräver det. Eller om det är väldigt dyrt och ska täcka ett kortsigtigt behov. Det återstår att se vilken kategori Ernesto tillhör, men jag är i grunden skeptisk till korta kontrakt.

Det om något illustreras av fallet Elias Storm. Där var det nog dock så att det var den enda tillgängliga lösningen på ett akut problem. Då är det naturligtvis rätt tänkt. Men det ursäktar inte riktigt klubbens halvsvala attityd till förhandlingar med Storm. Ända tills för ett par veckor sedan var linjen att man skulle ta den diskussionen vad det lider och först nu går klubben ut tydligt med att det är en prioritet. Men visst, jag skiter väl i vilket bara saken får en positiv lösning. Men fönstret är öppet och om en vecka vet inte laget hur backbesättningen ser ut. Det är inte okej.

Sedan har vi några lösa kort. Bland annat Richard - som var föremål för den kanske skummaste kommentaren i sillyartikeln. "Speciell relation till staden." Hmm. Knappast svårtolkat va. Tipset är att RR även under hösten kommer vara seriens klart bäst betalde bänknötare. Dyr lösning - men tveklöst en kvalitetslösning också.

Mig veterligen finns inga konkreta bud på spelare i laget som står under kontrakt. Det kommer nog knappast bli fråga om försäljningar under sommaren alltså som det låter nu, även om annat antyddes i bladet. En provspelare med inte helt ointressanta meriter från ett Västafrikanskt landslag lär dessutom dyka upp nästa vecka. Obi Metzger, för den som är googlingssugen.

Det mest glädjande är annars att alla i truppen utom Blomman är tillgängliga. Unikt! Blomman går dessutom på Försäkringskassans konto, så det kostar inte klubben något. Förutom eventuell frustration då.

Dagens match mot Kerburan då? Läget i truppen är som sagt oerhört positivt. Träningen igår såg samlad och fokuserad ut, och spelarna verkade avslappnade och med gott självförtroende. Inget fjantigt revanschsnack, utan bara en fast beslutsamhet att ta sex poäng på två matcher innan uppehållet. Fokus på träningen var fasta situationer. Helt rätt kan jag tycka. Där har vi fortfarande ett kapital att utveckla där det stundom sett svagt ut bakåt och där vi producerat makalöst lite framåt.

Kerburan har i veckan bytt tränare efter en patologiskt usel trend då man rasat från kvalplatsen till en mittplats i tabellen på nolltid. Men eftersom tabellen är jämn är man bara en poäng efter Sirius nu. Och vid förlust är Sirius därmed närmare nedflyttning än uppflyttning. Det räcker som illustration till matchens vikt för båda lagen.

Faktum är att Sirius nästan måste vinna de återstående två matcherna för att på allvar vara med i konkurrensen om Superettan. Vid två segrar har man max två poäng upp till kvalplatsen. Det är okej. Vid två förluster kan jag nästan känna att det är rökt för den här gången.

Så viktigt är det i eftermiddag. Gratis också. Ses där.

ÖFK blir inte lätt, men tre poäng ett krav

2010-06-28T10:17:00.003+02:00

Har precis kommit hem från utomlandset och har följaktligen inte sett en enda träning på en vecka. Svårt att uttala sig om matchen ikväll alltså? Njae, är man allmäntyckare och proffsgissare kan man ju alltid hålla låda ändå.

Vi kan exempelvis konstatera att alla spelare i truppen utom Blomman, som inte är med på alla moment enligt vad jag har hört, har tränat för full maskin under veckan. Även Söderbring har gjort en massa hela pass, och skulle enligt uppgift ha fått spela U21 i veckan, om det nu inte vore för att den serien har uppehåll nu. Vidare har förstås Ernesto Ferreira, som av någon outgrundlig anledning verkar kallas Ernie, deltagit i träningarna. Dock kan han som tidigast bli klar för spel tills nästa match eftersom transferfönstret inte öppnar förrän 1 juli. Men då måste det indonesiska fotbollsförbundet också göra sitt med pappersexercisen. Det tror jag på när jag ser det.

I övrigt kan ju noteras att både Erik Z och Gallo är tillbaka i truppen. Vad det betyder för mittfältsspelet är uppenbart. Erik Z var väl genomgående lagets bästa spelare i inledningen av serien. Och Gallo - tja, jag tycker ju personligen att han, möjligtvis tillsammans med Brwa Nouri, är seriens klart bästa spelare. Nu tror jag inte att Erik Z får starta än, men det ger helt klart en mängd nya alternativ att ha dem båda klara för spel.

Som truppläget är just nu känns det som att det största frågetecknet inför den här matchen är hur Johan P har lyckats hämta sig efter sitt bröllop i fredags (grattis!). Och det säger en hel del om situationen nu jämfört med vid seriestarten.

Pressen på laget är dock uppenbar. Minibajen och VSK vann båda igår och Sirius måste skaffa sig tre poäng för att hålla rimligt avstånd uppåt i den jämna tabellen. ÖFK är ju dock tyvärr inget bonkegäng längre. De har en finfin formkurva med fyra raka förlustfria matcher. De två senaste segrarna har dock kommit efter 3-0 borta mot unkna CU och med mycken möda och stort besvär hemma mot Gröndal (3-2 efter underläge med 0-2). I dessa matcher har ÖFK:s specielle anfallsstjärna och snackespelare Ante Björkebaum gjort tre mål. En spelare att se upp med.

ÖFK har precis som Sirius en i det närmaste helt intakt trupp att välja från. Deras två skotska provspelare/nyförvärv (?) är förstås inte spelklara, men Jonatahan Routledge från Wigan gör sin sista match mot Sirius innan han återvänder för att försöka ta en plats hos nordengländarna i höst. Det är en rätt bra spelare för nivån som det också gäller att se upp med.

På det stora hela vänta jag mig en rätt spännande match som tack vare konstgräset ska kunna bli hyggligt välspelad. Konstgräs borde gynna Sirius som spelare för spelare är bollskickligare och har ett högre tempo än jämtarna. Bortaplan har funkat rätt bra för Sirius i år, så vi kan väl sluta oroa oss för sådant i alla fall hoppas jag.

Så bara fokus är på topp - det har varit lite si och så med det på sistone - ska det kunna vara tre poäng med på flyget hem i morgon (laget åker tåg upp idag).

För övrigt:

* Tre matcher kvar för Elias Storm innan kontraktet går ut. Ge mig positiva och konkreta nyheter snart, eller jag kryper ihop i fosterställning och gråter. (Men om jag ska tolka signalerna som ändå sipprar fram ibland, så tror jag på Elias även i höst. Men jag vill ha svart på vitt!)

* HTFF fortsätter vinna viktiga matcher efter sena mål. En egenskap som oroar. Sommarfönstret blir galet intressant...

* Sista matchen innan serien vänder mot Västerås borta blir riktigt, riktigt spännade. Det lag som vinner där skapar onekligen riktigt bra förutsättningar för hösten.

* Ett underkänt mål är inte särskilt ovanligt. Men när det händer England är det tydligen en av de största skandalerna i VM ever. Suck.

* Tröttsamt VM överlag. Italien-Slovakien största behållningen hittills. Samt det faktum att Nya Zeeland åker hem obesegrade. Någonstans är det härligt att banktjänstemän, klubblösa före detta engelska division-III-spelare och snickare kan vara uppe och slåss på den här nivån.

Viktig seger mot Forward!

2010-06-22T18:49:00.002+02:00

Petter Österbergs konstmål - en volleypiruett på St Cyrs eleganta framspelning - satte spiken i kistan när Sirius vann med 3-0 i söndags. I en riktig skitmatch, I beg you. Men då är vi tillbaka där igen, det som jag klagat så mycket på genom åren, och som ändå är så mycket bättre i år. Förmågan att vinna även när man är rätt dålig. 3-0 i en match av en typ som Sirius normalt sett förlorat tidigare. Men så är vi ju i en dassigare serie också.

Det är ju ett par dagar sedan match och jag har inte hunnit analysera det hela på bloggen. Och tänker inte göra det nu heller. Tid saknas. Men det finns ett problem som jag tycker det är värt att lyfta med matchen. Nu klarade vi oss undan den här gången, men sista 25 minuterna är förfärliga. När Brännan bytte ut för dagen usle Mani mot St Cyr sjönk hela laget ihop, både i banan och i intensitet. Jag förstår bytet - att vilja säkra defensivt samtidigt som man tar ut den som orsakat mest skada bakåt. Men det är inte okej att resten av laget tar den signalen som att matchen är slut när som helst. Forward fick en halvtimme att jaga en poäng på relativt ostört. Mot ett bättre lag hade det kunnat räcka för en liten katastrof.

Till sist tål det att nämnas igen. Elias Storm var en av de bästa på planen. Han har nu tre matcher kvar på sitt kontrakt. Enligt klubbens sportchef är det inget konkret på gång. Men klubben vill förstås behålla honom - och om man inte kan det tänker man jaga en ersättare. Gott så. Och jag förstår Elias storms vilja att vänta ut läget lite och söka intressantare anbud. Men ändå. Jag tycker gott man kunde se en större och tydligare offensiv från klubben vad gäller hans påskrift. Han är ändå en av de viktigaste faktorerna bakom betyget "ok" på seriens första 10 matcher.

HTFF lovade jag omvärdera nu. Kommer till det i veckan hoppas jag.

Just ja, en sak till. Ryktet säger att Sirius inom de närmaste timmarna kommer att presentera ett intressant nyförvärv. Förvånad bleve man om det var någon annan än Ernesto, som tränat med laget senaste månaden och som ska flytta till stan. En offensiv mittfältare med ruggiga spetskvalitéer och en intressant spelare de lilla jag sett - men liiiite Makachavarningsklockor ringer. Klubben har i alla fall tidigare medgett intresse och jag skulle tro att det är han som presenteras. Intressant, och förmodligen inte så dyrt skulle jag tro. Och skulle jag gissa på något mer skulle jag tippa på ett korttidskontrakt.

Fast Forward mot Forward borde kunna ge en trea

2010-06-19T23:55:00.003+02:00

Dags för match igen då. Morgondagens motståndare är kroniska division 1-laget BK Forward från Örebros västligt ödsliga delar. Eller, de har ju spelat i andra serier då och då, men om jag på rak arm skulle nämna ett typiskt ettanlag så skulle jag utan tvekan nämna just BK Forward. Och efter förra veckans blinskärsträff i Aspudden så är det baske mig bäst att Sirius vinner.

Brännan var efter matchen förra helgen inne på att man fick ungefär vad man förtjänade när såpass många inte gjorde det jobb som krävs. Och om man ska tro scouter på plats så var det de gamla uppsalanamnen som föll ur ramen tydligast. En illustration över att transitionen från "uppsalamentaliteten" till fotbollsspelaridentiten inte är den lättaste. Ösregnsmatcher mot tufft och rekorderligt spelande mittenlag på bortaplan har väldigt sällan under de cirka två decennier som jag lidit mig igenom mitt supporterskap varit något som Sirius fixat med enkelhet.

Och något som ärligt talat börjar irritera mig lite är snacket som att "det ska Forward få sota för" och "nu känner vi verkligen att vi har revansch att utkräva". För det resonemanget förutsätter en massa skitförluster för att man då och då ska kunna höja sig till den nivå där jag anser att en toppretendent måste befinna sig som regel.

Sirius ska fan inte spela extra bra mot Forward för att man gjorde bort sig förra veckan. Sirius ska vara bättre än Forward och plocka tre poäng eftersom man gör sitt jobb och är väl förberedda på uppgiften, som det i grunden bättre lag man är. Förlorare försöker "ta revansch". Vinnare vinner matcher och lär sig något av de få förluster man drar på sig innan man skakar av sig dem.

Nåväl. Forward är ett okej lag och inget bonkegäng. Framåt handlar det en hel del om bröderna Kuhi, inte minst Herish - som gjorde tre baljor senast. Men de är verkligen inte de enda. Forward är bra offensivt och gör många mål. Herish Kuhis anfallskollega Chriss Henriksson är även han riktigt vass och en spelare som gör mål på alla möjliga sätt, bra skott, boxspelare och bra på huvudet. Även han gjorde mål sist.

Det är i försvaret Forward (sic) har sin svaga punkt. Trots halvvettiga spelare med allsvensk rutin som Axel Kjäll har det understundom sett rätt virrigt ut, och man har som synes släppt in en hel del mål i år. Varav en hel del av det enklare slaget. Men Forward ska ses som ett bra lag och man bör minnas att de dominerade matchen mot HTFF borta med eftertryck innan de förlorade på ett mål sista fem. Herish Kuhi brände dock tre rena frilägen i den matchen . Så laget skapar chanser även mot de bästa lagen i serien på bortaplan.

Dessutom är BK Forward sponsrade av mustigt frimickliga bibelmånglarna i innebandyreligiösa Citykyrkan Örebro. Och bara det gör ju att man vill ge dem på tafsen lite extra. Läs texten här bara. I sanning inspirerad av ett gigantiskt stolpiller med Guds härlighet.

De som ska göra det är i princip samma trupp som senast. Philip Berglund kommer tillbaka i truppen efter sitt landskampande bland annat, annars är det samma som sist. Gallo är fortfarande avstängd efter diciplinnämndslottot. En i allra högsta grad startelveaktuell spelare testas sent på grund av en tidigare stukning i fossingen, annars finns inget nytt att rapportera från skadefronten. För ingen blev väl förvånad över att läsa att Blomman och Söderbring inte är aktuella för truppen. Båda har visserligen tränat med viss regelbundenhet ett bra tag nu, men jag undrar jag. Blommans lön tas nu visserligen hand om av oss skattebetalare. Men det är en trupplats som just nu fylls upp av något lika substantiellt och konkret som Citykyrkan i Örebros löften om frälsning.

Elias Storm finns däremot i allra högsta grad. Och han sammanfattar vad det handlar om ganska väl här. Lägstanivån måste upp ett par hack. Sirius har redan tre förluster och har inte råd med jättemånga fler om det nu ska bli avancemang. Det är förvisso en styrka att hänga med när såpass många spelare varit borta under början på säsongen, men den förklaringen håller inte länge till. Nu måste man arbeta upp en grundinsats som ska räcka för att vinna det allra mesta. En grundinsats som kräver att spelare inte faller ur ramen när det hettar till.

Studans tre nycklar för seger:

1. Elias Storm.
Han klev enligt uppgift fram senaste matchen som den som tydligt styrde i försvaret. Det är också han som har haft den kanske brantaste formkurvan i laget. Från någorlunda okej och allmänt i ofas till lagets kanske viktigaste kugge på nio omgångar. Elias är numera den som skriker igång och skriker ihop det försvar som fortfarande har släppt in väldigt lite mål. Däremot har han missat alldeles för bra lägen framåt för att det ska vara okej. Skärpning där och vi har en komplett nyckelspelare.

2. Lagkaptenen och attityden
Ledarskap ska manifesteras i motgång. Som lagkapten har man ansvaret på planen för att inte den kollektiva insatsen ska dippa för lågt. Det verkar inte som att Johan P tog det ansvaret sist enligt mina informanter. Straffknaset mot Dalkurd var uppenbarligen inte en engångshändelse och detta är något laget måste jobba stenhårt med. Ett lag som ska vinna mycket utan ett aktivt och stabilt ledarskap gör sig en vansinnigt stor otjänst. P måste använda bindeln.

3. Utsätt deras försvar
Sirius har ett snabbare anfallsspel i sig än vad Forwards försvar är rustat att fixa. De djupledslöpningar som krossade Boden måste komma även i morgon. Gästerna har som sagt sina kvalitéer framåt, men de ska vi kunna kontrollera. Det viktiga för att vinna matchen är att skaffa ett bastant övertag om den offensiva mitten och tvinga deras backlinje och försvarande mittfältare att fatta svåra beslut. Då kommer vi få extremt många bolltapp från deras sida. Och tidig bollvinst är bland det vettigaste man kan satsta på i branschen.

Klockan 16 i morgon är det avspark. Vi har hugg på andraplatsen eftersom resultaten fortsätter att gå "vår" väg. En seger är mycket viktig, även om en förlust långt ifrån skulle döda alla drömmar om avancemang så skulle tre poäng ge betydligt mer arbetsro och tydliggöra att Sirius är ett topplag och inget mittenlag. Så vi säger väl så då?

Försiktigt positiv måste man ju vara, Minst!

2010-06-16T22:13:00.002+02:00

Som legitimerad dystopiker tänker jag faktiskt drista mig till att vara försiktigt positiv efter dagens lyxlunch till presskonferens med Sirius nya "ekonomiska lösning" på menyn. Och det är stort för mig, det inser alla som läste förra inlägget.

Vad som sades utåt är knappast något som toppar förstasidorna i rikspressen om man säger så. Lågmält och nogsamt formulerat pratades det om "talangutveckling", "långsiktighet", "affärsmässighet". Mycket å ena sidan och å andra sidan. Och häri ligger faktiskt i min bok den största styrkan. Inga svulstiga summor, inga överdrivna värvningslöften och inga arenaplaner och steroidsprutande visioner.

Bara bildandet av ett bolag - Upplands spelarutveckling AB. Ett bolag som enligt - japp, you've guessed it - Bengt Ågerup ska finansiera hela Sirius talangutveckling samt satsa på ledare och även vara aktivt vid spelarköp. Dessutom kan man utan problem läsa mellan raderna och konstatera att bolaget redan gått in med en försvarlig del slantar för att täcka Sirius samlade underskott på 3,2 miljoner. Jag kan inte se det bekräftat i klartext någonstans, men nog verkar det så.

Alltså har vi ett bolag vars syfte är att säkerställa att Sirius har en ledande talangutveckling och som dessutom redan betalat gamla räkningar för miljonbelopp samt säger sig kunna överväga att köpa spelare och "satsa på ledare".

Läs det stycket en gång till tack. Inte ens med den suraste uppstötningskompetensen i stan kan man som Siriussupporter finna en nackdel i det upplägget så långt. Snarare måste man med hatten i hand buga och tacka för att sju siffriga belopp helt plötsligt flyger Sirius väg till ljudet av ordet "långsiktighet".

Vad är haken då? Bra fråga, få svar. Man kan helt enklet konstatera att ingen vet. På pappret ser det bra ut, och så länge det var Bengt ågerup som snackade så lät det bra också. Hans första ord tål dock att dröja kvar vid. "Det finns inga gratisluncher". Han syftade väl då i och för sig på att många av gästerna var stadens ledande penningpungar och att bolaget behöver fler investerare, men det tål ändå att filosofera över i det här sammanhanget.

Fortfarande är det ingen som har andats om exakt vad bolaget ska tjäna pengar på. "Det här är ett affärsmässigt beslut", som det står i pressmeddelandet. Ingenting i satsningen har heller konkretiserats så att jag har hört i alla fall. Mer än att man i USAB tagit över en hel del kostnadsposter samt vårdnadshavandet av balansräkningen (och som sagt - det är verkligen, verkligen inte kattskit).

Relationen mellan USAB och Sirius fotboll AB går dock knappast att utvärdera utan att se den i verket. USAB kommer enligt vad som sades inte ha några styrelseposter i Sirius. Man underströk också vikten av att Sirius sköter sig självt - på ett bra sätt - som ett villkor för arrangemanget. Blir det så är det smått fantastiskt. Samtidigt ställer det nya krav på klubbens organisation. Bara tillförseln av resurser har aldrig någonsin hjälpt att skapa en fungerande verksamhet. Det är en något som måste förvaltas. Och däri ligger min största farhåga. Principiella farhåga ska tilläggas. Jag vill gärna se hur klubben ska hantera detta stöd organisationsmässigt och utvecklingsmässigt. Jag vill se vad som händer om sportsliga framgångar uteblir. Kommer tålamodet att finnas att fortsätta satsa långsiktigt (det pratas om tre år i avtalet mellan USAB och Sirius fotboll, men snacket är att det ska ses som en prövotid och som kan förlängas om det slår väl ut)?

Men - och det överraskade mig faktiskt - invändningarna och farhågorna är på detaljnivå. Faktum kvarstår att stadens Big Bengt går in med miljonbelopp i Sirius. Att han redan har gjort det. Han ryktas vara en man som får saker att hända, kosta vad det kosta vill - om ni förstår vad jag menar. En sådan man som man vill ha med sig och inte mot sig. Och nu har vi det. Grattis oss.

Nu återstår bara för Sirius fotboll att visa sig redo att motsvara förväntningarna och de nya, lyxiga förutsättningarna. Innan vi tar itu med den bollen tål detta verkligen att firas med en bra calva!

Riskkapitalbolagsskräck

2010-06-15T10:38:00.002+02:00

Kära dagbok,
Jag har drabbats av en svårkontrollerbar ångest. Den dyker upp med jämna mellanrum, säg en gång om året ungefär. Jag vet inte vad jag ska göra och vem man kan prata med, men jag antar att jag lider av riskkapitalbolagsskräck.

För det verkar som om det är dags nu. Sirius har kallat till presskonferens i morgon för att presentera en riskkapitalbolagslösning. Eller, jag har ingen aning om Sirius har kallat till presskonferens eller inte, men ryktena är så sjukt ihärdiga och från av varandra oberoende källor att jag tycker att det känns rimligt att våga sig på en avancerad gissning.

Så här tror jag. Det kommer att bildas ett riskkapitalbolag. Det kommer att finnas en riktigt tung finansiär. Som vikarierande oddssättare erbjuder jag följande odds på vem finansiären är (zootabletter är enda accepterade valutan):

Brukarn: 501 ggr
Anders Wejryd: 501 ggr
Einar Brekkan: 401 ggr
Kari Sundgren: 401 ggr
Bomba: 301 ggr
Zennström: 35 ggr
Bo Sallén: 35 ggr
Bengt Ågerup: 1,01 ggr

Presskonferensen kommer vara lika mycket ett "who's in?"-event som något annat. Jag förväntar mig tyvärr låg grad av konkretion och hög grad av "visioner".

Alltså. Det kanske blir jättebra det här. Det finns ju några exempel på inte helt misslyckade riskkapitalbolagslösningar. Men det vete fan om det finns exempel på helt lyckade. Ett som känns säkert är att det vanskliga alltid är maktfördelningen mellan riskkapitalisterna och klubben. Riskkapitalbolaget får inte vara distanserat från klubben och klubben måste vara stark nog att se till sig själv först. Det gör det förstås extremt svårt att få ett riskkapitalbolag i en fotbollsklubb lönsamt eftersom man svårligen kan kontrollera sina investeringar.

Så kärnfrågan för mig är; hur kommer maktfördelningen se ut? Vilka ska styra bolaget och vilka ska styra klubben? Kommer någon att gå in i fotbollsstyrelsen, och på vilka premisser? Hur ser affärsplanen ut - och på vilket sätt är den förenlig med nuvarande vision i klubben.

Till syvende och sidst: Är Sirius fotboll idag tillräckligt starkt förankrat i en strategi och ett långsiktigt arbete för att kunna hantera starka personer med mycket pengar och vilja (förmodar jag) att konrollera sin verksamhet? Eller står man med mössan i hand inför slantarna? I så fall är jag riktigt rädd.

Sirius Fotboll har det senaste decenniet jenkadansat sig fram mot gradvis ökande stabilitet. Självfallet är finansieringsfrågan något som måste lösas. Kanske är det som presenteras i morgon just en sådan lösning. Men risken finns ju förstås också att det är ett nytt Obolo, en ny Järven, ett nytt SAIK, ett nytt Helsingborgsscenario.

Min prioritet är och förblir klubben. Jag vill se ett starkt Sirius som långsiktigt jobbat sig upp till sin position genom att liksom anrika kompetens inom alla delar av organisationen. En klubb som vet vad den är och var den står och som kan presentera en trovärdig lösning framåt. Och som har styrkan att genomföra den.

Jag ber en extra liten bön i kväll för att det som presenteras i morgon ska vara just en sådan lösning. Jag vet att jag tjatar, men om inte ordet "långsiktighet" nämns fler gånger än "affärsplan" så ska jag investera i ett fint lager prosac.

Ytterligare en dag i Söderort

2010-06-13T10:04:00.002+02:00

Sirius möter idag Gröndals IK borta i Norrettans nionde omgång. Studan har dock tyvärr ingen vidare koll idag på grund av familjeanlägenheter, informanter i exil, regn, you name it. Det man kan konstatera är att Sirius än en gång har illustrerat kontinuitetens makt på planen. I stort sett samma uppställning och de flesta spelarna i truppen tillgängliga och såväl fint spel som segrar har kunnat bockas av.

Utan att dra några som helst växlar på förra helgens icke-match mot Boden, så är det helt klart som favorit Sirius reser till Aspuddens IP för att möta ett svårläst och svårtolkat Gröndals IK. Gröndal busade lite med Sirius i cupen i fjol som bekant, och endast Daniel Hochs sista 120 inspirerade minuter i fotbollskarriären kunde rädda Sirius den dagen. Noterbart är att samtliga Gröndals målchanser - och mål - i den matchen kom till genom frisparkar från halva plan.

Dagens Gröndal är dock ett helt annat och den som letar namn i förra årets startelva att jämföra med dem i årets har ett tufft jobb. Huvudanledningen är att Gröndal har lierat sig med broilerfarmen i Vällingby och fungerar som någon sorts utslussningsverksamhet för brådmogna brommapojkar snäppet under allsvensk klass. Sådana lag är som bekant både svårlästa och ... ähum ... ointressanta. Gröndal har blandat och gett hittills i år utan att vara i närheten av fjolårets hyggliga stabilitet, men med något fler toppar. Man gör mål på annat sätt i år. När man i fjol levde på starkt försvar, fasta situationer och rejäla omställningar över vassa kanter är Gröndal i år ytterligare ett av alla dessa lag som "vill spela positiv fotboll på marken".

Min tanke är att Gröndal är det överlägset sämsta av de tre förväxta stockholmsjunislagen i serien. Man har inte samma spets som HTFF och Vasalund. Ändå ska man såklart inte underskatta laget. Man vann senast hemma, visserligen mot menlösa Carlstad United, och har gjort ett par vettiga insatser. Men det enda topplaget man har varit ens nära att rubba är Kerburan, som man slog tidigt på säsongen. 0-4 mot Umeå, 0-3 mot Valsta och 0-2 mot HTFF är inget som avskräcker direkt. Se särskilt upp för yttermittfältaren Karl Larson som gjort en hel del poäng i år, två mål senaste exempelvis.

Sirius fick som bekant ett slag i fejan av Disciplinnämndens lotteriverksamhet när Pierre Gallo fick ytterligare två matchers avstängning efter den påstådda armbågen mot Haddads haka, hals, bål, arm eller var det nu var han hade så ont, så ont. Det ska dock inte spela någon större roll. Brännan har aviserat samma trupp och samma stratelva som senast - utom Gallo då. Kango kommer in i truppen - vilket bör glädja hans fanclub. Dock är det knappast Kango som går in i stället för Gallo på mitten. Det är inte riktigt hans roll, om man säger.

Frågan är då vem som blir Gallo. Mani gjorde en bra match i U21 mot Peking och kanske är det hans tur att visa att han kan ta den rollen. Jag tvivlar dock lite på det. Mani centralt och med rätt låg utgångspunkt är knappast en tränares dröm. Det är snarare Jernbergs centrala mittfältsposition som Mani skulle kunna konkurrera om. Går Mani in får man helt enkelt ändra balansen till ett nästan diamantliknande 4-4-2 från förra veckans 4-3-3 med Mani eller Jernberg på vänsterkanten. Menar Brännan vad han säger om att ändra så lite så möjligt är det snarare St Cyr eller Ian som går in på den platsen. Och eftersom det är ett tag sedan jag såg en träning kan jag inte spekulera i det.

Och eftersom jag inte heller kommer kunna se matchen blir det ingen matchrapport heller. Bloggarens privilegium: att hålla käft om man inte har nåt att säga. (Tänk om det gällde även för lokalfotbollskrönikörer.)

För övrigt:

* VM har börjat. Jag hade velat att det skulle vara bättre spel, om man säger så. Fem bra minuter med i tur och ordning Frankrike, Argentina och England. C'est tout.

* Bäst hittills är Sydkorea. Men då får man ju också tänka på att Grekland känns marginellt bättre än Boden.

* Ännu inget nytt om eventuella kontrakt med Ernesto. Bör kunna landa något i veckan. Det ryktas om presskonferens på onsdag, men det kan ju å andra sidan handla om något helt annat. Eller vara ett falskrykte...

* Är jag fortfarande sur över Gallos dom.

* Undrar jag om man inte kan ta in uzbekiska proffsdomare i Norrettan. Hur dyrt kan det vara?

* Veckans bästa nyhet: Erik Z är friskförklarad och påbörjar preliminärt två veckors träning för att komma i matchtempo. Lagom till sommaruppehållet alltså...

* Ska jag, som utlovat, efter nästa omgång omvärdera HTFF. Ny imponerande vinst igår i toppmötet. Och sex poäng ner till närmaste lag. Fem om Sirius vinner idag...

* Är Sirius uppe på kvalplats vid en eventuell seger idag. Tre veckor efter att laget rutinmässigt klassats som årets ESK i radio av lokal expertis.

* Årets ESK är som alla år - ESK.

Och med detta slutar vi dagens övningar. Inga tre nycklar idag. För dålig koll. Däremot hålls tummarna för att man via mobiltelefonen ska kunna följa Brukarns lajvrapportering från Aspuddens IP under barnkalaset i eftermiddag. Vik hädan, regnmoln!

Välkommen till disciplinnämnden

2010-06-09T17:27:00.004+02:00

Svenska fotbollsförbundets disciplinnämnd hade möte igår. Inte så att de träffades på riktigt, nej då, det behövs ju inte. Det räcker att snacka lite i telefon för att bedöma de inskickade ärendena. Ett av dessa var Pierre Gallo i Sirius. Disciplinnämnde läste i domarrapporten och kunde konstatera att det var ju clear cut det där. Armbågade ner motspleare bara så där. Och så läste de vidare och kunde konstatera att den stackars domaren hade tvingats ta hjälp av båda (!) sina linjemän för att hantera den uppretade situationen efter händelsen. Det var förstås också Gallos fel.

Dom: Pierre Gallo stängs av, förutom den automatiska matchen, mellan den 13 juni och den 20 juni. Alltså två matcher till. Totalt tre matchers avstängning, för en situation där Gallo - i värsta fall - slänger upp en armbåge som råkar träffa olyckligt när han blir attackerad bakifrån.

Har inte Sirius eller Gallo något att säga till om i sammanhanget? Jodå. Spelaren har rätt att lämna in en inlaga med sin version. Det lär Gallo ha gjort. En berättelse av vad som hände ur hans synvinkel, att han skyddade bollen och att han blev attackerad bakifrån och borde haft frispark. Definitivt ingen avsiktlig armbåge. Och så bifogades matchvideon.

Vän av ordning kan ju dock fråga sig hur man kollar på matchvideo i ett telefonmöte. En person i disciplinnämnden - i bästa fall - har sett videon. "Hmm, grynigt det där. Ser ingenting. Skit i det då." Typ.

Och visst är det en grynig film. Man ser inte riktigt vad som händer. Men man ser en sak, och det är att det verkligen inte är något överfall Gallo utför. Man ser att han har bollen och blir attackerad i ryggen. Om man tittar på den alltså.

I det här läget finns det all anledning att länka till Thorstens Assyriskablogg i Länstidningen för några veckor sedan. Han lyckades komma över mötesprotokollet som fördes då hans avstängning beslutades. Copy, paste, och vi får gårdagens möte.

Nä, vi kör roligare grejer i stället. På dagens träning var nog baske mig alla med. Jag räknade inte efter så noga, men Blomman, Söderbring, St Cyr (om jag inte såg helt fel), Mani och alla andra nyligen skadade var med. Inga bakslag, inga nya skador.

Inte heller någon Armin Pasagic, ungdomsproffs i Bochum och en av cirka 40-50 "nästa Zlatan". Armin har provat med Sirius i en dryg vecka och spelade i U21 mot Peking igår. Sirius verkar dock ha deklarerat att man inte är intresserade av denne "nummer 10:a". Det är ju en plats där vi har rätt bra folk som det är, så det kan jag begripa.

Men trots det är man tydligt intresserade av en annan kille som provtränar, enligt obekräftade rykten. Ernesto Ferreira, med ungdomslandslagsmeriter från Portugal, har familjeanknytning till Uppsala (flickvän) och har tränat med laget ett tag. Den killen är visserligen offensiv mittfältare också, men han ser inte bara okej ut - han ser BRA ut. Fortsättning kan nog följa.

I övrigt sägs det att en västafrikansk landslagsman med flickvän i Uppsala kan vara intresserad av provspel för klubben. Att ännu inget nytt är skrivet med Elias Storm, men att klubben ju behöver en bra mittback och att ett förlängt kontrakt naturligtvis vore den bästa lösningen. Att det pratas om nya försök med riskkapitalbolag och att vaktmästarna på Studan eventuellt funderar på att "ta hand om" gräsmattan några gånger till i sommar.

Åtta - noll

2010-06-06T21:22:00.003+02:00

Ibland är det sådär att vara fotbollsspelare. Jag tyckte själv det sög att åka hem efter att ha sumpat ett fett friläge på övertid i Korpen i veckan. Men jag funderar om inte David Roberts i Bandyklubben hade det värre idag på Studan.

Han kom in i 81:a minuten. Strechade som fan, gjorde push-ups och såg sjukt taggad ut. I 82:a minuten började det ösregna. Alltså sådär som i Bibeln. Sådär att man ville bygga en sjukt stor båt. Ungefär samtidigt får Emir bollen på sig så att den studsar in till 7-0. Två minuter senare kan Roberts bara titta på medans samme kille springer in åttan i bortre hörnet. Efter slutsignalen. När alla andra spelare gått in under tak är Roberts kvar på planen ensam. Och springer intervaller. Rush efter rush.

- Han spelade minst idag, men var nog den som sprang mest i alla fall, konstaterade Bodens TV-snubbar sådär norrländskt lakoniskt. Två andra killar som kanske har haft det roligare. 91 mil enkel resa för att filma en genuin kölhalning, och sedan hem igen.

Det var roligare att vara Siriusspelare. Ta Jernberg till exempel. Han låg bakom det mesta i anfallsväg för Sirius och fick ytor större än vargrevir att pinka in bäst han ville. Eller Bylle, som fick hålla nollan för fjärde gången - varannan match. Stod för ett par vansinniga frilägesräddningar under den korta period efter 1-0-målet då Sirius faktiskt var lite skakat, och var den som agerade blåslampa även när det var flip-flopsen på i andra halvlek - "ställ om då för i helvete!!!" hördes han skrika över hela Studan strax efter åttan.

Eller Gallo. Kroppsfintade bort några osnutna backar, tittade upp och chippade bollen i en perfekt båge över en utrusande målis. I ribban! Men en av matchens finaste prestationer icke desto mindre. Eller Moses, som stod och jonglerade lite innan han överstegsfintade bort sin stackars ytterback - som svarade med att hockeytackla ned honom. Det hade jag också gjort, om det hade hänt i Korpen. Tacklat alltså, inte jonglerat och fintat gubevars!

Det var helt enkelt rätt kul att titta Sirius idag. De två första målen är resultatet av perfekta djupledspassningar och perfekta djupledslöpningar. Riktiga anfall och riktigt snygga mål! Och då var det fortfarande match. Resten av målen möttes med avmätta applåder och belåtna leenden av en publik som kändes som om de hade satt i sig en mastig avsmakningsmeny på en fin restaurang och nästan inte kunde njuta av nästa delikatess som bars in.

Men det kunde jag! Nian och en legendarisk tia hängde i luften. Och det kände uppenbarligen även Bodenspelarna. I 88:e minuten använde gästernas anfallare Hiros ett av de få tillfällen då man hade bollen på offensiv planhalva till att springa ner mot hörnflaggan och trampa runt - så där som man gör för att få tiden att gå. Domare Karlsson förstod vinken och blåste av efter fyra sekunders övertid. Fyra sekunder. Trots sex byten och flera sjukvårdsuppehåll. Barmhärtighet. Som att dra ut sladden till respiratorn när patienten ändå bara lider.

Och det är väl okej. Mycket vill alltid, alltid ha mer. Men vi fick ändå allt man rimligtvis kunde be om och lite till. Alla våra anfallare gjorde mål. P såg ut som -05 P. In i straffområdet och "pang!" Sunday fick tre frilägen som han bommade, men satte sin fjärde jättechans. Äntligen! Och Emir kom in och snubblade in ett par mål. Bokstavligen.

Vi fixade målskillnaden - bäst i serien tillsammans med Minibajen. Vi vann hemma igen. Vi klarade oss utan skador och avstängningar (visst, Haisem byttes ut eftersom han haft känningar i ena låret ett tag, men hade det behövts hade han spelat. Och han kommer kunna spela nästa helg). Vi höll nollan. Finns liksom inte så mycket mer att tillägga.

Jo, några saker till finns alltid:

* Ingen direkt höjdardag för herr domare. Andra frilägesutvisningen är minst sagt tufft dömd i det läget. Det gula kortet på Oscar i 87:e för att han säger "men kom igen då!" efter en halvtveksam frispark. 7-0-målet där Gallo mer eller mindre tvingas hoppa över en Bodenkille som ligger knockad i eget straffområde sedan en knapp minut. 31 frisparkar, två röda och ett gult i en jättesnäll match mer eller mindre helt utan tacklingar. Well, man får den kvalitet man förtjänar och spelar man i ettan så gör man.

* Pratade med Erik Z. Test i veckan som avgör om han kan börja köra igen eller inte. Han var grymt sugen, sa han. Och kände sig helt bra, men det har han å andra sidan gjort hela tiden.

* En viss Einar Brekkan var matchhjälte för SAIF mot Gimo idag. Två mål, varav ett "distansskott". Det sista tror jag så mycket jag vill på, men ändå! Han är ju bara 34. Snart i en blå-svart tröja nära dig, eller?

* Jag undrar om inte sommarsillyn kan bli lite intressant på flera sätt. Bara tre veckor kvar.

* Veckans viktigaste händelse: Disciplinnämndens möte på tisdag. Ska Gallo få en till match på läktaren?

* Philip Berglund spelade sammanlagt 100 minuter landslagsfotboll i helgen. Ett härligt kvitto på att det lönar sig att borra ner huvudet och köra. Minns att Eric Hörnell var kallad till samling i samma landslag i höstas. En fin illustration på att man kan välja olika vägar i karriären.

* Blir inga spelaromdömen idag. Jag lutar mig på Brännans ord efter matchen: "Det går nästan inte att analysera en sådan här match. Det blir bara konstigt." En bra ursäkt för att inte lägga en halvtimme till på detta...

Hemmamöte med Bandyklubben

2010-06-06T11:04:00.003+02:00

Hinner inte med någon svulstig analys av dagens drabbning. Man måste ju fira nationaldag. Eller nåt. En snabb koll på http://www.siriusfotboll.se/ och http://www.bodensbk.bd.se/fotboll/index2.html räcker en bit om man vill ha halvkoll på läget lagen.

Från Boden noteras framför allt de har enorma problem i försvarslinjen i och med att mittbacken och lagkaptenen Ottestig drog hälsenan i veckan och ytterbacken - och tillika interne skytteligaledaren (vilket kanske säger en del om Bodens styrka framåt) - Haris Devic är avstängd. Boden har inte seriens bredaste trupp och det blir stora avbräck för gästerna. Dock verkar det som att man sprutat gamle Bodenräven och mittbacken Sedunov full med smärtstillande och Karlssons klister och att han ska kunna gå in och ersätta Ottestig efter att ha varit skadad en halv evighet.

Annars finns det anledning att se upp med ett par, i mitt tycke, riktigt bra spelare hos gästerna. Framför allt kanske Alexandre Morfaw på mitten, men också miniliraren Erik Lantto - som dock varit på gränsen till startelvan på sistone. Han cyklade dock in en bicykleta mot Vasa och är en irrationell, snabb och jobbig spelare att se upp med. Bra målis i Keisu också.

Men hallå. Spelar roll, säger vän av ordning. Vi ska kunna komma förbi Boden i eftermiddag idag vilket lag de än ställer upp med. Jag känner personligen legitimerade dystopiker som i total världsfrånvändhet spelat på Siriusseger med 5-0. Om sådana tendenser finns även i spelartruppen så är vi på halan is i eftermiddag. För Boden är ändå ett lag som nyss spelat hyggligt jämnt med både TFF och Vasalund.

Det är dock självklart som favoriter Sirius går ut idag. Men den bisarra bakgrunden är ändå att Sirius har varit "svaga" hemma och starka borta i år. Bara en seger på Studan och bara fyra av elva inspelade poäng, som UNT braskade på igår. Då glömmer man i och för sig att det är en match mindre spelad på hemmaplan och att den statistiken utjämnas om man slår seriejumbon idag. men ändå. Sirius har inte varit lika ramstarkt hemma som förväntat, och det är helt säkert så att man mentalt jobbar med den biten och att en del av målbilden idag handlar om att återerövra Studan.

De som ska göra det kommer från en bra träningsvecka och en bra seger i Karlstad. På pluskontot finns att Fernberg, som fick utgå senast med lårkaka, nu är redo för spel. Likaså är Fredrik Olsson startklar. Dock inte StCyr, som segat sig upp till startstatus senaste matcherna. Han fick ett felskär på träning i veckan och vilar. Sunday är förstås också tillbaka från avstängning, och Gallo kan spela i väntan på disciplinnämndes stora junilotteri på tisdag.

Jag skulle tippa att det kommer att ge oss en ganska offensivt balanserad startelva idag. Helt klart är att det skullevara förvånande om Brännan splittrar Jernberg-Gallo centralt efter framgångarna de båda skördade i Karlstad. Jag lutar åt att Fredrik kommer starta centralt också och att 4-2-3-1-planen fortsätter (vilket i sig i och för sig inte är något att haka upp sig på. Man skulle lika gärna kunna kalla det 4-4-2 med en något mer tillbakadragen forward. Det intressanta är positionerna. Och där tror jag att Johan P kommer att ta ett halvt steg bakåt i banan, snett bakom/bredvid Sunday.

Det ger följande gisseelva:

Bylle
Fernberg - Storm - OZ - Haisem
Gallo - Fredrik
Petter - Jernberg - P
Sunday

Eller om ni hellre vill:

Bylle
Fernberg - Storm - OZ - Haisem
Petter - Gallo - Jernberg - Fredrik
Sunday - P

Men det är i praktiken samma sak, skulle jag säga.

Nå den som lever får se.

(Som matchförberedelse får ni inte heller missa Norrbottenkurirens sågning av Mille, med flera i deras fotbollsblogg: http://www.kuriren.nu/bloggar/bloggentry.aspx?blogg=5343933&entry=5404316 Kul!)

En helt vanlig dag på Studan

2010-06-02T19:05:00.005+02:00

Vad sägs om att bege sig till Uppsala konsert och kongress och ha paintballträning i stora salen? Den lämpar sig ju perfekt eftersom det finns olika nivåer, massor av trappor och olika stolsrader att gömma sig bakom.

Nähä? Inte det? För att konserthuset inte är till för att spela paintball i och att sådan verksamhet skulle kunna förstöra hela huset?

Jag kan köpa det argumentet. Men jag kan också tycka att det borde gälla för andra av kommunens anläggningar också. Att man använder fotbollsplaner till att spela fotboll på, till exempel. Och inte åt att vara picnicplats och omklädningsrum åt 5000 amatörlöpare. Spana in bilderna från igår.

Detta är alltså Uppsalas främsta arena för fotboll. Här ska Sirius spela match mot Boden på söndag. Man har kört ner lite flaggor i planen. Ställt ut lite bänkar. Folk har lagt ut filtar och en och annan har fällt upp sina brassestolar. Folkfest.

Jag kan bara konstatera att Uppsala kommun har nått ett nytt lågvattenmärke vad gäller planskötsel. 5-7000 pers var där och klampade runt igår. "Arenafrågan" handlar om betydligt mer än var man ska bygga vilken lada och under vilket århundrade. Arenafrågan handlar om här och nu och respekten för olika arenors användningsområde och olika idrottsutövares behov. Det finns andra ställen i närheten att använda för picnic. Jag lovar. Vad sägs om en park, till exempel?

* Kan inte heller låta bli att kommentera dagens Legue. Här om veckan satt karln i Radio Uppland och sågade Sirius satsning mot Superettan jäms med fotknölarna. Det lutade åt Enköpingshållet och allt var kiss och bajs med laget. Sedan åkte han till Carlstad och såg en match. Och framför allt ett resultat skulle jag tro. Och kläcker ur sig att "superettan är närmare än du tror" i dagens UNT. Bara man kör med Legues "realistelva". "En elva som ska ta Sirius till superettan." Med Haisem som högerback och Petter som vänsterytter. I rest my case. Men det är ju kul att han är glad igen!

* Dagens träning. Föga imponerande avslutsövningar utan försvarare. Bylle skriker som en fiskauktionist. Alla skott träffar honom i njurtrakten från fem meters håll. "Men förihelvete kan ni skjuta bredvid mig nån jävla gång!!!". Mer säger jag inte. Så det så.

En viktig seger

2010-05-30T22:11:00.004+02:00

Sirius vann den sjukt viktiga bortamatchen mot Carlstad United igår. Jag har inte så illa mycket att säga om det eftersom det alltid blir lite vanskligt att referera och analysera en match man inte sett. Men efter att ha snackat runt lite med folk som faktiskt såg vad som hände, finns det kanske anledning att lyfta några faktorer med just den här segern som känns extra viktiga.

Bara en sådan enkel sak som att spelarna inför resan till Värmland kände att de var ett bättre lag och att de skulle åka dit och få sina poäng bara de gjorde vad de skulle - och sedan gjorde vad de skulle - är faktiskt inte kattskit. Det är sådant som bygger självförtroende och tar bort tveksamheter som kan ligga och gnaga i bakhuvudet om det går snett.

Åka och hämta en trea på bortaplan genom att helt enkelt - vad det verkar - vara bättre. När hände det senast?

För första gången på bra länge fick även Sirius spela 90 minuter med ett centralt mittfält där spelarna har sina riktiga positioner. Gallo, St Cyr och Jernberg gjorde enligt samstämmiga röster alla tre en riktigt bra match. Helt plötsligt klaffar då också det tänkta - och bitvis hårt kritiserade - spelsystemet 4-2-3-1. Petter på kanten hade två ass och P som ensam anfallare gjorde två mål. Ett på straff visserligen, men efter att just han själv kommit loss i straffområdet. Läggar man dessutom ribbskott och ett par near misses till de tre målen kan man konstatera att vi för dagen hade ett välfungerande anfallsspel.

Även försvaret fungerade väl - så länge som det var startelvan på banan. Sirius problem i matchen började inte förrän Fernberg tvingades till ett byte redan i slutet av första halvlek med en lårkaka. Ian kom in och gick på ett par grejer direkt, och upprinnelsen till kvitteringsmålet var också på den kanten. Det är förstås inte bara Ians skull. Det är alltid ett problem när man tvingas till tidiga byten i försvaret.

Med den bakgrunden kändes det upplagt för en genom klappning i andra halvlek. Det hade varit väldigt Sirius 2009. Bra halvlek och ledning, och sedan skada, tidigt byte och kvittering med halvlekens sista spark. Sirius 2009 hade ställt sig själva all sorts of questions i halvtid. Sirius 2010 gick ut till andra halvlek och kände sig - enligt uppgift - fortfarande som det starkaste laget och det laget som därför skulle vinna. Inga tveksamheter, bara ut och göra jobbet.

Det är exakt det som gör den här typen av seger så viktig. Den kom medans självförtroendet och tryggheten i lagets kvalitet fortfarande är större än osäkerheten.

Några andra detaljer att ta med sig och glädjas över:

* Mani Tourang - kanske fler (?) - kunde inte spela och vara med i truppen igår efter skadan han ådrog sig mot HTFF. Ändå sätter han sig i bussen för resan fram och tillbaka till Värmland och hjälper till med lite läktarspaning och annat allmänt. Det skickar bra signaler och visar på en bra delaktighet i laget. Även tidigare i år har spelarna brukat dyka upp på bortamatcherna, men då i Stockholmsområdet. Hur som helst skickar det bra signaler om hur Sirius mår som lag.

* Jernberg och Gallos 90 minuter tillsammans. Inget annat lag i serien har den typen av kvalitet på mitten. Med dessa två herrar på planen är vi garanterade målchanser. Och just det faktum att vi har två speluppläggare på planen är viktigt. Igår gick tydligen CU in och punktade Gallo i andra halvlek, men då kunde Jernberg få ytterligare ytor.

* P gjorde två mål. En stensäker straff och en kylig lobb över utrusande målis. Vi behöver en anfallare som levererar. Nu verkar vi ha det. Tack som fan för det!

* Skadeeländet lättar. I veckan kommer förmodligen alla spelare utom Erik Z vara igång. Det innebär konkurrens om platserna, vilket känns helt nytt för Sirius.

* Läser lokalblaskornas referat från matchen. Karlstadstidningarna är båda inne på att bjudningarna gav Sirius segern trots en bra insats. Det är inte riktigt den typen av vinkling som UNT brukar ha efter en Siriusförlust - oavsett matchbild. Då brukar UNT-journalister sätta sig i radio Upplands sportpanel och säga att Sirius påminner om ESK och är på väg utför, nedåt och att det är kaos i laget. Men det är klart. Annat är det väl när det gäller andra upplandslag. Läs gärna rapporteringen från Rospiggarnas senaste match - där man förlorade med magnifikt gigantisk marginal. Rospiggarna tog 33 poäng på 16 heat. De hade alltså fått hälften även om de hade cyklat. Som om Sirius hade torskat mot HTFF med 7-0. Ändå är artikeln inne på vilken otur Rospiggarna hade med skadade förare och annat. Och hur mycket bättre de kunde varit då. Välvilja, helt enkelt. Och det är väl okej från en lokalblaska både i Värmland och i Uppland. Frågan är bara varför den uppländska inte är konsekvent utan gillar vissa lag, men "granskar" andra lag kritiskt.

* GUSK har börjat vinna igen och är på väg mot toppen. Med nytt mittfält dominerat av Luggen och Östlund. Fint! Rätt folk på rätt plats.

* Legue ska ha blivit vederbörligen förvånad och imponerad över vilken status Jernberg faktiskt har i Karlstad. Det var nog nyttigt. Både för Legue och Jernberg.

* Om det poängschema som jag lagt upp för försommaren ska hålla måste gårdagens trea följas upp av en ny mot Boden. Och sedan en till. Och en till. Och så vidare. Därför är det ju inte så dumt att målskytten (och med sina två mål Bodens bästa målskytt i år) för Boden ytterbacken Haris Devic blev utvisad och inte spelar mot Sirius.

* Stor-Bojan tog en viktig seger i sin första match som tränare för Valstasyrianerna. Det var tur att de mötte just Gröndal hemma i första matchen efter tränarbytet. Eller så var det medveten tajming. Man kanske ska kolla på matchprogrammet innan man fockar en tränare. Så att den nya kan få en smidigare resa mot ett bonkegäng. Smart. För övrigt läcker det ut en massa roliga rykten från Märsta om hur det där tränarbytet egentligen gick till, och hur många man egentligen fick fråga bakom Bråthes rygg innan man fick napp på Djordjic. Jag vet förstås inte vad som är sant eller inte i Valstasoppan, så jag väljer att ligga lågt. Jag hoppas att kommentatorsfältet i bloggen kan erbjuda mer info. Se det som en utmaning...

* Under tiden hoppas vi på en bra och självförtroendefylld träningsvecka och tre nya poäng nästa helg.

See you tomorrow, CU

2010-05-28T22:35:00.002+02:00

Carlstad United. Med C. Ska det vara nåt?

Grejen är att det är det nog. Carlstad har visserligen knappt torrt bakom öronen ännu efter senaste försöket från kronofogden att dränka klubben. Ändå är man ett stabilt hemmalag med sju poäng på tre matcher bärgade hemma på Tingvalla. Och i fjol tog man i princip samtliga sina poäng hemma. Vann åtta av tretton.

Och nu åker Sirius dit i morgon, och måste i princip vinna. Sirius som så sällan vinner borta.

Stryktipsexperterna tycker det är solklart hur det ska gå enligt samma gamla gedigna inkompetenskriterier som alltid. Det vill säga att ett lag med hemmaraden 2-1-0 möter ett lag med bortaraden 1-1-1. Och lagen har samma poäng, alltså vinner hemmalaget. Färdiganalyserat. Sju av tio tidningar tippar ettan. Många spikar den. (Tipparna är däremot inte lika övertygade. Mindre än hälften av strecken är på hemmaseger, vilket är något mindre än vad som normalt är motiverat med den typen av expertpositionering.)

Petter Österberg fick höra om detta på dagens träning och reagerade som om nån drev med honom. "Carlstad?!?" Det känns faktiskt mest positivt med den typen av reaktion. Sirius åker dit och känner sig som ett lag som är bättre än Carlstad och bara ska vinna. Jag tror inte det är underskattning. Jag tror det är självförtroende, och det är en jäkla skillnad.

En som man kan lita på är peppad till tänderna är Jernberg. Han må ha velat under vintern och längtat hem. Men en sak känner jag mig rätt säker på. "Hovmästarn" är inte killen som åker hem till byn med sitt "nya" lag och förlorar, om man säger så. Jernberg skulle kunna pantsätta hus och hem för att få med sig tre pinnar hem från den matchen. Han är i Sirius nu, har bättre fysiska stats än någonsin i karriären och är en inspirationsspelare. Det kan vara den här matchen han behöver.

Å andra sidan. Jernberg har inte lirat från start hittills. Han gjorde ett genomskinligt inhopp senast. Visst, varje gång han rörde bollen blev det farligt - men det var dessvärre inte så ofta direkt. Jernberg blir Brännans stora huvudvärk inför den här matchen. Spela från start eller bänken. Jag är lite inne på att det vore rätt att ge honom en startplats faktiskt. Dels för att det är dags att flytta ut Petter på kanten och dels för att Gallo finns bakom. Det blir två passningsspelare av hög klass att plocka bort för CU. Och det är en till två fler än vad de flesta andra lagen i serien har.

I övrigt är det kul att notera att Fredrik är tillbaka i truppen. Dock har jag svårt att tro på att han startar. Det skulle innebär StCyr och Gallo bakom Jernberg i en 4-2-3-1. Det är vad jag tror, eftersom Brännan och Antonio verkar vara fast beslutna vid den modellen. I backlinjen gissar jag att Philip B får vila lite på bänken inför landskamperna och att Fernberg tar högerbacken.

Nästa stora fråga är vem som hamnar på topp. Jag tror det bli P. Av den enkla anledningen att han har jämnast nivå. Emir är en chansning, och Brännan kommer ändå behöva chansa med antingen Kango, Ian eller Moses på mittfältet och då eventuellt Jernberg på centrala mitten. Jag tror Emir börjar på bänken och att Petter och (kastar en tärning) Moses startar på vardera kant.

Carlstad då? Jag måste ju direkt erkänna att jag inte har järnkoll. Såg dem ett par gånger i fjol och har sett en del av spelarna i andra sammanhang. Det är för det första ett väldigt ungt lag. Och väldigt lokalt/västsvenskt. De har - i alla fall hittills haft rätt vassa kanter offensivt, men nu saknas deras skyttekung mittfältaren och vänsterbreddaren Adis Maglic på grund av avstängning. Det är ett avbräck. Dessutom saknas också änglarnaskolade högerbacken Patrik Werner av samma skäl. Det är inte heller jättebra för CU, som inte har världens bredaste trupp.

Framför allt känns CU lite veka centralt på mittfältet. I Erik Wennberg har de en talang som väl aldrig verkar ta det där sista steget riktigt. Det sägs att Sirius tittade lite på honom i samma veva som Eric Jernberg kom. Men känslan då som nu var att det var mest Jernberg som satte Wennberg i rullning. Bredvid sig brukar Wennberg ha nyförvärvet från Ölme, Gazmend Bahtiri, som sägs ha gjort en bra och övertygande säsongsinledning. Dock inte störst och starkast i världen.

De två spelarna som Sirius lär kunna få mest jobb med är dels målvakten Deniz Öksuz, som är riktigt vass, och dels blott 18-årige jättetalangen Gzim Istrefi på forwardsplatsen. Mittförsvaret hålls ihop av Jonas Olsson, som uppvaktats en del av Degerfors och lär vara rätt vass - honom har jag dock inte sett in action.

För Sirius del gäller det att hålla koll på Istrefi och Simunovic på topp - dock bara ett mål från duon hittills (å andra sidan, vad har vi att komma med på den fronten?) samt att dominera mittfältet centralt.

Studans tre nycklar blir:

1. Håll koll på Istrefi framför allt
Asså den där killen är riktigt bra när det vill sig. Har dock haft entendens att krångla till saker lite i onödan. Det känns viktigt att Storm berättar tidigt för knatten vem som bestämmer på den delen av planen och att det kan vara okej att tunnla folk på gympalektioner på gymnasiet i Stenungssund, men att det är stopp här.

2. Övertag på fasta situationer
Sirius är längre och större och betydligt mer rutinerat. Det ska synas framför allt på fasta situationer. Det blir därför också viktigt att skapa de lägena och att vårda dem mer än man kanske gjort tidigare. Med Gallo och eventuellt Jernberg på planen har vi ett överflöd av kompetenta vänsterfötter som borde kunna resultera i morgon.

3. Styra tempot
Gallo är tillbaka och därmed finns möjligheten att bestämma hur snabbt den här matchen ska gå. Carlstad är som sagt ett ungt lag och kommer med stor sannolikhet ha problem med att hitta rätt positioner när de får omställningar mot sig. Låt det därför gå undan när det ska gå undan, men sug in framför allt de fasta situationerna och utnyttja sådana lägen för att dominera matchbilden genom just tempot.

Till sist. det där med domartillsättning förbryllar en aning. Senast när vi mötte Bajenkidsen hade vi en domare från söder om Söder - Haninge. Nu när vi åker till Värmland och möter Carlstad U har vi en domare från - tada! - Karlskoga. I Värmland. Hur kommer det sig? Måtte vi inte behöva prata om sådant efter matchen. Det enklaste från förbundet sida hade ju varit att ta en domare från ett annat distrikt, så hade manundvikit en eventuell diskussion om sådant fjanteri.

Varför är det så svårt med fotboll och ekonomi?

2010-05-27T08:14:00.003+02:00

Fotbollsförbundets sammanställning av superettaklubbarnas ekonomi kom igår, och den visar att Sirius inte bara lyckades åka ur nämda serie förra säsongen. Dessutom kammade man ihop ett negativt eget kapital på 3,2 miljoner. Nästan hela den chunken kommer från förra säsongen. (Även om jag vill minnas att det var något med att sponsorintäkter för 2009 användes redan hösten 2008 - vilket dock knappast gör det hela any better. Om man säger så.) Bakom siffrorna finns vad jag kan läsa mig till en komplicerad verklighet med både släpande kostnader, önskekalkyler på intäktssidan och bristfällig löpande kontroll.

Känslan är att Sirius gått på den gamla vanliga idrottsklubbsfinten att titta på vilka kostnader man vill ha och sedan skruva intäktssidan så att budgeten hamnar i balans, detta enligt modellen "visst blir verksamheten lite dyrare, men då gör vi å andra sidan en satsning som kommer leda till en mer attraktiv produkt som genererar större intäkter i både publik och sponsorer."

Sirius har en erkänt svårbedömd intäktssida även för fotbollsklubbar. Vi har genom åren alltid saknat en stabil storsponsor att jobba med. För att få ihop en sjusiffrig sponsorintäkt måste Sirius ringa in 10-20 företag samt en massa smågrus. Detta istället för att ha en öppen lina till samma person på samma kontor, som i exempelvis fallet Degerfors - Outukumpu.

Dessutom har Sirius en relativt liten fast publik och är därmed extremt beroende av sportsliga framgångar för att skrapa ihop ett lönsamt snitt. Och till sist så konkurrerar man om spelare på en högkostnadsmarknad i Mälardalen.

Så där ser det ut. Problemet är att detta måste ses som just klubens förutsättningar och inte ursäkter och förklaringar till att det gått som det gjort. När man lägger en budget ska man enligt lag göra rimliga uppskattningar av de siffror man dänger in där. Det har Sirius inte gjort. Ingen kan exemeplvis ha trott att vi skulle ha 2500 i publiksnitt i förra årets Superetta. Det hade vi haft tufft med även med toppstrid.

Vidare har också vi haft svårt att acceptera vår roll i näringskedjan som klubb i slutet på topp-50-listan i Sverige. Vi har de senaste åren värvat gammalt och inte sällan ganska dyrt och med klausuler som gjort oss lottlösa om spelaren gått vidare. Intäktsposten "spelarförsäljningar" jämfört med kostnadsposten "spelarköp" ger ett av svensk fotbolls absolut sämsta resultat. Där är jag dock övertygad om att satsningen på ungdomsakademi är helt riktig, och att det finns goda chanser att få ordning på de posterna vad det lider.

Men allt är inte becksvart. Sirius styrelse returnerade fotbollsförbundets hårda serve direkt med ett uttalande där man sade sig redan ha löst underskottet med hjälp av "finansiärer". Dessutom aviserar man det som det ryktats om på stan en tid, nämligen att ett större samarbetsavtal ligger inom en nära framtid. Mycket riktigt finns den biten också i styrelsens uttalande:

"Vi håller just nu på att jobba på en helhetslösning som har som mål att återföra Sirius Fotboll till eliten inom en treårsperiod. Vi kan idag inte informera om delar av upplägget eftersom vi vill presentera en helhetslösning."

Det där känns både spännade och obehagligt på samma gång. Helt klart är det så att Sirius, som sagt, behöver en stabil samarbetspartner med stora ekonomiska muskler och gott tålamod. Löser sig den biten kommer Sirius självklart att gå in i den närmaste perioden med helt nya förutsättningar.

Samtidigt måste en såpass stor intäktsboost hanteras på ett vettigt sätt. Och att det rör sig om stora pengar behöver man inte fråga två gånger om. "Finansiärer" som löser ett underskott i balansräkningen på 3,2 miljoner - det vill säga betalar sjukt mycket pengar för gamla synder - har stora ekonomiska muskler. Den stora utmaningen blir att använda dessa pengar som ett stöd för att utveckla en självgående och i slutändan självfinansierande verksamhet.

"Återföra Sirius Fotboll till eliten inom en treårsperiod", signalerar i sig ingen större långsiktighet som jag ser det, men utesluter det ju naturligtvis inte heller. Dessutom är det inte bara ekonomin som behöver förbättras för att Sirius ska bli "elit" igen. Eller igen och igen. Sirius har spelat elitfotboll på sistone enligt förbundets definition. Men man har inte varit "elit" inom organisation.

Förhoppningsvis är de läropengarna tagna redan. Men förra årets resultat signalerar ett stort strukturellt problem när man missar budget med 20-25 %. Som alla som följer både fotboll och bandy vet vid det här laget så är större kapitaltillskott utan förändrat sätt att arbeta på inget annat än tillfälliga plåster på blödande sår. Så när "helhetslösningen" presenteras om några veckor - lagom till sommarsillyn - vill jag helst se just en helhetslösning. En större sponsor/finansiär vore mumma. Om den dessutom åtföljs av en trovärdig organisationsrenovering och en långsiktig plan för stabilitet och sunda finanser är det verkligen läge att jubla.

Är det däremot en Panos Emporio-grej står jag gärna över några år till i sumpdivisionerna.

Så om man får spekulera lite. Vilka är det som kan komma att gå in i Sirius med den typen av pengar, och engagemang? Tittar man på stadens näringsliv finns egentligen inget självklart svar. Stora jättar i staden som universitetet och den kommunala sörjan har inga pengar att satsa på det här sättet. De kryllar inte direkt av större företag i stan, med sjusiffriga sponsormuskler. Endast fem uppsalaföretag är noterade på stockholmsbörsen: Beijer & Alma, Biotage, Orexo, Oasmia och Q-med. Ytterligare några riktigt stora biotechföretag har betydande verksamhet i stan, som GE, Kemwell och Phadia till exempel.

Av dessa känns spontant Kemwell och Q-med, kanske också Beijer & Alma som de som skulle kunna gå in som huvudsponsor i Sirius. Kemwell för att de är ett riktigt stort indiskt läkemedelsföretag som verkar vara måna om att ha en Sverigestämpel på sin verksamhet, och som dessutom nyligen aviserat satsningar i Uppsala. Q-med, eftersom de är ett genuint uppsalaföretag som hela tiden funnits med i kulisserna runt Sirius som sponsor. Beijer & Alma eftersom de går bra och är stadens största verksatdsindustriföretag. De verkar dock vara mer bandy än fotboll.

Sedan återstår förstås några andra varianter. Lex Zennström till exempel. Det vill säga en enskild person som går in med stort belopp i en Uppsalaklubb av lokalpatriotiska skäl. Zennström har förstås många miljoner även efter sin injektion i Uppsala basket, men det känns föga troligt att han skulle gå in även i Sirius. Individer i den viktklassen kryllar det heller inte av i Uppsala.

Bengt Sallén -mannen bakom Salléns elektriska - är en av dem, han och hans företag har stött Sirius genom åren, även om det återigen verkar vara basketen som ligger honom närmast. Leif Wide - en av de tre vars upptäckt ledde till Pharmacia Diagnostics - har inte gått lottlös direkt och kan avvara ett gäng miljoner om han ville. Men han är en åttitaggare som hittills vad jag vet inte visat något som helst intresse för Sirius. Bengt Ågerup - mannen bakom Q-med är en tredje. Och här ringer det en liten klocka hos oss som spår i sump och läser lokala nyheter. Bengt Ågerup aviserade alldeles nyligen att han går i pension i spetember. Och i förra veckan krängde Ågerup fastigheter - det vill säga Bengt själv i princip - av hus för drygt en halvmiljard. Ågerup har som sagt också förekommit i Siriussammanhang tidigare, tänker bli pensionär och har just realiserat sjuka mängder pengar.

Studans spåkula säger att det är dött lopp mellan Kemwell och Bengt Ågerup vad gäller potentiella storsponsorer. Den som lever får se. Men jag tror faktiskt inte att det är tomma tunnor den här gången. Och bara det är ett långsiktigt och ansvarsfullt samarbete så ska jag jubla hela sommaren!

* Till sist. Apropå fotboll och ekonomi. Jag drar mig till minnes en opinionsundersökning i höstas där 7 av 10 krävde att fotbollsklubbarna ska stå för de kostnader som polisinsatserna i samband med matcherna genererar. Jag har läst samma sak på ledarsidor och från politiker. Men tänk, hittills har jag inte sett någon föreslå att de arrangörer som bjuder in Lars Vilks borde stå för kostnaderna för den polisbevakning som krävs i samband med hans konstutövande och föreläsningsverksamhet.

Det är förstås absurt. Idiotgenererande verksamhet är tillåten när den anordnas inom lagens gränser. Och samhällets uppgift är i sammanhanget att skydda folk från hot, angrepp och våld. Fotbollsklubbarna bör förstås arbeta för att få bort problemet i samband med sin verksamhet, men notan för idiotbevakningen ska samhället stå för. (Och om någon vill dra fler analogier kring yttrandefrihet och fotboll, så är det fritt fram. Har man inte exempelvis rätt att bege sig in i en fullsatt tunnelbanevagn vid Solna centrum en matchdag och skrika "Solnatattare!" för full hals?)

Första hemmaförlusten

2010-05-26T22:24:00.002+02:00

Er måndagsmorgonquarterback är tillbaka. Sirius förlorade i måndags mot Hammarbykidsen på hemmaplan, och nåt måste man ju säga om det trots att det på grund av den så kallade verkligheten tog lite tid för mig att komma till tangentbordet.

Och det är just i egenskap av monday morning quarterback som man som bäst kan vältra sig i en förlust. Vad skulle vi ha gjort annorlunda? Typ allt som jag förslog innan matchen kanske? Och allt jag skrek under matchen också? Skita i det centrala mittfältet och bonkespela på två anfallare,med tanke på vilka spelare som finns tillgängliga? Byta ut Philip Berglund redan i paus? Spela Moses i stället för Mani?

Det är lätt att säga att allt hade blivit bättre på mitt sätt, men då glömmer man också att det här var en match i vilken Sirius skapade de flesta och de bästa chanserna. En match där en tveksamt dömd straff och ett exceptionellt drömmål vände det som såg ut som en säker seger i halvtid. En match som nog Sirius borde ha vunnit helt enkelt.

Ta bara Elias Storm som missar helt öppet mål från en och en halv meter redan efter några minuter. Eller Haisems hörna i stolpen. Eller Petters och Emirs löjliga trippelchans i slutet: Kvarnefälts monsterräddning via ribban (?) på vem-det-nu-vars avslut i andra. Sirius skapade som vanligt ett antal riktigt, riktigt kvalificerade chanser som man inte gjorde mål på. Eller som en av mina vänner på Fejan (men sypatier för ett grön-vitt lag från Stockholm) skrev i sin statusuppdatering just efter matchen "vi tackar motståndarnas anfallsineffektivitet och domaren för matchen".

Domaren vete fan. Han var väl okej med ettanmått mätt. Han missade en solklar stralle för Bajen i första, och blåste en felaktig i andra. Sunday borde nog dock ha haft straff i en av sina två situationer, men fick som vanligt en varning för filmning en av gångerna och är avstängd nästa match. Det är antingen riktigt klantigt, eller ett rätt allvarligt domarmisstag. Repriserna som väl kommer så småningom får avgöra.

Men att det var våra anfallares ineffektivitet som kostade poäng i måndags känns som en rättvis bild efter en match som förvisso var i stort sett helt jämn, med en halvlek var till vardera laget. Det och att vi har fyra centrala mittfältare borta. Ian, Patrik och Petter gör vad de kan, men endast Patrik spelar på en för honom naturlig position, och han är långt ifrån etta på den positionen. I en match där innermittfältet - Bajens svagaste lagdel - borde varit vår edge, blev det mest ett tomt hål.

Inför matchen mot Carlstad ryktas det att Gallo kommer att vara tillbaka i väntan på disciplinnämndens beslut om eventuell extra avstängning efter utvisningen mot Valsta. Vi får väl se, men det vore förstås en avgörande faktor om han kan spela. Annars är jag inne på samma sak som inför denna matchen; med nuvarande trupp är det kanske bäst att lämna femmannamittfältet för ett spel med två anfallare och mindre bollspel över mitten. För nu måste både cynismen och poängen fram. Jag är nämligen lite inne på att de går hand i hand i den här serien.

Till sist. Jag väljer att inte dra alltför stora växlar på den här förlusten. Jag känner inte heller att det är dags för paralleller till förra säsongen. Poängmässigt är det långt ifrån katastrof ännu. Bara sex matcher är spelade, och vi har två förluster. Spelmässigt är det inte heller nattsvart. Sirius har gjort en hel del saker som inte var ens nära i fjol. Vi har vänt underläge på bortaplan efter utspelning i en halvlek till seger. Vi har vunnit borta. Vi har hållit nollan i hälften av matcherna och vi har visat jävlar anamma och starkt psyke när vi med en man mindre dominerar andra halvlek mot Valsta. Och framför allt, vi har spelat rätt okej och även om vi tappat poäng så har vi skapat riktigt vassa chanser.

Och det är faktiskt många resor bättre att bränna bra lägen än att inte skapa dem alls.

Spelaromdömen:

Bylle
Kan inte lastas för något av målen. I övrigt en helt klart gedigen och säker insats där han plockade ner allt som regnade in i straffområdet samt gjorde en riktigt vass frilägesräddning. Enda smolket är osäkerheten med fötterna och de tama utsparkarna. När det jagades kvittering i slutet kunde han inte tjonga upp den själv, utan tvingades vända genom ytterback. Det spelet måste förbättras, men i övrigt kan man bara konstatera att han är ohotad etta just nu.

Philip Berglund
Landslagsreaktion? Kanske. Men ännu troligare var det endast en högst naturlig dipp efter två riktigt bra startmatcher och mycket positiv kritik. Philip har rätt att vara ojämn. Han är junior och var inte ens påtänkt som startspelare när säsongen började. Mot TFF kom han dock helt fel redan från början. Framför allt i positionsspelet. Det hann resultera i en hel del problem samt en orsakad straff innan han blev utbytt.

Elias Storm
Stor och säker i luften som vanligt. Borde låta Haisem sköta uppspelen snarare än att tjonga bort dem själv dock. Och borde förstås ha gjort mål på sitt jätteläge. Men han är just nu vår viktigaste försvarskugge och den som håller ihop de bakre regionerna. Det är bara att hålla tummarna för att han kommer att vara med oss även efter sommarsillyn.

Fernberg
Gör en godkänd comeback. Hamnar lite fel vid några tillfällen, men spelade resolut och jag undrar om det inte var han som hade nicken som kunde blivit kvitteringsbollen med en sämre målis. Dessutom har han avsevärt förbättrat sitt passningsspel sedan i fjol, och det var en insats som ändå lovade gott inför resten av säsongen.

Haisem
Gjorde enda målet, hade en i stolpen och var även i övrigt en av lagets bästa. Jämfört med tidigare matcher kom han fram betydligt mer i banan och visade fina offensiva kvalitéer utan att göra alltför mycket riskfyllda manövrar bakåt. Ett embryo till riktigt stort ytterbacksspel finns verkligen där.

St Cyr
Gjorde sitt bästa. Härjar på och gör livet surt för många motståndare centralt. Är dock inte den som kan titta upp och styra matchtempo. Inte bollar heller riktigt. Behöver en playmaker bredvid sig för att funka i den här rollen. Springer kanske mest av alla och visar med det bra inställning. fler av dessa meter måste dock bli riktigt meter.

Ian
Kom tyvärr aldrig riktigt in i matchen. En central defensiv position är inte riktigt hans grej, särskilt inte när det inte finns någon riktig styrning runt omkring. Hamnade därför i någon sorts ingenmansland med för lite boll och för lite uträttat.

P
Anonym i måndags. Framför allt är det kaptenens roll att ta tag i en skuta som är på väg att kantra, vilket hände i andra halvlek. Någon måste visa ledarskap och samla ihop laget till en korrekt insats. Det ska vara P som gör det. Det lyckades han inte med. Däremot hade han en bra första halvlek med bra kantspel och bra löpningar. Osynlig i andra dock som sagt.

Petter
Försvann även han ur matchbilden alltför ofta. Det är inte hans position, och det är alltid trevligt med en spelare som lojalt tar jobbet han blir satt att göra. Men från sin centrala mittfältsposition måste Petter fördela boll betydligt bättre och snabbare. Fick också ett par bra chanser som borde resulterat i ett mål.

Mani
Visade prov på riktigt bra inställning och stundom spännande offensivt spel. Tappade dock sin kant helt och hållet på helt oförklarliga turer in i mitten. Och visst, kanske borde Mani ha spelat centralt och Petter på en kant, men det ursäktar ändå inte att man inte följer sin tilldelade roll. Frågan är vad nettoutfallet för laget blir när man visar prov på inställning och engagemang å ena sidan, men sätter sina lagkamrater på pottan med bolltapp och skit i instrux å andra sidan? Tvingades utgå efter skada i andra, som dock var av det lindrigare slaget. Skönt! En Mani i form behövs, men det är en bit kvar dit.

Sunday
Noll mål på sex matcher nu. Pust. Det duger ju inte för en toppforward. Ändå är det Sunday bakom nästan allt som Sirius skapar i anfallsväg. Han är en helt fantastisk targetspelare och en spelare som ensam sysselsätter en hel backlinje. I mitt tycke lagets bäste spelare i måndags. Men en anfallare ska ju göra mål också. Det lär ju inte ske mot CU i nästa match dock eftersom han är avstängd med tre varningar då.

Söderbring
Kom in i stället för Philip i andra. Och visst blev det mer stabilt, men då ska man också komma ihåg vad man jämför med. Stod för en del knasiga beslut och hemska bolltapp i andra och det märks att han har en matchform att leta efter. Det syns dock att potentialen finns där.

Jernberg
Nä. Man måste prestera när man är på plan. Efter att ha sett honom i cupen mot Giffarna längatde jag verkligen efter det här inhoppet. Men i ett läge där han kan få komma in och spela en avgörande roll vek han ner sig med alla andra och tillbringade sin tid i matchen under största möjliga tystnad. Andra bullar i Karlstad på lördag?

Emir
Hade ett par vassa nicklägen och ett jätteläge att kvittera under sitt inhopp. I spelet blir han dock alltför osynlig ofta. Kämpar med att hitta en vettig roll.

Coachningen
Visst, jag hade föredragit 4-4-2 och skit i centralmitten i en sådan här match på en sådan här plan med given trupp. Det finns ju förstås dock ingenting som säger att det hade varit bättre. Däremot tycker jag att Philip kunde fått stanna inomhus redan efter pausen. En junis som kommit så fel i en halvlek bör få vänta till nästa match för att reparera det. Bytena var annars logiska och det är knappast coachernas fel att laget inte förmår höja sig på slutet oavsett hur mycket det ryas på kanten. Sedan tycker jag att domargnäll hör hemma på andra ställen än i en pressintervju. Och ska man gnälla på domaren får man fan gå ut hårt och sabla rejält så att det kan fungera som skydd för spelarna i ett utsatt läge, inte med en massa "å andra sidan".

Nåväl. Tills nästa match är Oscar och Gallo tillbaka i truppen medan Sunday är avstängd. Jag tror tyvärr inte att varken Blomman eller Fredrik är tillbaka tills dess, men bara det att Gallo är med ger hopp. Vi får väl se omdet är befogat hopp eller inte på lördag.

Möte med hammarbykidsen

2010-05-23T13:32:00.003+02:00

Kremlologerna stod samlade vid sidlinjen vid dagens träning. (Vi var väl tre...) Vilka hade fotbollsskor? Vilka hade vanliga jympadojor? Vilka körde för fullt? Vilka grinade illa? Skadeläget känns som en nycklefaktor inför matchen mot Bajen TFF i morgon - serieledarna Bajen TFF, som trots förlusten i cupen i torsdags mot allsvenska serieledarna kommer med starkt självförtroende till Studan.

Vi kan väl börja med att konstatera att Fredrik Olsson inte kommer att spela. Hans revbensskada är betydligt förbättrad, men inte redo för att ta en tackling. Däremot kan noteras att Fernberg har kört två-tre hela pass i veckan, däribland idag. Om det innebär att han är klar för start eller inte återstår ju att se. Men å andra sidan, vad är alternativet? Blomman såg jag inte idag.

Likaså körde Jernberg för fullt. Där är väl den stora frågan om han är uppe i matchtempo. Sprickan i foten verkar vara under kontroll, om man ska bedöma insasterna på träningn i alla fall. Söderbring deltog också max i övningarna och borde kunna finnas med i en trupp tills i morgon. Petter stod i regnet vid sidlinjen iförd vanliga löparskor och "lite problem med en grej". Däremot lutar väl en hel del åt att det går att lösa fram till matchstart.

Senaste nytt i Gallosoppan är att han är avstängd i morgon, men att han ska kunna spela åtminstone mot Carlstad och Boden i avvaktan på disciplinnämndens besked, som tydligen kommer först i början på juni. Då lär det bli en eller två matcher till beroende på olika videogranskningar och domarrapporter. Säger ryktet i alla fall.

Morgondagens motståndare är ett lite lurigt lag. Söder-TV gjorde ett reportage inför HTFF:s cupmatch mot Helsingborg i förra veckan där Bajenkidsledaren Roger Franzén uttryckligen säger att "vi ska ju inte gå upp i Superettan på det sättet, vi är ju talanglaget som ska leverera spelare till A-laget" och "norrettan är en bra nivå för oss".

Ett lag med den typen av målbilder är ju lite lurigt att möta. De kan förstås spela helt utan press och de bygger ett spel för framtiden och inte för matchen i morgon. Senast mot Vasalund kom deras första förlust i serien, inför de båda Siriustränarna. HTFF kunde dock mycket väl ha tagit minst en poäng då man exempelvis missade två frilägen inom de fem sista minuterna. HTFF:s båda mål kom på fasta situationer av Fadi Malke (en straff och en frispark), en av de spelare det gäller att hålla extra koll på. En annan är kaptenen Matthias Olsson som ska vara en av seriens bästa högerbackar.

Eftersom ingen riktigt bryr sig om HTFF har jag inte lyckats hitta någon information om skadeläget. Helt klart är dock att ingen är avstängd inför matchen med Sirius. Eftersom Storbajen spelar dagen efter Sirius-HTFF är det också svårt att säga om spelare som Pidré, som figurerat i A-truppen på sistone, och som varit given i anfallet hos HTFF, kommer att finnas med.

Oavsett vilket kommer Sirius att få en tuff match mot ett Lillbajen som startat serien överraskande bra (i alla fall för mig överraskande). Känslan är dock att man kommer att få det tuffare och tuffare vad det lider, och inte minst på regntungt naturgräs, och att Sirius ska ha en god chans till tre poäng på hemmaplan. Men då finns det vissa grejer som måste fungera.

Studans tre nycklar till seger:

1. Anfallsspelet måste producera mål.
Påven har en rolig mössa och björnar bajsar i skogen. Jag vet. Men det är ju så det är, och därför måste jag skriva det. Till matchen i morgon har Sirius för första gången i år tre anfallare som har haft en hel träningsvecka bakom sig. Det vill säga tre anfallare som alla är redo för start i P, Sunday och Emir. Vilka som startar och hur kommer förstås bero på hur mittfältet formeras - en eller två anfallare beror på det. Det borde dock inte vara något snack om att det är Sunday och P som ligger först i tur. P i synnerhet eftersom han är den enda av de tre som kan göra ett riktigt bra jobb på mittfältet. Oavsett vilka måste dock målen komma. De senaste matcherna har Sirius skapat en mängd chanser som slagits bort. Under de träningar jag sett i veckan har bollarna allt som oftast susat in i maskorna. Nu är det dags för match också. Och för en gångs skull håller jag faktiskt med om den gamla klyschan: "fortsätter vi bara spela så här kommer målen". Det tror faktiskt jag med.

2. Vilka ska spela centralt på mitten?
Återigen har Sirius en säsong när lagdelarna aldrig ser likadana ut från match till match. Förra matchen startade Gallo och StCyr bakom Petter i en 4-2-3-1-uppställning. Det går inte i morgon. St Cyr spelar förstås som defensiv mittfältare. Who else? Petter kommer spela centralt om han kan spela. Sen är det egentligen slut på defensiva mittfältare som är spelklara. Jag tror därför att vi får en 4-4-2:a mot ett lag som spelar på samma sätt. Oavsett är det en plats på planen som Sirius ska kunna ha rätt bra koll på . HTFF har sina styrkor på kanterna, inte så mycket centralt. Lugn och ro centralt på mitten är en förutsättning både för försvarsspelet och anfallsspelet. Just nu är det tyvärr där våra största frågetecken finns. Hur fan gör vi exempelvis om inte Petter heller kan spela?

3. Hemmaplan.
Beigt, jag vet. Men Sirius ÄR starka hemma. Spelarna känner sig starka hemma och kan räkna upp en mängd olika anledningar till varför Sirius kommer vinna i morgon för sig själva. Det är inte oväsentligt faktiskt. Hemmaplansfördel finns och är på riktigt. I en match på sunkigt naturgräs mot juniorer och nyseniorer som är uppfödda på konstgräs är det en extra viktig faktor.

Gissestartelva:

Bylle
Philip - Storm - Fernberg - Haisem
P - St Cyr - Petter - Moses
Sunday - Emir

Sex matcher som ska vinnas

2010-05-22T10:29:00.002+02:00

Sirius har klarat av den på pappret tuffa inledningen nu med seriefavoriter som Umeå och Valsta borta, och Dalkurd och Vasalund hemma. Av de cirka fyra matcher man har "råd att förlora om man vill vinna serien" som man pratade om inför säsongen har man förlorat en. Mot Umeå borta. Det är helt klart inom det acceptablas ram. Likaså poängskörden, åtta poäng.

Som sagt tidigare är förstås försvarsspelet det stora glädjeämnet. Dalkurd, Vasalund och Valsta - lag som snittar två mål framåt per match när man inte möter Sirius, har hållits mållösa. Sirius håller nollan i mer än varannan match hittills. Det är bland det bästa försvarsspelet man hittar i seriepyramiden just nu. Med tanke på att det är på den planhalvan Sirius har haft störst problem så länge någon kan minnas är det förstås extra anmärkningsvärt.

Problemen hittar vi i stället framåt. Sirius har bara gjort mål i två matcher. Inte ens varannan. Samtidigt är det mer av ett ineffektivitetsproblem än ett spelrelaterat problem, vilket man kan avläsa i chansstatistiken. Sirius skapar normalt med målchanser, inte fantastiskt många, men egentligen tillräckligt många. Det är lättare att jobba med den problematiken än om det handlade om att man var helt clueless om hur man ska skapa chanser i den här serien.

Men om vi nöjer oss med att konstatera att inledningen är okej, och istället blickar framåt så kan man se framför sig inte mindre än sju matcher där Sirius ska vara klara favoriter. I tur och ordning möter man Hammarby TFF (h), Carlstad U (b), Boden (h), Gröndal (b), Forward (h), ÖFK (b) och Kerburan (h). Fem av dem ligger på undre halvan. Fyra av dem har bara vunnit en match hittills. Och tre av dem ligger på de tre nedflyttningsplatserna. Bara två av dessa lag har gått bra i starten. HTFF, med fyra segrar (förlust senast) och Kerburan, med tre segrar. Ettan och tvåan i serien. Dock har Kerburans tre segrar kommit mot tre bottenlag (Arameiska, Carlstad U och ÖFK). HTFF är det lag bland de sju som stått för det klart mest imponerande resultatmässiga utfallet med segrar både mot Dalkurd borta och VSK hemma. Både Kerburan och HTFF har dock Sirius på hemmaplan.

Det här blir sju matcher som utan tvekan ska ge bortåt 18 poäng för att man fortfarande ska kunna säga att man är i fas med det kortsiktiga målet att vinna serien. 18 poäng behövs för att inte vara beroende av andra lags resultat och ändå kunna ligga i absolut serietopp (vilket jag definierar som att ligga inom tre poängs marginal från ledarlaget). Så frågan är om Sirius är redo för dessa matcher mot lag som "bara ska besegras"?

En nyckelfaktor lär vara skadeläget. Som Brännan konstaterade i Radio Uppland i förrgår har Sirius flest skador i serien. Vän av ordning kan dock knappast bemöta sådan info med annat än ett "och?" Tabellen bryr sig inte om skadeläget, så det är bara att lösa problemet. Hittills har det gått över förvänta bra, måste jag säga. Jag trodde man skulle ha större problem i inledningen utan såpass många tongivande spelare. Den stora frågan är dock hur länge truppen orkar tugga på underbemannad.

Till den überviktiga matchen mot serieledande HTFF på måndag är Gallo och Oscar Z dessutom avstängda. Det betyder att det inte direkt är ett överskott på alternativ vare sig på mittfältet eller i backlinjen. Därför är också träningen idag lördag sjukt viktig. Efter idag kommer det förmodligen stå klart vilka spelare som är tillgängliga. Många har varit i aktion i veckan. Jernberg stod igår och drog obekymrat in volleyskott i klykan efter Söderbrings inlägg. Men håller de för match? Kan de spela från start? Hinner Fernberg bli klar? Olssons status? Blommans smärttröskel?

Studan hoppas kunna återkomma i ärendet i morgon. Och om alla håller tummarna riktigt jävla hårt tror jag att i alla fall två av de ovan nämnda kommer att kunna finnas med i truppen.

0-0 i derbyt

2010-05-18T16:45:00.002+02:00

Jag vet inte hur många gånger jag åkt hem från Märsta (eller Rosersberg på den tiden det begav sig) utan poäng för de goda. Igår fick i alla fall Sirius en poäng. Trots en man mindre i drygt en halvlek. Jag borde vara nöjd. Det är jag inte.

Det var inte siriusspelarna heller. Och det i sig är väl ett bra tecken. Här har man precis klarat av en av seriens svåraste matcher utan att släppa in mål. Trots att lagets centrala motor Gallo inte fick vara med när det skulle avgöras. 0-0 efter de förutsättningarna är ett bra resultat och ett resultat som jag hade köpt rakt av på förhand. Men som matchen utvecklade sig i andra halvlek borde Sirius ha kunnat ta alla tre poängen när chanserna radades upp i början av halvleken.

Efter att ytterligare två centrala mittfältare försvunnit från truppen efter matchen mot Vasa valde Brännan att spela Gallo och St Cyr från start. En chansning eftersom båda just är tillbaka från skador. Petter fick fortsatt förtroende som central offensiv mittfältare. En roll som han nu har haft tre matcher i rad. Och som han igår skötte med den äran.

Den sista ”öppna” platsen, högerbacken, bemannades återigen av Philip Berglund. Ett riktigt val, och ett val som föll väl ut också. Philip tog ytterligare ett steg framåt igår och visade att han i allra högsta grad håller på den här nivån, trots att det naturligtvis finns bitar att jobba på. Men förra matchen var det Yasar som hölls kort. Igår var det Valsta-Sunday som tvingades kliva av i mitten på andra halvlek efter att det enda han åstadkommit var en varning efter en frustrationskapning av sin överman – Philip Berglund. Han har alltså demonterat två av seriens absolut vassaste yttrar på två matcher. Ingen dålig debutsäsong han håller på med!

Matchen då? Tja, det första ord jag kan komma på är siesta. Första halvlek spelades i ett bedrövligt tempo. Både när bollen var i spel och när den var död. Vid varje spelavbrott var nämligen domare Cisic tvungen att förklara både det ena och det andra för uppretade spelare. Och när bollen var i spel var det felpassar, ofokus och bristande rörelse så långt ögat nådde i första halvlek. Närmast mål var dock Petter Österberg som på en riktig bjudretur från Jon Rytterbro missade målet från dryga metern. Valsta skapade också en del farligheter framför Bylle. Bästa läget hade Haddad efter att fått en boll rensad rakt på sig. Bylle kunde dock reda ut situationen med en bra räddning.

Och med sju minuter kvar av halvleken kom den omdiskuterade situationen. Gallo fick rött kort direkt efter en sammanstötning med Haddad. De flesta på Midgårdsvallen trodde att Gallo fått frispark efter att ha tacklats i ryggen av Haddad med bollen framför sig. Men Haddad kastar sig med händerna mot ansiktet och skriker och Cisic halar upp det röda kortet och tecknar för armbåge. Från min position var det omöjligt att se vad som hände i detalj, mer än att Haddad sprang in i Gallo. Haddad hävdade efter matchen att han fick en armbåge på halsen (förmodligen därför han ligger och vrider sig med händerna mot tinningen på pappers-UNT:s bild idag). Gallo sa att det var han som borde haft frispark. Det ska onekligen bli spännande att se de rörliga bilderna från situationen.

Sirius kunde dock reda ut resten av halvleken, och när andra väl började var det ett Valsta på Valium och ett Sirius med extra adrenalin som kom ut till spel. Under första halvan av andra halvlek dominerade det lag som var en man mindre chansbilden totalt. Johan P, Moses och Sunday skapade en handfull chanser som borde ha resulterat i minst ett mål. Bästa läget fick Sunday frispelad av Moses, men en för lång touch gjorde att Jon Rytterbro kunde komma ut och avvärja.

Valsta hade av naturliga skäl ett stort bollinnehav, men man skapade inte mycket mer än inkast och hörnor av det övertaget. Förre siriusspelaren Ekan bytte position var femte minut i ren desperation, men ingenting funkade för det röda mot ett Sirius som spelar fantastiskt försvarsspel just nu. Två raka nollor och bara tre insläppta mål talar ett tydligt språk. Sirius är svårast i serien att göra mål på.Samtidigt går det naturligtvis inte att komma ifrån att Sirius också är bland de sämsta lagen framåt i hela seriepyramiden. Tre ynkliga mål framåt på fem matcher är rena AIK-klassen. Och inte saknas det chanser heller. På de två mållösa matcherna mot Dalkurd och Valsta skapade Sirius chanser nog för tre fyra mål totalt. Minst. 100-procentiga chanser. Det är naturligtvis inte godkänt, och ett problem som måste lösas snart om drömmen om Superettan ska hållas vid liv. Tre mål på fem, visserligen tuffa matcher, är underkänt helt enkelt. Det problemet måste få fullt fokus på träningarna framöver när nu försvarsspelet verkar ha satt sig.

Men sett till poängutdelningen på de första fem matcherna är åtta poäng godkänt med tanke på att vi mött Umeå och Valsta borta och Dalkurd och Vasalund hemma. Fyra lag som alla nämnts som favoriter av många. Nu väntar ett på pappret något lättare schema, även om det är serieledarna och det av många – däribland jag själv – tippade bottenlaget Hammarby TFF som väntar i nästa omgång i en viktig match om Sirius vill hänga med i toppen av serien nu när tabellpositionerna ska utkristalliseras de närmaste omgångarna. Tabellen efter fem omgångar säger inte mycket, men tabellen efter tio omgångar pekar i riktning mot slutresultatet allt som oftast. Nu går tåget. Om vi ska vara med ska vi vinna mot TFF hemma. Så är det bara.

Det får vi dock göra utan Gallo som kommer att stängas av i två matcher. Minst. Dessutom är även Oscar Z avstängd efter att ha fått sitt tredje – riktigt tilldömda – gula kort igår. Och helt plötsligt blir det till att skaka fram nya lösningar igen. Både för försvaret och för mittfältet. Det är bara att hoppas att Fernberg eller Blomman ska kliva fram till matchform under veckan. Blomman tror jag på när jag ser honom, men Fernberg ska nog kunna spela.

Spelaromdömen:

Bylle
Håller nollan för tredje gången i år. Dessutom i prestigematchen på gamla hemmaplanen. Tappade nästan in en enkel boll i första, men var därutöver säkerheten själv. Äger sitt straffområde och kan inte få annat än toppbetyg. Igen.

Philip Berglund
Det ser inte heeelt rätt ut när han spelar, men det är bara att konstatera att junioren nu har gjort två habila insatser och plockat bort giftiga offensiva vapen för motståndarna båda gångerna. Tillför knappt flasklock offensivt, men så länge han håller sig rätt i defensiven är det ursäktat.

Elias Storm
Ny stensäker insats som så när också resulterat i ett mål när han fick fritt nickläge på Gallos hörna i första halvlek. Missar i stort sett inga defensiva nickdueller och håller koll på försvarets positioner. En klippa. Hoppas sportchef Mattias Eriksson jobbar stenhårt med en förnyad påskrift där.

Oscar Z
Efter några inledande problemmatcher verkar nu Oscar ha hittat rätt. Igår gjorde han sin bästa match hittills. Stänger sitt luftrum och jobbar fint tillsammans med Elias och Haisem. Tar också ett större ansvar nu. Just därför känns det extra trist att han fick en avstängning på halsen till nästa match.

Haisem
Viktig med sin vänsterfot och hade i stort sett bra kontroll på sin kant. Kommer inte fram offensivt som vi har vant oss vid, men gör det mesta rätt defensivt. Måste städa bort lite slarvtendenser och öka på passningsprocenten, men är naturligtvis given på sin plats.

St Cyr
Det är svårt att inte uppskatta ambitionen i hans insats. Desto svårare är det att smälta alla onödiga meter han springer jagandes efter bollen i stället för att hålla positionerna. Tar också för lång tid på sig i bollbehandlingarna. Lyfter sig betydligt i andra och tar ansvaret på mitten när Gallo försvunnit på ett utmärkt sätt.

Gallo
Några farliga fasta situationer och ett gediget, men knappast briljant spel i första halvlek. Och sedan utvisningen. Det är aldrig okej att få ett rött kort direkt i en match. Antingen är det spelaren eller domaren som begår ett kardinalfel. Vi får vänta på bilder som kan utreda skuld i det här fallet. Två matchers avstängning svider dock hur det än är med den saken.

P
Är man offensiv spelare ska man göra mål. Gör man inte mål är det ett problem. P gjorde inte mål igår trots ett par riktigt bra chanser. Samtidigt var han riktigt bra i defensiven och gav Philip utmärkt understöd. Mattades på slutet efter att ha varit sjuk i veckan och byttes följdriktigt ut.

Petter
Gjorde en lysande andra halvlek där han visade upp något så pass unikt som riktiga tvåvägsspelaregenskaper. Var den som sprang i djupled och den som vann boll på mitten. Borde självfallet ha satt sitt läge i första halvlek, och kunde dessutom avgjort tillställningen med sin nick i stolpen på slutet. Men en kanonmatch av Petter.

Moses
Hopplös utan boll. Otroligt spännande med boll. Skapade en av matchens bästa chanser med frispelningen av Sunday och gav sina försvarare ständig huvudvärk. Samtidigt är hans defensiv obefintlig. Om man vill vara snäll…

Sunday
Svårt fall. Han sysselsätter ensam en fyrbackslinje och är därigenom en otroligt viktig bit i Sirius försvarsspel. Det är Sundays bollmottagningar som skapar andrum för resten av laget när man är under press. Dessutom skapar han lägen åt sig själv och sina medspelare. Men karln gör ju inte mål! Noll mål på fem matcher är inte, inte, inte bra. Samtidigt är han oftast näst intill bäst på plan i spelet. Måtte det lossna snart för den unge nigerianen. Då kan det bli kul att hålla på Sirius!

Emir
Frågan är om det överhuvudtaget är Emir man ska byta in när man behöver byta en mittfältare. De två senaste matcherna visar att det nog inte är så. Hopplös som yttermittfältare helt enkelt. Däremot betydligt mer involverad när han får spela som anfallare.

Övriga spelade för kort för att det ska vara motiverat att bedöma insatsen, även om Mani kändes taggad och var överraskande bra defensivt under sina minuter på planen.

Coachningen
Bra lugn i spelet i andra halvlek och det är inget snack om vilket lag som hade det bästa halvtidssnacket. Rätt att välja Philip på högerbacken igen. Däremot borde Brännan veta att det är meningslöst att slänga in Emir på mittfältet. Antingen får man göra omdisponeringar eller så får han vara kvar på bänken. Den största uppåttummen dock för att tränarna fått sådan fin ordning på Sirius kroniskt usla försvarsspel.

Derbydags, men ingen spaning att bjuda på

2010-05-17T15:53:00.002+02:00

Det vankas upplandsderby mot Valstasyrianerna idag. En match som får alla siriussupportrar att må lätt illa. Sirius vinner nämligen nästan aldrig mot Märstalaget. Själv har jag dock inte haft tid alls att tänka kring den här matchen på grund av familjeskäl, som det så vackert heter. Jag vet bara att Sirius har haft en okej träningsvecka och att Fredrik Olsson och Erik Z som känt tvingas avstå match efter förra veckans händelser.

För Eriks del handlade det som jag befarade om en hjärtinflamation och det är inga roliga diagnoser på sådant. I bästa fall har vi honom tillbaka efter sommaruppehållet. Det är synd, inte bara för Erik utan även för Sirius, som under de inledande omgångarna gjort sig beroende av Eriks defensiva mittfältsspel. Frågan är vem som ska gå in och ta den rollen nu? Med Erik, Fredrik Olsson och Blomman borta. Och StCyr och Gallo nyligen tillbaka från skador finns inget självklart svar på den frågan.

Mitt grundtips är dock att StCyr startar och att han får i specialuppgift att skava på gamle siriusbekantingen Ekan. Frestelsen att spela Gallo bredvid från start kommer att vara mycket stor. Det är lite av ett långsiktighetstest för Brännan. Rimligen kommer inte Gallo hålla för 90 minuter ännu. Det finns INGENTING som talar för det. Rimligen bör därför Brännan också hålla Gallo på bänken i första halvlek.

På högerbacken är Söderbring uppe och knackar på. Jag tror dock att han kommer att få börja på bänken han också, även om frestelsen återigen kommer att vara stor att spela Fredrik mot Valstas Sunday för rutinens skull. Jag tror dock att Philip är ett vettigt val ändå, och jag undrar om inte han startar.

Den stora frågan blir därmed det centrala mittfältet. Spelar Gallo är jag säker på 4-2-3-1 med St Cyr och Gallo som defensiva mittfältare bakom P, Petter och Moses. Eller hyfsat säker. Men jag tror inte Mani får starta. Spelar inte Gallo tror jag vi kan få se 4-4-2 med St Cyr och Petter centralt. Det kan bli rätt jobbigt att se oavsett hur hårt jobb de kommer att läga ner. I så fall undrar jag om vi inte får Emir - Sunday på topp och P på en kant.

Nåväl. Slutspekulerat för denna lilla text. Det ska bli hur intressant som helst att se detta derby även om jag har en rätt dålig feeling för den här matchen. Kampen mellan Bylle och Jon i respektive mål blir en höjdpunkt. Matchen om vem som är Upplands bästa söndagslirare en annan. Och så rysaren: Ekans revanschförsök. Han hade en miserabel sejour i Sirius och har gått rätt bra i Valsta. Jag gissar att han hemskt gärna vill vara med och sänka Sirius idag. Det är långt ifrån någon omöjlighet med dagens förutsättningar. den som lever får se.

Viktig seger mot Vasalund

2010-05-12T14:09:00.002+02:00

Det var stor humor på presskonferensen efter matchen igår. Vasalunds tränare Valle Azrudin gled in sist av alla. Carl Göransson på UNT gav honom ett lillfinger och frågade om hans syn på matchen. Valle tog tillfället i akt och drog en tiominutare om allt från himmel till jord, men mest om hur bra hans spelare var och hur bra de kommer att bli. "Asså jag är inte den som säger att något är orättvist eller så, Sirius är ett kraftlag, de kan spela på sån här plan och de utnyttjar ett misstag, men vi kunde också ha kanske 2-0, 3-0 i paus om vi unyttjat våra chanser. Vi hade scouterat (han sa så) Sirius och visste vad de är dåliga på och vad de är bra på och de skapar inget farligt för oss heller." Och så vidare.

UNT-reporten lade demonstrativt ner pennan och tittade ut genom fönstret efter kanske nån minut. Men han bara fortsatte. Rätt kul.

Något annat som var kul var att se Sirius första halva av andra halvlek. Gallo kom in efter att Erik Z känt ett tryck över bröstkorgen. och sånt chansar man ju liksom inte med. Gallo skulle spelat max 30, men det blev en halvlek. Så länge han orkade var han i en klass för sig. Ett enda stort lugn spred sig över laget och helt plötsligt började man spela klokt och bra jämfört med det miserabla kaos i passningsspelet som kännetecknade första halvlek.

Sedan dog visserligen Gallo mot slutet när orken tröt. Och när samtidigt Fredrik Olsson tvingades spela sista 20 med misstänkt spricka i ett revben (alla byten redan gjorda) fick Sirius problem att hålla spelet uppe. Men vi fick i alla fall en liten glimt av hur det kan se ut när Sirius spelar i år. Och det är svårt att inte gilla det.

Ännu viktigare är dock att vi lyckades hålla Vasa borta från allt i chansväg även när vi var riktigt dåliga. Lyckas man nolla motståndaren i de dåliga perioderna och göra mål i de bra är matcherna vunna. Och det gjorde man igår. Försvaret höll ihop på ett riktigt bra sätt och Bylle visade att hans stora svaghet, luftspelet i straffområdet, har förbättrats avsevärt. Han plockade ner precis allt och visade vems område det var. Sådant sprider lugn i hela laget.

Kul också att se unge Philip Berglund göra en berömvärd debut som högerback. Vasalund satte naturligtvis Yasar mot honom, och det är en riktigt bra spelare för den här serien, men Philip klarade uppgiften i stort sett utan anmärkning. Visst fick han åka nån gång, och visst hamnade han fel i position någon gång, men klart godkänt som debut får man säga. När Philip sprungit slut fick vi också se ytterligare en comeback i form av Fredrik Söderbring som kom in och visade att han vill vara med i rejset. Några fantastiska crossbollar blandades dock med en eller två riktiga missar som kunde blivit riktigt farliga. Oslipat, men med klart intressant potential.

Det blev som sagt var seger till slut efter att Petter stressat fram en dålig touch av Vasas mittback som P kunnde snappa upp och sätta säkert i mål, men det finns hemskt mycket att förbättra framöver. Anfallsspelet förmår inte alls generera chanser som motsvarar spelövertaget. Sunday är en fantastisk targetspelare, men snubblar också bort väldigt många chanser. Djupledsspelet är under all kritik och överlag ser det chansartat och slumpmässigt ut framåt.

Men det känns ändå som om laget är på rätt väg. Det har blivt sex sköna poäng på de senaste två matcherna utan att Sirius egentligen varit särskilt bra. Det är en styrka det med. Nästa vecka väntar en av de svåraste uppgifterna i serien när det är dags för Valsta borta. Då får vi ytterligare ett spännade kvitto på vart det här lagbygget är på väg.

Till sist. Det har klagats mycket på rehabmissarna och på att Sirius har värvat långtidsskadade spelare. Det är sant att det har varit ett problem. Men nu har man dessutom en hel del otur också. Jernberg var helt tillbaka i matchform när han skadade foten efter en vårdslös tackling i en internmatch på träning. Fredrik var precis tillbaka som startspelare men åker på en armbåge i bröstkorgen som förmodligen skadar ett revben. StCyr skadar ledbandet efter en sinnesrubbad tackling mot Dalkurd.

Erik Z vågar jag inte ens tänka på. "Tryck över bröstkorgen" ger associationer till hemskheter som körtelfeber och hjärtmuskelinflamation och sådana där marathonlånga grejor.

Jag antar att besked kommer om Eriks och Fredriks läge i veckan och det kan väl mycket väl visa sig att jag nojar i onödan. Men faktum kvarstår. just när vi var någon vecka ifrån en i det närmaste helt skadefri trupp kan vi hamna i ett läge där i stort sett hela mittfältet är utslaget. Igen. Tungt är bara förnamnet. Och i så fall kommer vi verkligen att behöva dra på den cyniska växeln i fler matcher fram över. Därför är det extra glädjande att just ha sett en match där säkerheten bakåt var det som grundlade segern.

Studans spelaromdömen:

Bylle
Behövde inte göra en enda kvalificerad räddning under hela matchen. Däremot dominerade han sitt luftrum helt och hållet och utstrålar säkerhet i allt han gör. Höll en stensäker nolla. Mer än så behöver man väl inte säga.

Philip Berglund
Gedigen debut. Håller sig till det han kan och visade inga som helst tecken på nervositet eller osäkerhet. Hamnade fel vid några tillfällen där det gick för snabbt och kunde kanske legat lite närmare Elias Storm för att hålla ihop backlinjen centralt. Men det är petitesser. Följer med framåt och spelar ett riktigt bra ytterbacksspel. Ska bli spännande att följa framöver.

Elias Storm
Blir bättre och bättre för varje match och har växt ut till den trygga klippa man hoppades på inför säsongen. Tar bort allt i eget luftrum men är också säker med fötterna. en oerhört viktig kugge i dagens Sirius.

Oscar Z
Gör sin andra raka gedigna insats på hemmaplan. Höll huvudet betydligt mer kallt igår än senast i Botkyrka. Borde gjort ett framåt på kanonläget efter frispark i första. Och kunde nästan ha gjort en i egen kasse när han rensade en boll metern över egen ribba. Men som helhet klart godkänd och bidragande faktor bakom nollan.

Haisem
Man kan se att han i princip missat hela försäsongen och att han har en bit kvar upp i full form. Är oerhört viktig med sin vänsterfot och höll sig bra i position mest hela matchen. Har fått order att fokusera på defensiven vad det verkar och kommer inte alls med offensivt lika mycket som i fjol. Gjuten i startelvan.

Erik Z
Var inte riktigt sig själv, vilket uppenbarligen hade sin förklaring. Slog bort ganska mycket boll och hade svårt att hitta ett bra samspel med Fredrik och en bra balans i sin defensiva roll. Visade ändå att han är en av lagets klokaste spelare, och det är bara att hoppas att det inte är något allvarligt med honom. För han behövs verkligen på plan.

Fredrik Olsson
Heroiskt eller idiotiskt att spela en halv halvlek med revbensskada? Både och förmodligen, men vilken sanslös kämpainsats han gör som ändå genomför hela matchen. Stort! Annars var det den gamla vanliga Fredrik. Vinner mycket boll, men slår också bort mycket boll. Har också en matchovana att jobba bort.

Johan Pettersson
En P före målet, en helt annan efter målet. Gör man det matchvinnande målet är det klart att man förtjänar plusbetyg. Hade ingen lyckad första halvlek, men är en av de i laget som sliter mest i det tysta. Byter position utan knussel och levereade fint understöd till Philip. Efter målet glimtade dessutom den gamla P fram igen. Utmanade, vann bollar och agerade som en kapten. Viktigt om han kan fortsätta på den vägen. Sjukt viktigt.

Petter
Får en hemskt otacksam roll när han tvingas spela centralt. Men är också en fruktansvärt lojal och viktig spelare som gör det jobbet utan knot. Stressar fram bollen till segermålet och tömmer sig totalt i sin insats.

Moses
Ja vad fan ska man säga om den karln? Umsom fintar han runt med sina motspelare som om de var P10:or. Ömsom slår han värdelösa passar rätt in i plan till motståndare. Men han är den spelare i Sirius som kan göra det oväntade och därmed den som bryter mönster. Kan bli riktigt kul att följa framöver.

Sunday
Vilken targetspelare! Han sög ner i stort sett varenda boll som slängdes upp mot honom och höll undan sin back. Vann också väldigt många offensiva frisparkar. Det enda som saknas från hans sida är bättre värdering av situationerna. Det går ofta lite väl långsamt för honom innan han bestämmer sig för vad han ska göra. Och så målen förstås. Är man anfallare måste man struta. Så är det bara. Men i mitt tycke var han ändå bäst på plan igår.

Pierre Gallo
Såg ut som en kalv på grönbete när han kom in. Gjorde allt rätt i 20 minuter innan han tröttnade, men han ändå med att sprida ett enda stort lugn i hela laget. Det han är bra på är han förmodligen bäst i hela serien på. En Gallo i matchtempo kan vara skillnaden mellan avancemang och miss.

Fredrik Söderbring
Gav backspelet en ny dimension med sina löpningar och med sina crossbollar. Missade samtidigt bakåt ett par gånger. Men det var en comeback som lovade mer, helt klart.

Emir
Hade väl ingen riktigt bra dag. Kom lite fel i sin position och lyckades inte utnyttja sin snabbhet för att skapa kontringslägen som senast.

Coachningen
Man kan självfallet ifrågasätta det kloka i att göra tre så tidiga byten när man vet att många på planen är precis tillbaka från skadeperioder och därmed oklart hur länge de ska hålla. Samtidigt var det naturligtvis rätt att plocka av Erik. Moses och Philip blev också trötta, så det hade väl förmodligen blivit problem om någon av dem hade tvingats spela 90 också. Annars är tydligt att laget tagit viktiga steg även den här veckan. Ett lag som är i utveckling framåt är i sig ett bra coachbetyg.

En seger är ingenting, två matcher i rad är en trend

2010-05-10T12:49:00.004+02:00

Det är måndag morgon, och mitt huvud är så tungt - av spekulationer inför hemmamatchen mot Vasalund i morgon. Det är en viktig match. Alla matcher i en serie är ju förstås viktiga, i synnerhet när det gäller en serie där man har tänkt sig att vinna runt 20 matcher. Men just därför känns hemmamatchen mot Vasalund lite extra viktig. Dels därför att det är bra om Vasas junisar fortsätter att känna att de fan inte kan vinna på bortaplan. (Vasa är sämre än Sirius. Det är ett år sedan de vann borta.) Men framför allt för att Sirius ska känna sig som ett vinnande lag.

En förlust på fyra matcher är inget att tjafsa om. Bara en seger på fyra matcher växer lätt till ett gigantiskt problem. Och efter Houdinisegern i Hallunda förra helgen är det viktigt att Siriusspelarna kan visa för både sig själva och omgivningen att de kan vinna matcher för egen maskin. Det är ett mentalt spel, det där med fotboll. Vinner vi i morgon kan man prata om matchen mot Arameiska som vändningen. Då vi började vinna på bortaplan. Då vi äntligen hade flyt. Då vi påbörjade segertrenden.

Förlorar vi däremot är vi fortfarande en stor flopp vars enda seger kommit efter den mest legendariska flytsegern i klubbens historia.

Viktigt alltså.

Jag pratade med Vasas tränare i morse för att stilla ångesten. Jag ville höra hur svårt det är att bygga ett nytt lag när hela 19 spelare lämnat under sillyn. Det fick jag inte. Jag fick bara höra allmänna drygerier om att Vasa är seriens bästa lag, att flera av deras spelare kommer spela i Bundesliga (av alla serier) inom två år, att Sirius är rätt kassa och att Vasa kommer vinna ganska enkelt i morgon. Om det inte blir regn förstås. För hans killar har typ aldrig sett en skruvdobb.

Jag försökte antyda att Vasa är kassa på bortaplan i allmänhet och på naturgräs i synnerhet. De har gjort fem mål på naturgräs senaste året. Deras vanligaste resultat sett till de senaste två säsongerna på naturgräs är 0-5. På sant. Och han var tydligt störd över just den lilla detaljen. Och var som sagt rädd för regn.

Men det är inte Vasa vi ska fokusera på först och främst. Ska man vinna matcher måste man generellt sett göra jobbet själv. Och då är det inte utan viss glädje Studan noterar att Sirius för första gången sedan inkvisitionen lyckades spela en internmatch 11 mot 11 på en träning i torsdags. Visst, man behövde låna in ett par spelare från U19. Men ändå!

Blomman körde för fullt. Gallo också. Och Jernberg, Moses, Fredrik, Söderbring, Emir. Bara Fernberg och StCyr tvingades avstå på grund av sina skador. Min gissning är att Blomman, Emir och Fredrik med all säkerhet ingår i truppen i morgon. Den enda av dem som jag skulle gissa är aktuell för startelvan - om han ger klartecken för orken - är Blomman. Dessutom är jag övertygad om att Gallo kommer att finnas med i truppen. Och jag vet inte om det är ungdomligt rus som har gripit mig, men jag lutar nästan åt att han kommer att starta.

Det innebär i så fall att en spelare måste lämna truppen. Och jag sätter en guldpeng på att det är Mani i så fall. Det var verkligen inte många som var bra senast, men få var så bortkomna som Mani. Frågan är om inte han borde matchas fram i U21 i lugn och ro ett tag innan det är dags för Norrettan igen för honom. Det är inte bara en fråga om fysik att komma tillbaka från ett skadefyllt år.

Den stora frågan inför matchen i morgon tycker jag ändå är frågan om hur spelarna har hanterat förra veckans match. Första halvlek var förmodligen det sämsta laget har presterat så länge jag har följt dem. Och som Bylle beskrev det oroar det: "Jag vet inte vad som händer. Vi tränar bra, stämningen är bra, det känns bra när vi går ut till match. Sedan bara rasar vi ihop direkt." Segern i sig är knappast en lösning på det problemet. Ingen får gå omkring och tro att vi var bra. Veckan måste ha spenderats med att analysera vad som gick fel och vad man kan göra åt det.

Så därför är matchen i morgon en nyckelmatch i förvandlingen av Sirius. Ska vi vara ett förlorarlag, eller att lag som en gång var ett förlorarlag, men som har vänt på steken? I morgon kväll har vi ytterligare en viktig pusselbit på plats. Och snart kommer man att kunna se tydligt vad motivet på pusslet föreställer. Är det en fågel eller en fisk?

Studans tre nycklar för seger:

1. Ända tills matchbilden har satt sig kommer det att vara en match mellan ett lag som i princip aldrig vinner borta och som är kraftusla på naturgräs, och ett lag som faktiskt är rätt starka hemma. Det måste Sirius utnyttja genom att vara lite smartare och lite elakare redan från start. Trashtalk, smartness i snack med domaren, bestämma tempot i fasta situationer och med all önskvärd tydlighet visa att på Studenternas är det Sirius som är hemmalag och det är vi som bestämmer.

2. Försvarsspelet var bra mot Dalkurd och under all kritik mot Arameiska. Så är Sirius försvarsstarkt eller kissekass bakåt? Ett tungt ansvar vilar på Elias Storm och på EZ. Det är de två som har huvudansvaret för att lappa ihop bitarna och se till att helheten fungerar. I första halvlek senast fungerade inte det samspelet alls, för att sedan bli bättre efter paus. Om Blomman dessutom kan spela från start har vi redan svaret på halva problemet. Vasa kommer spela mycket på omställningar, och de är bra på det. Därför blir ett fungerande samspel mellan EZ och ES avgörande för att försvaret ska funka.

3. Anfallsspelet måste börja fungera. Senast kom Emir Smajic in och visade hur man gör. Inget trams, rätt på mål och snabba avslut. Frågor på det? Det är väl tveksamt om Emir kommer kunna vara klar för start och 90 minuter. Om inte har fortfarande P och Sunday mycket kvar att bevisa framåt. Att få igång våra anfallare är nästan prio ett. Ska laget hålla serien ut måste flera anfallare komma upp mot tvåsiffrigt i målproduktionen.

Sammanfattningsvis tror jag på en rätt svårspelad plan efter regn och relativ kyla och därmed ett ganska märkligt spel. Sirius hanterade det bra mot Dalkurd och är säkerligen vassare än Vasa på det. Jag lutar åt att Sirius har hanterat förra veckans upplevelse på ett bra sätt och att den ökade konkurrensen i truppen är en viktig detalj i kampen om trean. Sirius är relativt trygga hemma och är rättmätiga favoriter hos oddsättarna i en ganska oviss match.

Gissestartelva (men jag har verkligen ingen aning den här gången):

Bylle
Ian - Elias - Oscar - Haisem
Erik Z - Gallo
Petter - Fredrik -P
Sunday

Första segern - med spelaromdömen

2010-05-02T23:40:00.003+02:00

"Vad kan jag säga? Det här är fotboll, och då måste man bidra. Och idag tycker jag att gjorde det."

Jonas Bylund var strålande glad efter slutsignalen på Brunna IP. Tror jag det. Han hade just gjort 90+ riktigt viktiga minuter. En bisarr reflexräddning på linjen efter en nick i öppet läge. Sett en boll gå i ribban och studsa misstänkt långt inne i målet och ut igen. Avstyrt ett antal frilägen. Bylle hade en hel del att göra och han gjorde det mesta alldeles utmärkt.

För bakom 2-1-segern mot Arameiska Syrianska Botkyrka KIF ligger en tämligen mörk sanning. Den att Sirius blev grundligen utspelade i stora delar av matchen. Inte för att ASBKIF var fantastiska eller så. Utanför att Sirius tänkte St Erikscupen i stället för Norrettan. Eller vad det nu var.

Efter 20 sekunder fick hemmalaget sin första gyllene målchans efter en dundertabbe i mittförsvaret. Tre minuter senare var det dags igen med nytt friläge. Från fyra meter. Och så igen. Och igen. Jag räknade till fyra 100-procentiga målchanser (sådana där "min blinda farmors marsvin hade fisit in den bollen"-chanser) under de första elva minuterna. Sirius hade nada.

Som jag gissade här tidigare så ställde Sirius den egentligen enda tänkbara elvan från start. En 4-4-2 med Ian som högerback och Mani och Kango på varsin kant. Och svagheterna var också de väntade. Mani och Kango såg ut som om de aldrig spelat 11-manna förut och satte Ian och Haisem i gigantiska positionssvårigheter gång på gång. Kanterna var vidöppna och i mittförsvaret hade framför allt Oscar det kriminellt svårt med bollen. Och när Sunday och P på topp inte heller förmådde låsa fast några bollar i anfallsposition blev det som det blev i första halvlek. En total kölhalning.

1-0 kommer mycket rättvist efter frygt halva halvleken i kalabaliken efter en hörna där Sirius trots multipla chanser inte lyckas rensa. Precis dessförinnan hade Johan P en av få riktigt vassa chanser, men han petade halvfriläget strax utanför. Kvitteringen kom senare på en frispark från Haisem som ASBKIF-försvaret aldrig lyckades rensa. Erik Z fick läget och drog till på halvvolley otagbart i bortre hörnet. Vild av glädje sprang han över hela planen för att fira årets första Siriusmål. Med vissa bekymmer kunde sedan 1-1 hållas halvleken ut.

Känslan var ändå smått overklig. Vad var det som hände egentligen? Vad var det vi såg? Sällan har man önskat så mycket att man hade time out inom fotbollen. Sällan har man önskat ett trippelbyte redan efter 20 minuter (Mani, Kango och Oscar kändes livrädda och livsfarliga). Sällan har ens förhoppningar om en vändningen av spelet i andra halvlek kännts så hopplösa.

Och trots att hemmalaget inledde andra ungefär som de avslutade första dröjde det bara tio minuter innan inhoppade Emir Smajic (Kango gick ut i 36e) faktiskt gav det där hoppet. En djupledsboll når Sunday som efter hopslag med sin mittback kan få bollen vidare till en helt sopren Emir. Som gör det så kallt och snyggt när han enkelt rullar in segermålet. Och en forward som direkt visar målsinne och som direkt levererar har presenterat sig. Välkommen in i Sirius, Emir!

Strax därefter hade han också ett ribbskott där det kunde blivit 3-1 till Sirius med lite tur. Matchbilden såg också betydligt bättre ut i andra halvlek. Även om vi ska komma ihåg vilken misär vi jämför med. Framför allt efter att Fredrik Olsson ersatt Mani och Blomman kommit in i stället för Ian kunde Sirius lugna ner saker och ting och dessutom etablera lite eget spel.

Hemmalaget var dock fortfarande det spelaförande och det chansskapande laget. Riktigt riktigt nära var det när Adreas Varnava prickade ribban och ner på mållinjen efter en nick från nära håll. En inte alltför välplacerad linjeman vinkade dock trots protester bort vad som mycket väl kan ha varit ett regelrätt mål. Och strax därefter står som sagt Bylle för matchens prestation då han räddar kvitteringsbollen på ett mirakulöst sätt.

Efter ett ordentligt råkurr vilket resulterade i fyra varningar på övertid blåste så domaren av och Sirius fick återvända hem med alla tre poängen.

"Förhoppningsvis kan det här vara precis vad vi behövde", sa Bylle direkt efter matchen.

"För jag vet ärligt talat inte vad vi håller på med idag. Det känns bra på träning, det känns bra inför, men när matchen börjar är det som om alla blir nervösa och ingen vet vad de ska göra."

Mm, förhoppningsvis är det så. Och förhoppningsvis har nu återtåget av skadade spelare börjat på allvar. Emir, Fredrik och Blomman kommer alla in från bänken och lyfter laget. Och fler av de skadade är på väg in igen. Nästa tisdag mot Vasa kan kanske även Gallo och Söderbring vara aktuella för inhopp. Det vore onekligen skönt, för den bredden - och spetsen - på truppen kommer att behövas. Det om något illustrerades i dagens första halvlek.

Studans spelaromdömen:

Jonas Bylund
Står för en handfull avgörande räddningar. Borde kanske kommit ut bättre på målet och släppte en och annan onödig retur. Men det är petitesser i jämförelse med vissa av de räddningar han gör. En av lagets viktigaste spelare idag.

Ian Ekstrand
Näru Ian. Det här gick inte alls. Samspelet med Kango var katatstrofalt och även om det nästan såg ännu värre ut på andra kanten stundtals så var det ingen vidare insats av Ian, som man dock ska komma ihåg inte alls är högerback egentligen.

Elias Storm
Minst svajig i en fruktansvärt rank backlinje. Vann mycket på huvudet, men blev flera gånger överspelad. Lyfte sig precis som laget i andra halvlek. Har också vett att göra det han kan och inte så mycket mer. Känslan är också att han växer in mer och mer i sin nya omgivning. Given i startelvan. Med rätta.

Oscar Zettergren
Borde vinna det mesta i luften med tanke på sin längd. Vann ändå i princip ingenting i första. Står för några av de grova missar som leder till extremfarliga målchanser för hemmalaget. Spelade också upp sig i andra, men känns i dagsläget som en säkerhetsrisk. Syrianska förstod det ganska snabbt och dubblade på honom, vilket mycket väl kunnat bli en vinnande gameplan.

Haisem Ismail
Ligger bakom frisparken som leder till kvitteringen, men har annars en jobbig match. Helt överlämnad på sin kant av Mani hamnade han ofta fel i positionerna och fick vid flera tillfällen åka rejält där. Blir klart bättre i andra när han får Johan P framför sig.

Daniel Blomgren
En välkommen comeback. Kom in i stället för Ian och spred omedelbart ett stort lugn omkring sig på sin kant. Gör det enkla enkelt och hade dessutom ett par fantastiska djupledspass. Den dagen Blomgren kan spela från start ser livet mycket ljusare ut för Sirius.

Ahmed Kango
Gick ut efter 36 med skadekänningar. Kanske borde bytts ut betydligt tidigare än så. Hängde inte alls med i defensiven och kom dessutom på mellis när Sirius väl hade bollen. Bör få återgå till att vara supersub och komma in med en tydlig roll mot ett tröttkört motstånd.

Erik Zettergren
Hade svårt i första halvlek som alla andra. Särskilt med att hitta rätt psoition i ett rämnande mittfält. Står dock för den livsviktiga kvitteringen. I andra halvlek är han bäst på plan. Styr och domderar och är också den som tar snacket och som är smart nog att använda olika knep till lagets fördel. Oerhört viktig i laget.

Petter Österberg
Jobbade och slet i sin centrala roll i första halvlek, men utan vidare resultat. Misslyckades med att vara länken mellan försvar och anfall. Klart bättre när han kom ut på kanten i andra.

Mani Tourang
Borde ha skonats och bytts ut tidigare. Lämnade hysteriska luckor runt sig och tappade mycket boll. Ville vara överallt men var ingenstans. Nä, det är bara att glömma den där insatsen och köra vidare.

Fredrik Olsson
Vet vad han kan och gör det. Det märktes att han var ringrostig och han missade en del i både passningar och tacklingar, men bidrog trots det till nödvändig stadga i laget genom att spela enkelt och vägvinnande.

Sunday Bale
Sirius enda targetspelare och därmed livsviktig. Drog på sig en onödig varning redan efter knappa kvarten och var vid flera tillfällen nära att dra ytterligare kort. Måste lära sig värdera lägen bättre, men är ändå ett ständigt hot framåt och var dessutom den som jobbade fram bollen till Emir Smajic för det avgörande målet.

Johan Pettersson
Trivdes inte alls i dag. Hade Sirius bästa chans i första innan målet, och kom till ett bra avslut. men ett avslut är inte tillräckligt för an anfallare. Bättre i andra när han flyttade ner på mitten - i alla fall defensivt. Offensivt måste man dock ha rätt att förvänta sig mycket, mycket mer.

Emir Smajic
Såg helt bortkommen ut fram till målet. Efter det var han riktigt bra. Löper farligt i djupled och skapar också ytor för sina medspelare. Gör man det avgörande målet dessutom är det klart att man står för en godkänd match. Endebut med mersmak!

Tränarna
Startelvan visade sig bli en redig kalkon. Samtidigt är det svårt att se vad de skulle gjort annorlunda givet de tillgängliga spelarna. Kunde bytt både Mani och Kango tidigare, men antagligen var inte de tänkta inhopparna redo för så länge. Ett högt betyg dock för det faktum att man lyckats skapa en så bra stämning i laget att alla i truppen - även de som är skadade - följer med på en bortamatch trots att de inte behöver. Så var det länge sedan det var.

Sammanfattningsvis får man säga att Sirius fick med sig tre poäng på nåder idag. Det var en riktigt jobbig match att se och en match där framför allt första halvlek är bland det värsta jag sett. Och jag har sett mycket jävla skit med blå-svarta tröjor. Förhoppningsvis kan den här segern ge nödvändigt självförtroende. Samtidigt var det en viktig illustration att se de tidigare skadade spelarna komma in och lyfta laget så markant. Det ger hopp för framtiden!

Sirius på röda linjen

2010-05-02T12:24:00.002+02:00

Dags att flyga nu, Sirius. Efter en underkänd premiär borta mot Umeå och en okej - men torftigt uddlös hemmapremiär mot Dalkurd är det nu dags för bortamatch i Norsborg mot Arameiska Syrianska. Ett på pappret rätt vettigt lag som av många, däribland undertecknad, har nämnts som dark horse i den här serien. I inledningen har man dock inte övertygat utan står på samma arma poängskörd som Sirius efter två matcher.

För Sirius del är det fortsatta skadebekymmer som gäller. Patrik St Cyr tvingades ju utgå senast efter att Merwan Gargouri i Dalkurd skickat honom på rehab med säsongens hittills fulaste kapning. Det var ett ledband i knät som tänjdes ut och han blir borta några veckor. På träning i veckan råkade Fernberg ut för en liknande skada och är även han borta ett tag.

Istället är nu Fredrik Olsson, Blomman, Moses Ogbu och Emir Smajic tillbaka i truppen. Ingen av dem är dock aktuell från start eftersom de inte är uppe i 90-minuters matchtemposlag ännu. Fortfarande saknas också Söderbring, som åkte på en lårskada i U21 härom veckan, Gallo, som blev sjuk mitt i återtåget och Jernberg som fortfarande rehabar.

Detta gör att Brännan inte har sådär jättemycket att välja på när elvan ska tas ut. Att Ian går in som högerback känns tämlingen självklart. Han har lirat en hel del där under försäsongen och skulle spelat där sist om inte nu planen motiverat en förändring i sista sekund. Han kommer göra det bra idag.

Sedan återstår hur man kan formulera mittfältet. Bylle står. Petter lär få fortsätta centralt - i synnerhet när nu St Cyr är borta. Erik Z är given. Frågan är om inte de kommer utgöra central duo i en diamantliknande 4-4-2. Mycket annat val kan jag inte se faktiskt. Det innebär att Mani och Kango skulle få ta varsin kant och P och Sunday kampera på topp. Det är en sjukt offensiv elva, men den i mitt tycke mest troliga med tanke på skadorna, och att hela fyra av bänkspelarna inte är i skick för 90 minuter.

Tre nycklar för seger:

1. Ytterligare steg i försvarsspelet:
Sirius gjorde en defensivt riktigt bra insast mot Dalkurd, som knappt tilläts komma igenom alls. Idag väntar en ny utmaning när snabbe Rabi Yousef och ett offensivt starkt mittfält kommer sätta press i djupled. Arameiska spelar på ett helt annat sätt än Dalkurd och kommer förmodligen hota mer med omställningar och snabbhet. Det betyder att backlinjen måste ta ytterligare steg i samspelthet och vara ännu vassare i positionsspelet för att hålla nollan. Dessutom är det konstgräs nu och passningarna kommer att komma snabbare, mottagningarna kommer att vara bättre och det blir helt enkelt bökigare att försvara.

2. Inte gå bort sig offensivt:
Om det blir den uppställning jag tror kommer vi ha fem spelare som i stort sett bara tänker offensivt. Framför allt bakom Mani och Kango kan det bli jobbiga utrymmen som Ian och Haisem måste bemästra. Det viktigaste av allt är att Mani och Kango håller uppe passningsproceneten och att de inte står för onödiga bolltapp som vi sett en del förut.

3. Effektiviteten framåt såklart:
Ni har sett highlightsen på officiella antar jag. Sirius missar rent sjuka chanser och omställningslägen mot Dalkurd. Normalt ska Sirius kunna göra tre mål på den matchen. man gör noll. Sunday och P måste kliva upp ett steg till. Konstgräset kommer förhoppningsvis hjälpa till, men å andra sidan väntar ett vassare försvar med bland annat assyriskaförvärvet Conateh som mittback. Utmana och kom in framför spelare i stället för att vända ner mot kortlinjen så är mycket vunnet. Det är också dags att kapitalisera Sundays targetegenskaper. Nu har vi mittfältare som gillar att komma i löpningar, vilket är ytterligare ett offensivt vapen. men det viktigaste: när chanserna väl kommer måste de såklart sitta.

Mållös hemmapremiär

2010-04-25T19:07:00.004+02:00

I mitten på andra halvlek. Sirius får straff efter att Sunday fallit ganska enkelt i Dalkurds straffområde. Sunday tar den. Sunday missar målet. Där har vi en situation som dels blev matchavgörande och som dels kan komma att bli riktigt jobbig för gruppen om inte tränarna tar tag i den. Sunday är inte förste straffskytt i Sirius. Johan Pettersson, kaptenen, är etta och Haisem är tvåa. Båda var på plan. Men vår nigerianska tonåring får ändå gå och norpa straffen.

Det är inte okej. Inte ens om han sätter den. Då kommer han visserligen undan lite mer inför gruppen. Men nu är det Sunday som inför gruppen snor tre poäng, och det är Johan Pettersson som inte kaptenar situationen ordentligt.

0-0 är annars inget katastrofresultat. Och som spelet såg ut var det helt klart Sirius som låg närmast segern i en på det stora hela nervig och inte särskilt välspelad match. Första halvlek var ett rejält sömnpiller, men andra blev desto mer spännande med två lag som ville men inte riktigt kunde. Dalkurd hade förvånansvärt svårt att skapa vettiga chanser och förmådde inte heller ställa om sitt spel efter den ganska kassa planen. Dalkurd hade visserligen mycket boll, men min granne på läktaren räknade i 9-2 i målchanser till Sirius. Jag skulle kanske moderera det till kanske 8-3, och en jäkla massa nästanlägen i andra halvlek när spelarna började bli trötta och positionsspelet lite mer liberalt.

Men nog borde Sirius ha vunnit. Frank Pettersson räddar sitt lag med en smått fantastisk räddning när Kangos skott styrs mot krysset via en försvarfot. Det är obegripligt hur han hinner tippa den till hörna. Sedan norpar han ett par frilägen också. Bylle tar visserligen också hand om Dalkurds enda friläge på ett mycket elegant sätt. Men det är inget snack om att Dalkurds målis stod för en matchavgörande insats.

Om man återgår till mina segernycklar i förra posten så tycker jag faktiskt att Sirius klarade det ganska bra. Försvarsspelet var tryggt och stabilt i stort sett hela matchen, även om man tenderade att sjunka ihop väl mycket de perioder då Dalkurd pressade. Fernberg gjorde en bra match som högerback och Storm tog ytterligare ett steg framåt mot den form som vi hoppas på. Överhuvudtaget minimerades misstagen bakåt och Bylle var säkerheten själv i kassen. Det kändes faktiskt nästan aldrig riktigt farligt, förutom vid Sundströms friläge alldeles på slutet.

Framför allt lyckades St Cyr helt och hållet med uppgiften att radera bort Brwa Nouri från matchbilden. Han var heelt osynlig. Erik Z höll ihop det defensiva mittfältsspelet på ett riktigt, riktigt bra sätt ända tills orken tröt helt sista 10. I mitt tycke var han bäst på plan i blåsvart.

Sirius lyckades också utnyttja ytorna bakom Dalkurds ytterbackar, vilket ledde till många fina omställninsglägen. Tyvärr lyckades man inte omsätta tillräckligt många av dem i heta målchanser, och inga av dem i mål, förstås. En del av det får nog tillskrivas den dåliga planen. Dock förväntar jag mig mer spets framåt. Det kom i andra, men första halvlek var förtam framåt. Men matchplanen var i alla fall riktig.

Den mentala biten tyckte jag funkade okej. Inte förrän på slutet kunde man sett nervositet spruta ur öronen på vissa spelare. Det är också befriande att se 18-årige Kango komma in och direkt börja utmana på sin kanta. Han har helt klart en bra bit kvar när det gäller att värdera lägen och att vara smart med bollen. Men inställningen är fantastisk, och han är också otroligt nära att bli matchhjälte.

Framför allt såg jag inga tendenser till att vilja kliva undan, som har varit fallet i Sirius de senaste säsongerna. Jag tror också att spelarna klart känner att de var det bättre laget idag och att de gjorde en rätt bra match. Självklart måste bollarna sitta också för att det ska bli full poäng för insatsen, men på det stora hela gör Sirius en okej match inför en klart godkänd publiksiffra på 1715 pers.

Kortfattade spelaromdömen:

Bylle:
Gör precis vad han ska säkert och stabilt. Känns som att han hade full koll, och när det väl hettade till nöp han Sundströms friläge med ett vaket ingripande.

Fernberg:
Fick spela högerback efter ett sent beslut baserat på planens skick. Man ville ha en mer fysisk spelare när planen var dålig, vilket jag tror är riktigt tänkt. Fernberg klarade sin roll väldigt bra. Stark i luftrummet och säker i positionsspelet och samarbetet med Storm. Dock inte på något sätt någon offensiv kapacitet.

Storm:
Styrde försvaret bra idag. Vann det mesta i luften och gick sällan bort sig, förutom vid ett par enstaka tillfällen då det dock blev rätt farligt. Men man får inte glömma att det var bra spelare emot också. Kom bra till på ett par fasta situationer offensivt, men borde kunna få ut mer av sin längd och sin nickstyrka där.

OZ:
Ska ha varit riktigt darrig i premiären. Här var det betydligt mer stabilt. Också stark på huvudet. Mot slutet kom han fel i en del situationer och verkade stundtals rätt skärrad. Höll på att felträffa en boll i egen kasse. Men på det stora hela distinkt och utan krusiduller. Väck med bollen bara! Rätt på en sådan här plan.

Haisem:
Ett offensivt hot på sin kant och viktig på fasta med sin vänsterfot. Borde kanske ha slagit straffen. Gjorde en riktig miss på slutet när han ville dribbla, och gav Dalkurd ett giftigt läge som kunde resulterat med lite otur. Annars klarade han sina uppgifter strålande och hade stor del i att det såg så stabilt ut hemåt.

Erik Z:
Tycker som sagt Erik var bäst på plan idag i konkurrens med Dalkuds målis. Styrde det defensiva spelet från sin centrala mittfältsroll och visade upp utmärkt spelförståelse och kyla i trängda lägen. Växer mer och mer för varje match. Tog dock heelt slut med kvarten kvar och skulle bytt om inte StCyr tvingats utgå.

St Cyr:
Plockade bort gästernas stjärna Brwa Nouri i det närmaste helt och hållet. Hade en betydligt mer defensiv utgångsposition idag vilket passade honom bra. Stark defensiv insats på mitten på det stora hela, men hamnar i bland i situationer som han får svårt att ta sig ur. Tvingades utgå efter ett mordförsök från gästernas Gargouri som hoppade in i honom bakifrån med dobbarna långt upp på vaden. Borde nog varit rött direkt där. Dock rapporteras att St Cyr ska vara ok.

Mani:
Höll längre än förväntat med tanke på sin tidigare skada och spelade mer vårdat än på länge. Var inblandat i mycket av det farliga som Sirius skapade i första halvlek och gjorde en för mig överraskande bra och stabil insats. Byttes ut mot Kango när orken tröt i mitten på andra halvlek.

Petter:
Hade lite svårt att komma till rätta med sin något ovana roll som central mittfältare, men skötte det okej. Hade ett par riktigt bra chanser att struta på, men båda avsluten gick över. Det ena tätt, tätt över. Växte in i matchen mer och mer och i takt med att Dalkurds mittfält tröttnade fick han bättre ytor att jobba med. Godkänd insats.

P:
Spelade som ytter mittfältare och hittade en ganska bra position bakom Dalkurds vänsterback. Borde dock kunnat utnyttja det bättre och skapade lite för få chanser för att det ska kännas helt bra. Borde som kapten ha gått in och chefat kring straffsituationen. Hade visserligen ett par fina chanser och är viktig i det offensiva spelet med sin rörelse, men jag förväntar mig mer av P. Och jag vet att det finns där.

Sunday:
Ja vad ska man säga? Visst måste man gilla en 19-åring som vill göra mål så mycket att han snyter en straff. Det är ju inte bara hans fel att ingen går in och chefar honom. Han ligger bakom massor med chanser för Sirius och är ett ständigt hot. Samtidigt kunde han ha blivit utvisad när han efter att ha fått en varning redan slog bort bollen efter en avblåsning. Idioti! Borde förstås ha satt ett av sina fina lägen, men är ändå Sirius viktigaste spelare offensivt. Hade också otur med planen när bollen studsade upp försmädligt vid friläget på övertid.

Kango:
Inställningen är fantastisk! Han har suttit på bänken och sett att backen han har mot sig är kass och vill stöta hela tiden. Han kommer in och utmanar och gör det bra. Höll så när på att få ett friläge, men backen hann kapa honom (gult kort). Och var också riktigt nära med sitt skott som touchade på motspelare. En perfekt spelare att slänga in i slutskedet av matcherna, men har en bit kvar när det gäller rutinen. men ett stort framtidslöfte!

Ian:
Spelade för lite för att det ska kännas värt att kommentera.

Tränarna:
Bra att få ihop försvarsspelet såpass bra efter matchen mot Umeå. Bra val att spela Fernberg på ytterbacken. Byten känns också väl tajmade. Samtidigt signalerar straffsituationen ett ledarskapsproblem som kommer någonstans i från och som måste redas ut. De offensiva fasta situationerna behöver också mer struktur. Sirius problem ligger framför allt på mittfältet, och skadelistan ser ju ut som den gör. Får nog dock tuffa dagar så länge poängen inte kommer.

Sammanfattningsvis:
Sirius stod för en helt okej insats och neutraliserade Dalkurds beryktade, om än dock för nivån oprövade, offensiv. Man skapade definitivt tillräckligt med chanser för att vinna matchen, och borde också gjort det om allt hade klaffat. Ett lag som inte vinner en hemmapremiär kan knappast få helt godkänt, men helt klart var insatsen en stort kliv i rätt riktning. Dock har man inte hur långt tid som helst att måtta sådana kliv. Poängen måste rassla in innan något lag rycker för mycket. Det kommer att ske i nästa omgång om inte trean kommer då.

Hemmapremiär!

2010-04-24T20:11:00.003+02:00

Så är det äntligen dags att få se riktig tävlingsfotboll på Studenternas. I morgon gör Sirius nämligen hemmadebut i Norrettan mot poplaget Dalkurd. Premiären blev som bekant ingen större succé med 0-2 mot väntade topplaget Umeå FC. Och nu väntar alltså seriefavoriten - om man får tro spelbolagen. Det är onekligen, precis som vi tidigare konstaterat, ett hårt schema för Sirius inledningsvis. Typiskt nog, eftersom Sirius skadelista är i stort sett lika lång som den över tillgängliga spelare.

Men för den som varit nere på Löten i veckan finns i alla fall ljusglimtar. De senaste dagarna har Fredrik och Gallo kört för fullt, alla moment, på träningar. Dessutom gjorde Blomman en hel träning i förmiddags och Emir går på med boll nästa vecka. Spelarna börjar komma tillbaka alltså. Framför allt i Gallos fall går allt rekordsnabbt. Han har kört hela veckan för fullt och sett bra ut. Det skulle inte förvåna mig ett dugg om han kommer att finnas med i Brännans trupp till matchen i morgon.

Samtidigt har Moses hamnat på skadelistan. Problem med en fot. Söderbrings baksida av låret har hållit honom från bollträning i veckan, och Jernberg rehabbar likaså. Fortfarande är det alltså match mot Dalkurd med ett kraftigt reducerat manskap som gäller. Det innebär att man knappast kommer att behöva vara Saida för att sia i vilka spelare som kommer ingå i truppen. De som är friska är med, helt enkelt.

Lite fler frågetecken finns väl kring hur laget kommer att formeras. Där handlar det framför allt om hur redo Gallo är. Normalt slänger man inte in en kille som bara tränat en vecka efter en halvlång skadeperiod i en startelva. Å andra sidan är Gallo one of a kind, och exakt den spelare som Sirius saknat mest de senaste matcherna när innermittfältet rasat ihop.

Bylle får med all säkerhet fortsatt förtroende i målet. Ingenting hände i Umeå som motiverar en förändring på den posten. Enda frågetecknet i backlinjen är om Oscar spelar eller inte. Om inte, vilket känns 50-50 att döma av träningarna i veckan, så rasslar det till i en hel kedja - Fernberg går in centralt, Ian (troligtvis) ned på högerbacken och Petter kliver in centralt (om inte Gallo kan starta). I så fall startar förmodligen även Kango eftersom Moses är fotöm och Mani knappast klar för 90. P spelar, EZ spelar, Sunday spelar och St Cyr också. Och alla som såg St Cyr pulverisera bort Mutumba från matchen på Vilundavallen här om året kan nog räkna ut vilken uppgift som han lär åka på, nu när starkiller Olsson är på skadelistan.

Dalkurd å sin sida har problem i backlinjen eftersom mittback Mihajlovic är avstängd. Högerbacken Himen Sadi gick ut med vad som såg ut som skadekänningar i cupmatchen mot Väsby i veckan - och det är ännu så länge oklart om han kommer vara med. Dessutom vilade anfallsduon Sundström - Halilovic enligt Dalademokraten från cupmatchen med lättare skador. Men jag är beredd att sätta min högra hand - eller ...eh... handske i alla fall - på att de finns med i morgon.

Hur som helst är det klart att det är en försvagning för Dalkurd i en redan svag lagdel om en eller två ordinarie backar inte kan spela. Dalkurd släpper till fantastiskt mycket heta chanser bakåt. I träningsmatchen på Löten hade Sirius fyra rena frilägen som sumpades. Mot Peking det dubbla. Mot VSK i premiären, enligt matchrapporter, fyra-fem frilägen. Och även några mot Väsby i cupen. Om inte tränarparet i Borlängelaget gjort något rent magiskt i veckan kommer Sirius också att få gott om krispiga anfallslägen.

Dalkurds styrka är förstås i andra änden av planen. Den offensiva besättningen är riktigt stark för nivån med ett habilt och rutinerat anfallspar i Halilovic - Sundström och kreativa mittfältare som Brwa Nouri, Lill-Abic, Jelecak, med flera. Nästan en överflödets förbannelse. Och en klart märklig balans. Dalkurd vill ha mycket boll i sina matcher och är bra med boll. Men det lilla jag sett har de varit riktigt usla utan boll. Tappar position och stöter nåt vansinnigt i jakten på återerövring. Dessutom är kortpassningsspel i sig ett högriskprojekt på mellansvenska vårplaner.

Det känns på förhand som en ganska jämn match. Med ordinarie manskap skulle jag utan att darra på manschetten utnämna Sirius till klara favoriter, men man kommer med all säkerhet behöva klara sig utan startkandidater som Blomman, Söderbring, Olsson, Jernberg och Mani från start. Och ett stort frågetecken för Gallo. Det gör att jag tycker att favoritskapet ligger på Dalkurd. Sirius är visserligen notoriskt starka i hemmapremiärer, ingen förlust de senaste 10 åren. Men jag hatar den typen av statistik eftersom den inte säger särskilt mycket om nästa match. Den ger dock möjligtvis en positiv känsla i truppen som kan vara viktig, i synnerhet efter en förlust som i premiären mot Umeå. En känsla av trygghet och självsäkerhet som verkligen inte skulle skada.

Studans tre nycklar för seger blir hur som helst följande:

1. Utnyttja luckorna som ges:
Dalkurd står högt. Man vill ha ytterbackarna i princip på mittlinjen och numerära överlägen på mitten. Det gör att man blir extremt sårbara när man förlorar boll. Ytorna kommer att finnas för snabba omställningar och för djupledslöpningar. Den här gången, till skillnad mot i träningsmatchen, måste Sirius förmå att utnyttja det. Ett friläge ska helt enkelt vara mål. Dalkurd kommer helt säkert att ha mer boll än Sirius, men jag skulle tro att Sirius kommer att ha fler målchanser.

2. Lägre försvar:
Sirius spelade med högt försvar i träningsmatchen mot Dalkurd. Av princip. Det var det man skulle träna på. Det skulle inte direkt komma som en överraskning om Sirius kommer att ha en lägre utgångsposition i morgon. Dalkurd vill hela tiden sätta igång snabbt och då är det naturligtvis viktigt att ha rätt position när spelvändningarna kommer. En lägre utgångsposition ger också - i teorin - bättre ytor att kontra på. Nyckelpositionerna kommer de defensiva mittfältarna att ha. Det är Erik Z - och förmodligen StCyr - som kommer att ha som uppgift att styra Dalkurd dit vi vill ha dem. StCyr kommer förmodligen ligga stenhårt på Brwa Nouri, som är gästernas klarast lysande stjärna. Lägre och tätare kommer ge Dalkurd mindre plats för sitt önskade spel på en förmodat dålig plan.

3. Huvudspelet:
Och då menar jag inte nickar och sådant. Inställning, självförtroende, revanschlusta. Sirius dominerade halva första halvlek mot Umeå, som inte hade ett skott på mål förrän 20 minuter in i matchen. "Känslan var att vi slaktade dem", sa Brännan om den perioden. Sedan händer något. Övertaget ger inte utdelning i chanser och Umeå kommer upp i ett par anfall och då rasade tryggheten i spelet. Sedan var Sirius helt borta ur matchen. Så får det naturligtvis inte vara nu. Ingen får gå och gömma sig och ingen får tappa huvudet. Det är hemmapremiär, fint väder och mycket folk. Om alla spelare går in till start med känslan av att vi kommer äta upp dem, vi vet deras svagheter och vi kommer att kunna kontrollera deras styrkor lätt. Då är halva matchen vunnen.

Gisseelva (men fan vet):

Bylle
Ian - Storm - Fernberg - Haisem
EZ - StCyr
Kango - Petter - P
Sunday

Premiärförlust - och jordens undergång?

2010-04-20T09:14:00.002+02:00

Sirius inkasserade en - som Studan varit inne på tidigare - inte helt oväntad premiärförlust borta mot Umeå i helgen. Och - inte heller helt oväntat - bröt partystämning ut hos kommunens alla vad-var-det-jag-sa-are. Kommentatorsfälten på UNT:s liverapportering fylldes snabbt med krav på avgång, nedflyttningslöften och inkompetensförklaringar. Det är inget konstigt med det. Sirius har gett sig in i årets seriespel med högtflygande ambitioner om snabbt avancemang. Samtidigt har man också betonat en annan aspekt. Långsiktighet.

Alla tycker det är bra med långsiktighet. Oerhört få verkar begripa vad det betyder. Ta bara SVT:s fotbollsexpert Thomas Wernersson. Han utgör som vanligt ett fint exempel när man ska illustrera kappvändarnas analysnivå. Inför allsvenska säsongen i fjol hyllade han Kalmar FF:s långsiktiga satsning och stabilitet. Efter fem omgångar hade KFF tagit en poäng. Då gick Wernersson ut i ett sånt där snajdigt promenadsnackarinslag och sågade föreningens kompetens, ifrågasatte Nanne Berglunds förmåga att ersätta flyktade spelare med ett nytt spelsätt och utlovade nedflyttning. Senare på hösten, då Kalmar var med i guldstriden hyllade han återigen föreningens långsiktighet och förmåga att stå emot omgivningens tryck efter en usel inledning.

Och han har ändå jobb som expert.

Det finns fler exempel än så. Mer näraliggande. Sågningarna efter Sirius bortamatch mot Trollhättan i fjol (förlust 5-2) var lika talande. Och de som höll i sågen hade uteslutande det gemensamt att ingen av dem hade sett matchen. Jag har inte sett matchen mot Umeå FC heller. Det har få av de som är ute och svär i media heller gjort. Därför kommer jag heller inte att kommentera vad som gick fel, även om jag har mina gissningar kring var det brast. Men det vore inte särskilt rättvist.

Däremot kan jag konstatera att bortaförlusten mot Umeå i sig inte på något vis utgör ett totalstopp för Sirius toppambitioner. Ingen hade rimligtvis kunnat tro att Sirius skulle kunna gå rent genom serien. Och om man spanar på serien så kan man snabbt konstatera att om Sirius ska torska en fyra-fem matcher under året så till hör bortamatcherna mot de förväntade topplagen de mest troliga att förlora.

Det betyder förstås inte att det är ett godkänt resultat, eller något man kan vara nöjd med. Det betyder bara att det inte är ett ologiskt resultat. Som i sig inte säger ett skit om Sirius möjligheter att gå upp i år - precis som en seger inte heller hade gett någon sådan information (jämför med 5-1 borta mot Degen i premiären 2008).

Vad det däremot innebär är att resultatet direkt sätter press på spelare och ledare i Sirius. En seger, eller ett oavgjort resultat hade inneburit lite andrum och lite gratisenergi. Förlusten innebär att veckan måste ägnas åt att analysera förlusten och förbereda helgmatchen från ett helt annat utgångsläge. Det är klart att det är en nackdel. Pressen på Sirius inför hemmapremiären mot Dalkurd blir riktigt stor. Och det kommer att bli en riktigt viktig match. Seger, och man kan ta med sig känslan av att vi är svårslagna på Studenternas och känslan av att vi kan vinna mot de förväntade topplagen. Förlust kommer innebära en ruskigt jobbig stress redan från början där man ser hur konkurrenter lägger uppåt sex poäng mellan sig och Sirius.

Det som ändå känns lite positivt efter helgens match är tongångarna bland spelare och ledare jag mötte igår vid U21-matchen. Det finns uppenbarligen en vilja att analysera vad som gick snett och jobba med det. Det finns självinsikt. Flera spelare än någonsin under förra säsongen har bett att få en kopia av matchen för att kunna analysera sin insats. Det är en detalj, men det signalerar ändå att på ett plan har Sirius ändå kunnat ta ett steg från i fjol.

Nu börjar en vecka av hårt arbete. Jag utgår från att tränarna åker och spanar in Dalkurd i cupen mot Väsby i morgon. Jag utgår från att man funderar sig gråhåriga på hur man ska lösa det centrala mittfältet. Det verkar inte troligt att Jernberg är i matchslag till helgen och utan Jernberg eller Gallo kan man knappast spela det spel man vill spela. Utan dem kommer inte Sunday och P i spel utan att man kommer på något annat sätt som inte är beroende av spetskompetens när det gäller spelsinne och passningsfot.

Mycket snack med försvarsspelarna återstår också. De sista försäsongsmatcherna visade att backlinjen har en bit kvar till samspelthet. Ingenting som rapporterats från Umeå tyder på att den problematiken är löst. På söndag väntar ett betydligt mer offensivt lag som kan förmodas sätta mer tryck på backlinjen. Paradoxalt nog kan det i och för sig visa sig mer lätthanterligt för Sirius försvar än Umeås omställningsspel och fokus på fasta situationer. Men det hindra ändå inte att man måste jobba med detaljerna. Det faktum att Sirius valde att plocka ut en icke-skadad mittback med en halvtimme kvar i söndags visar också på att något inte fungerade.

Brännan och Antonio gör i mitt tycke helt rätt som fokuserar på de spelare som finns tillgängliga och inte på de som är skadade. Det är jag, och andra tyckare runt om, som drömmer om comebacker. Av den enkla anledningen att den tillgängliga truppen idag är en trupp för mitten av tabellen. Men med ett topplags förväntningar. Därför är ett korrekt långsiktigt arbete att jobba på i lugn och ro med de förutsättningar som finns och försöka ta de poäng som går. Att stressa med halvskadade spelare och börja flytta runt och möblera om är knappast lösningen. Det är en gigantisk utmaning som jag hoppas klubben klarar av.

Premiär!

2010-04-18T02:04:00.002+02:00

Dåså. Medans spelarna sussar sött på hotellet i Sundsvall, där man bussresepausar för natten efter att islandsvulkanen omöjliggjort den planerade flygningen, konstaterar Studan att det är ynka halvdygnet kvar till seriepremiären borta mot Umeå. En sjukt viktig match förstås. Viktig, för att det är nu som ambitionen att gå direkt tillbaka upp igen ska börja mätas på riktigt. Viktig, för att det är nu som Sirius ska visa att man klarat förvandlingen från ett förlorande lag (16 vinster senaste 60 seriematcherna) till ett vinnande lag. Viktig, för att det är nu Sirius ska visa att man är starka även på bortaplan (åtta bortasegrar sedan 2007).

Men det är inte kattskit på andra sidan. Umeå FC tror jag är ett lag som kommer att vara väl inblandade i uppflyttningsstriden hela vägen. De har i stora delar samma trupp som i fjol. Samma trupp som slutade fyra efter en ramstark höst. Dessutom kryddad med välbekanta Sundsvallsduon Kali Ongala och Robert Mambo-Mumba. Umeå borta är ungefär så tufft det kan bli som premiär.

Trupperna släpptes idag. Kika på respektive lags hemsida. Jag känner mig dock rätt säker på att båda lagen har med spelare som förmodligen inte kommer spela. Umeå har tagit ut 18 man och Sirius har 17 på bussen. Nu är visserligen bänken utökad med två spelare inför i år, men jag tror ändå inte att lagen kommer starta på samma sätt som i genrepen.

För Sirius del är skadeläget som bekant närmast patetiskt. Förmodligen saknas fem-sex spelare som nog skulle betecknas som startspelare i en fullt frisk trupp. Inget lag på den här nivån kan behålla slagstyrka med såpass mycket spelare i sjukstugan. Framför allt kommer förstås spelare som Gallo, Blomman och Jernberg saknas. Framför allt försvaret gör att jag tvivlar på att tränarna sover i denna sena timme. Det finns en hel del att vrida och vända på, och inte minst halvskadade spelare som testas sent.

För Umeås del ska det bli mest intressant att se hur offensivt de tänker spela. Senast hade de en patologiskt offensiv uppställning med Chennoufi/Lundström centralt på mitten och Ongala på högerkanten. Vågar de spela så även i morgon? Dessutom verkar det ytterst tveksamt om Mambo-Mumba ska kunna komma till spel, även om han finns med i truppen.

Magkänslan inför matchen är ändå att Sirius kommer få det oerhört tufft att ta med sig poäng hem. Sirius har kanske inte riktigt bredden för att hota de allra bästa lagen i serien med såpass mycket folk på skadelistan. Samtidigt är det ett fantastiskt läge för många av spelarna att ta chansen på platser där det nu öppnas möjligheter.

Tre nycklar till seger:

1. Försvarsspelet måste hänga ihop bättre än senast. Umeå är starka offensivt, framför allt centralt. Sirius mittbacksspar - troligen Storm-OZ - måste hålla ihop spelet bättre än senast och kommer säkerligen dessutom att få ta ett extra ansvar för ovana ytterbackar. Nyckelspelaren nummer ett blir ändå Erik Z som jag inte kan tänka mig annat än att han spelar defensiv mittfältare framför backlinjen. Han blir den som ska hålla upp laget samt störa ut Umeås centrala mittfält.

2. Sunday och P måste leverera. Sunday har unika spetskvalitéer och P är i bra stunder en väldigt smart och hårt arbetande forward som är riktigt bra på att skapa ytor för sina medspelare. I en matchbild där nog Umeå kommer att ha rätt mycket boll blir förstås Sirius förmåga att hota när laget väl har bollen avgörande. Ju vassare Sirius anfallare är, desto lägre kommer Umeås backlinje hamna och många lag på den här nivån får då problem att hålla ihop lagdelarna på ett bra sätt.

3. Den mentala förvandlingen. Sirius har varit extremt svaga i motgång senaste säsongerna. Och man har varit direkt usla i bortaspelet. Det har laget jobbat en hel del med och det måste man ha kommit en bit på väg med om det ska bli poäng. Matchen mot Giffarna i cupen var därför ett riktigt viktigt kvitto på att Sirius faktiskt kan resa sig. Efter en usel inledning på andra halvlek där man tappade 1-0 till 1-2 reste man sig på ett formidabelt sätt och kom i en slutforcering av en typ få kan komma ihåg när Sirius lyckades med senast. Och kvitteringen kom också. Det slutliga förlustmålet på övertid kan till och med ha varit ren tändvätska. Siriusspelarna upplevde att de var det bättre laget och alla sa att de hade känslan att det här tar vi i förlängningen. Den känslan ska in på plan i morgon. Då har vi okej chanser på poäng.

Studan tippar norrettan

2010-04-12T09:31:00.004+02:00

Det börjar dra ihop sig nu. Sista träningsveckan för lagen i Norrettan innan det brakar loss nästa helg med tre matcher på lördagen och resten på söndagen. För Sirius del väntar som bekant Umeå FC borta på söndag. Studan vill inte vara sämre än alla andra låtsasexperter och kommer här med sitt tips för serien. I grunden känns serien oerhört oviss. Delvis förstås för att det är 12 nya lag att hålla reda på - eller 13, Vasalund är ju också i princip helt nytt. Studan har inte den järnkoll man låtsas att man har, helt enkelt. Så vi gör som vanligt. Gissar, spår i sump, surfar, tittar på videos, snackar med folk som borde ha koll och analyserar spelartrupper. Och så blandar vi det med ren kremlologi - det vill säga, vilka signaler skickas ut av de olika klubbarna.

Resultat blev hur som helst så här. Utan inbördes ranking.

Toppstriden:

Det blir som sagt jämnt. Inget lag lär kunna springa ifrån tidigt som Degen i fjol. Inget lag känns heller helgjutet och skoningslöst, som Mjällby i Superettan i fjol. Inget lag har vässat tänderna in absurdum. Jag kan se att minst sex-sju lag kommer att ha toppar som är fullt tillräckliga för att slåss om uppflyttning, om de bara är tillräckligt jämna. Samtidigt måste man komma ihåg att det alltid är sjukt svårt att vinna en serie. Generellt sett är det betydligt enklare att stanna kvar i Superettan än att gå upp, vilket säger sig självt egentligen. Det lag som vill gå upp får inte ha några längre svackor under säsongen och måste vinna bortåt 20 matcher, medan man kan stanna kvar i den högre serien på att vinna färre än var tredje match. Visst skiljer det en del mellan lagen i serien. Men spelar man i Superettan har man också bättre trupp.

Dessa fyra lag tror jag dock gör upp om segern:

Valsta Syrianska IK
Valsta var länge med och slogs om superettakval i fjol bakom suveräna Degen. Länge såg det ut som om man skulle tappa skyttekungen Draganov till någon obskyr liga, men han blev kvar. Och det blev även en hel mängd viktiga spelare. De tyngsta tappen är förstås Slavik Jevtuschenko till Brage och Bylle till Sirius. Å andra sidan har man en hel hord med vettiga spelare på in-kontot som Väsbybackarna Motas och Johansson, Cigel från Vasa, gamle siriusbekantingen Rytterbro och unge hammarbytalangen Dibranin. Valsta spänner musklerna, spelar bra försäsongsfotboll och går för serieseger och avancemang. Har svårt att se att de skulle lyckas sämre än i fjol.

VSK
Vad är jag för idiot som tippar VSK här uppe efter allt skit den klubben simmat i de senaste åren? Tja, vet inte. Men känslan är att VSK får göra mycket i skymundan i år. Det nya tränarparet Granath och Bärlin verkar efter en hel del intern turbulens i höstas fått jobba på hyfsat ostört. VSK kom femma i fjol, just efter topplagen och är ett lag som få verkar räkna med i år. Det är ungt och det är mestadels hemvävt. Kryddat med Öster-lånet Axel Johansson ser väl också truppen hyggligt komplett ut. Känslan är att premiären mot Dalkurd blir en vattendelare för bägge lagen. Jag tror VSK vinner och jag tror VSK blir att räkna med i år.

Umeå FC
Västerbottningarna hävdar att de ska spela i allsvenskan 2013. Tja, kanske det. Det är väl inte mer korkat än att folk klämde ur sig att Sirius skulle spela i allsvenskan 2012. Hur som helst slutade laget fyra i fjol efter en bra höst, och årets trupp ser ännu bättre ut, och många av kidsen har blivit en säsong mer rutinerade. Centrallinjen med seriens mest intressante spelare (?) mittbacken Jens Sjöström, Erik Lundström/Adam Chennoufi på det centrala mittfältet, Mambo-Mumba som mittback eller mittfältare och en av toppkandidaterna till skytteligatiteln Danny Persson ser ruggigt stark ut. Lägg till det Kali Ongala på ena kanten och Umeå har en startelva som signalerar Superettan. Det blir en ruskigt jobbig premiär för Sirius.

Sirius
Hjärta snarare än hjärna? Vet inte. En supporter kan omöjligt tippa vettigt när det gäller det egna laget eftersom man har överlägset bäst insikt i den egna truppen. Men Sirius har en okej trupp där de allra flesta har rutin från matcher i Superettan eller högre. Mittfältet tillhör nog seriens bredaste och intressantaste och Sunday på topp är en nigeriansk tonåring som har potential för betydligt större scener än Studenternas IP. Målvaktsparet är likaså outstanding. Frågetecknen gäller framför allt försvarsspelet, skadelistan och bredden på anfallet. Sirius utan de fyra-fem som just nu står på skadelistan känns mer mittenlag än topplag. Sirius med Blomman, Söderbring, Gallo, med flera ska slåss om seriesegern. Sedan vore det synd att säga att Sirius har gjort en bra försäsong. Men what else is new.

Sedan har vi ett fält med outsiders/kompetenta mittenlag som kan rubba de flesta, men som knappast håller hela vägen.

Östersunds FK
ÖFK såg ut som ett solklart division II-lag förra sommaren. Alla tränare som just hade mött dem var dock eniga: ÖFK är för bra för att åka ur. De fick rätt. ÖFK gjorde, sin vana trogna, en kanonhöst och kravlade sig upp över strecket. Vad talar för att de blir bättre och jämnare i år? Bra fråga. De fick behålla Ante Björkebaum, anfallaren som vann den interna skytteligan och som ryktades vara på väg åt både det ena och det andra hållet i vintras. Sedan har Lee Makel med sina kontakter på öarna lyckats låna ihop inte mindre än fem unga engelska spelare från starka lag som bland annat Wigan och Bradford. Det är inga namn man direkt känner igen, men de har redan spelat riktigt bra för ÖFK och borde kunna säkra en god start för jämtarna innan de försvinner i sommar. Kanske räcker det för att ett Östersund i fotbollsfeber (400 pers på träningsmatchen mot Solefteå!) ska få se toppstrid i år? Inte riktigt tror jag, men nästan...

Dalkurd
Ja, hur fan bedömer man Dalkurd vettigt? Den som spanar in lagets senaste träningsmatch mot IFK Norrköping (finns här i sin helhet) borde tippa nykomlingarna i den absoluta botten. IFK, som har haft stora problem på försäsongen mot giganter som Myresjö och Smedby, körde över Dalkurd totalt och hade man bara satt lite fler frilägen hade man vunnit med det dubbla. Nu säger inte en enstaka försäsongsmatch ett skit, men faktum är att det inte är den första matchen Dalkurd har haft problem i. Till och med i matchen mot Sirius som man vann visade man upp sidor som fick motståndartränarna att slicka sig om munnen. Dalkurd lever på att ha mycket boll. När de inte har bollen uppträder de direkt huvudlöst. Det funkade i tvåan, men lagen i ettan är väldigt mycket bättre. Och jag kan inte se att Dalkurd förbättrat sig så mycket sedan i fjol. Ska man vinna matcher på ren individuell överlägsenhet måste man vara väldigt mycket bättre än motståndarna. Dalkurd har bra spelare, men jag tror inte det räcker. Spelarturbulensen har dessutom varit skyhög. Så hög att nye tränaren Lasse Eriksson till och med klagat offentligt över att ha 40 pers på träningarna och ingen aning om vilka som kommer att ingå i truppen till slut. Nu vet han, men frågan är om det är i tid för att få ihop en fungerande helhet. Jag tvivlar. Och hur agerar ett Dalkurd i motgång. Det har aldrig hänt förut, men jag är inte övertygad om att de kommer att kunna bära favoritskapet. Och trots allt. En mittenplats är ett kanonresultat för en nykomling som rusat genom seriesystemet på samma sätt som Dalkurd.

Gröndals IK
Ingen vet ett skit om Gröndal. Som vanligt. Samarbetet med BP har renderat i en hög Vällingbykids in i truppen. Resultaten på försäsongen har varit helt okej. Och Gröndal är redan från början ett lag som får agera helt utan press och uppmärksamhet. De har spelat stabil och bra division I-fotboll de senaste säsongerna och till och med varit upp och nosat på avancemang. Det finns egentligen ingenting som säger att de inte skulle göra det i år också. Inget lag kommer gilla att möta Gröndal och inget lag kommer hämta enkla poäng i Aspudden.

Arameiska Syrianska KIF
Norsborgssyrianerna är, tycker jag, det klart mest svårbedömda laget i serien. Man har haft hög omsättning i truppen, men i mitt tycke har man värvat smart och kompetent. Ny tränaren Edmond Lutaj förfogar över en bred och väbalanserad trupp med spännande spelare som Rabi Youssef och Karlos Touma. Man har dessutom sett till att få in ett par välmeriterade mittbackar och har gjort riktigt bra resultat på försäsongen. Dock mot förhållandevis svagt motstånd. Arameiska blir ett lag att se upp med, men jag tror inte de kommer att utmana om seriesegern på allvar. Inte än.

Och så till sist sex lag som jag tror får inrikta sig på överlevnadsstrategier.

Syrianska IF Kerburan
De tredje syrianskalaget i serien och det sämsta. på förhand. Trots sin relativt stora publik tror jag inte man kommer kunna utmana om varken seriesegern eller titeln "bäst i stan". Laget slutade 10:a i fjol och ser på pappret knappast bättre ut i år. Försäsongen har inte varit ett dugg övertygande där man på sistone har fått slita hårt för att få ihop oavgjort mot Frej och Karlslund, samt fått storstryk mot Hammarbykidsen. Enligt rapporter har också spelet haltat betänkligt. Svårt att tro på Kerburan i år helt enkelt.

Carlstad United
Laget med fler minuter hos kronofogden än på träningsplanen. Trots att man verkar ha tusen ekonomiska liv och trots att man lyckats undvika nedflyttning utan större marginaler de senaste säsongerna, så finns man i alla fall kvar i serien. På försäsongen har man segrar endast mot lokala push overs som Hertzöga och KB Karlskoga, men förluster mot alla lag på samma nivå. Det imponerar inte. Turerna i lokalpressen imponerar inte heller. CU är en klubb i kris på mer än ett sätt, och när lag som Värmbol avfärdar dem lätt i Svenska cupen så går det inte att tippa värmlänningarna på någon annan plats än i den absoluta botten. Jo just det. Nyförvärven ser inte så imponerande ut heller.

Hammarby TFF
Som vanligt för TFF är spelaromsättningen i stort sett intern med Hammarby A. De bästa från förra säsongen är uppflyttade till A-laget och de som är lämpade från J-laget flyttas till TFF. Dessutom har man värvat unge och omåttligt lovande vänsterbacken Elliot Käck från Värmdö. Hammarby TFF har spridit insatserna lite lagom på försäsongen och avancerade exempelvis i cupen mot gamla seriekollegan Akropolis i en jämn match. Det känns också som om det är ungefär där Bajenkidsen är nivåmässigt. Tveklöst kommer de att göra en och annan riktigt bra match i Norrettan, men det borde vara ett steg för högt. Och när en klubb dessutom har som huvudmålsättning att leverera spelare till ett Superettalag kan det väl egentligen knappast bli fråga om något annat än nedflyttningsstrid.

BK Forward
Örebrolaget känns som ett av de eviga division 1-lagen på något sätt. Laget är ett typiskt andralag i en mellansvensk hyggligt stor stad och fungerar som någon sorts talangsluss i Örebrofotbollen. Truppen är inte på något sätt något man skrämmer seriekonkurrenter med, och förra säsongen var också en vinglig dans på slak lina. Under försäsongen har man spelat ganska illa och först efter straffar lyckades man ta sig vidare i Svenska cupen på Nyköpings BIS bekostnad. Truppen känns väldigt tunn, även om där finns ett par intressanta namn i bröderna Kuhi och mittbacken Axel Käll. Men det räcker nog inte. Forward känns inte särskilt bra, och räddas nog bara av att det finns fler lag som inte verkar så bra.

Bodens BK
Ett tag kändes det som om Boden var på gång lite. Man lockade med gamla champions league-vinnare i truppen. Men det föll. Precis som att Boden föll i Svenska cupen mot Umedalen med hemska 4-0. Övriga resultat har inte heller varit särskilt imponerande. Boden är idag ett bottenlag och det ska nog till ett effektivt sillyfönster i sommar för att ändra på det. Som vanligt är det dryga resor upp till polcirkeln, och hemma kanske man kan ta en del poäng. Men Boden blir svagt. Inte nedflyttning, men bottenstrid. Eller jo förresten. Det blir nog nedflyttning ändå.

Vasalunds IF
Bottenkonkurrenter med Sirius i fjol, och ett anfallsglatt lag som gärna släppte in 4-5 bollar, men som också kunde göra en hel del. Mycket tack vare Kennedy, som med sina 12 mål i fjol producerade tillräckligt för att få ett kontrakt med Djurgården. Förutom Kennedy har man sedan tappat i stort sett en hel startelva med bra spelare. Martin Andersson, Ponomarev, Senatore, Varnava, Dimitriadis, Jonsson. You name it. Påfyllnad har skett mestadels med kids från egen, visserligen högkvalitativ, juniorverksamhet. Och så Vadim Jevtuschenko då. På försäsongen har man ändå klarat sig hyggligt, men det är ändå svårt att se att Vasalund ska kunna göra en bra säsong med nuvarande trupp.

Äsch, jag lottar väl ihop en sluttabell av ovanstående också:

1. Valsta Syrianska
2. Sirius (måste jag ju tro)
3. Umeå FC
4. VSK
5. Arameiska Syrianska
6. Dalkurd
7. ÖFK
8. Gröndal
9. Kerburan
10. Vasalund
11. Forward
12. HTFF
13. Boden
14. Carlstad United

Så. Vad tror ni?

Sirius ute ur cupen

2010-04-10T09:24:00.003+02:00

Sirius förlorade mot Giffarna med 3-2 i genrepet, som väl alla vet vi det här laget. En frispark på övertid sänkte hemmalaget. Bittert och surt förstås. Men vem är jag att säga om det var rättvist eller inte? Jag kan bara konstatera att det fanns väldigt mycket idag som såg väldigt mycket bättre ut än i måndags mot Sleipner. Det mesta faktiskt.

Mycket av den önskelista jag knackade ner häromdagen kunde bockas av. P gjorde mål, till exempel. Och inte bara det. Han utmanade, gick in framför sin back, hade en i stolpen efter fint skott. Kort sagt han var bra. Det var Sunday också, och helt plötsligt fanns ett anfall med spets och som hela tiden förmådde hota superettorna. Så vann Sirius också avsluten klart.

Likaså fungerade mittfältet klart bättre än sist. Erik Z tog ytterligare ett viktigt steg på den viktiga rollen mellan mittfält och försvar och visade att han kan bli en av lagets viktigaste kuggar framöver. En lägre stående StCyr gjorde också en klart bättre insats än sist, även om det mest glädjande på den positionen under matchen var Gallos besked från läktaren att rehabbandet går klart snabbare än förväntat. Sedan har vi fallet Jernberg. I första halvlek fick vi se en riktigt bra Jernberg som var delaktig både offensivt och defensiv. Den Jernberg är guld värd.

Just därför är det extra frustrerande att GIF-försvarets våldsfotboll tvingade av honom redan i halvtid.

Sirius egna försvar får dock fortfarande skrivas in som en minuspost i boken. Storm har en bra bit kvar till att vara den viktige mittbackskugge man drömt om. Och Oscar hade en, ähum, mindre bra dag på jobbet. Framför allt sitter inte backlinjen ihop. Varken med sig själva eller med resten av laget, vilket skapar osäkerhet i snart sagt alla defensiva moment. I början stod man konsekvent för lågt och lät Sundsvall äga mycket boll på offensiv planhalva. I andra försökte man korrigera och stå högre, och då rann bollarna igenom istället.

Försvaret på defensiva fasta ska vi inte ens tala om. En variant som man i alla fal borde testa är att markera motståndarspelare.

Och för att dra ihop det hela. Giffarna är ett förväntat topplag i Superettan. Nu tror jag knappast att det blir så. På sin höjd en bra mittenplats. Giffarna har massor med bra spelare i truppen, men en svår oförmåga att få ihop det till en fungerande enhet. Det blir nog fiasko även i år. Det förtar dock inte Sirius insats. Sirius spelade en helt jämn match med norrlänningarna och man skapade betydligt fler vassa chanser. Det är ett bra kvitto. Inte minst i och med att man lyckades etablera press och komma tillbaka i matchen efter en djup svacka i början av andra. Trots att nyckelspelare som Jernberg och Sunday tvingats byta.

Jo, en sak till. Jernberg och Sunday tvingades till byten på grund av skador. Skador orsakade av vårdslösa tacklingar. En av dem bakifrån. Det är nu inte otroligt att båda missar premiären och vill det sig illa är Jernberg borta längre än så. Tidigt att säga förstås, men det var inga snälla smällar. Skador sker. Så är det bara. Men domarens huvuduppgift är också att minimera skaderisken genom att förklara vad som är acceptabelt och inte. Det är därför lite smått ironiskt att det är Sören Åkeby som tvingas plocka av Giffarnas mittback Brink i andra halvlek, när domare Hamlin inte förmår göra det själv. Det är Brink som skickar både Jernberg och Sunday till sjukstugan. Och han hade dessutom ett antal andra situationer som borde renderat i gult. Tack Snuffe för att du agerar.

Men ändå.

Det finns några olika sorters dåliga domare. Jag har inga problem med domare som inte riktigt hänger med, eller som saknar viss spelförståelse, eller brister lite i kompetensen från och till. Alla kan ha en dålig dag på jobbet och det finns ett stort underskott på fritidsdomare i Sverige. De som ställer upp är i stort sett värda respekt. Även de mindre bra. Spelar man i ettan får man också domare på division 1-nivå.

Men. Det finns en typ av dåliga domare som jag bara inte kan med. Den kategorin tillhör Hamlin. Domare som inte dömer själva. Domare som måste lyssna in omgivningen innan de fattar sina beslut. Domare som inte vågar ta en avgörande situation. Av personlig osäkerhet. Det är sådana domare som inte bara avgör matcher, de skickar dessutom spelare till skadestugan. Att inte Moses får straff när han går mellan två backar och vräks ner med ett klassiskt fälleben är en sak. Hamlin kan ju ha missat situationen (rättvänd från 10 meter). Men när Sirius sedan gör mål direkt efteråt och Hamlin går till Sirius bänk och säger "nu gjorde ni ju mål i alla fall", så innebär det att han inte ska döma mer fotboll. Aldrig. Det innebär att han insåg att han borde dömt straff, men inte vågade/ville. Och att han sedan anser att det är okej eftersom Sirius ändå gjorde mål i situationen efter.

Så dålig får man helt enkelt inte vara.

(Men vi avslutar med en positiv nyhet till. Studan pratade lite med Fredrik Söderbring i pausen. Fredrik gjorde ett muskeltest igår och fick klartecken. Det finns helt enkelt ingenting muskulärt som skiljer dagens knä från det före korsbandsskadan. Fredrik kommer därför göra sina första 20 matchminuter i U21 i veckan.)

Tävling * Tävling * Tävling * Tävling

2010-04-09T12:02:00.005+02:00

Hej vänner!

Studan har tjatat ihop ett fint pris och känner därför att det är dags att utlysa en tipperitävling kring årets fotbollssäsong. Reglerna kommer att vara sjukt enkla - den som får mest poäng vinner. Poäng får man för att gissa rätt - eller jag menar förstås veta rätt - på nedanstående frågor. Tipset lämnar ni in genom att svara i kommentatorsfältet. Det är dumt att tippa anonymt, så logga antingen in med bloggerkonto eller välj "namn/url" som option i kommentatorsfunktionen och skriv vad du heter. Västranick funkar också. Priset kan hämtas ut på Studenternas IP i nära anslutning till sista matchen för säsongen, bandypremiären eller genom så kallat hembesök.

Priset ser ut så här:

En röd tröja med Siriusmärke, nr 1 och puma-logga kan ju bara betyda en sak. Richards träningsskjorta från i fjol. Oj vad fint! (Eventuellt kommer det att gå att tigga ihop fler pris under säsongen. I så fall får ettan välja först, sedan tvåan, etc)

Och här kommer så frågorna och det antal poäng de är värda:

1. Seriesegrare div 1 norra 2010 (7p)

2. Kvalplats samma serie (5p)

3. Nedflyttningslag - obs 3 st (3p/rätt tippat lag)

4. Vilken slutplacering får Sirius i norrettan 2010? (4p för rätt plats, 2p för platsen över eller under)

5. Vilken placering har Sirius när serien vänder, efter 13 omgångar? (4p för rätt plats, 2p för platsen över eller under)

6. Skyttekung div 1 norra 2010 - alla lag (3p)

7. Skyttekung i Sirius div 1 norra 2010 - vid delat ger båda poäng (3p)

8. Poängkung i Sirius div 1 norra 2010 - enligt siriusfotboll.se (3p)

9. Flest kort i Sirius div 1 norra 2010 - gult=1, två gula samma match=2, rött direkt=3 (3p)

10. Vilken målvakt står flest matcher i Sirius i år? - vid lika antal ger båda poäng (1p)

11. Kommer Blomman spela 14 (start eller inbyte) eller fler seriematcher för Sirius 2010 - ja/nej? (1p)

12. Kommer Brännan att få sparken under säsongen - ja/nej? (1p)

13. Kommer Sirius att värva någon spelare under sommarsillyn från ett icke-uppländskt lag ja/nej? (1p)

14. Kommer Sirius sälja en kontrakterad spelare för någon form av övergångssumma under sommarsillyn (både internationella och nationella transferfönstret gäller) - ja/nej? (1p)

15. Kommer Sunday göra lika många eller fler mål för Sirius än det antal kort han får för Sirius i seriespel 2010 (samma korträkning som i fråga 6) - ja/nej? (1p)

16. Kommer Luggen göra comeback, det vill säga göra minst ett inhopp i seriematch för Sirius 2010 - ja/nej?

17. Kommer Sirius för första gången på länge släppa in färre än 1,5 mål per match i serien, det vill säga färre än (ej lika med) 39 mål - ja/nej? (1p)

18. Kommer Sirius göra mer är 1,5 mål framåt per match i serien, det vill säga 40 eller fler - ja/nej? (1p)

19. Kommer Sirius att ha mer än 800 i publiksnitt i norrettan i år (2006 hade vi drygt 900) - ja/nej? (1p)

20. Sista frågan. Hur många olika högerbackar kommer Sirius starta med under säsongen - i seriespel? (2p)

Tipset ska vara inlämnat senast fredag 16 april kl 18:00. Klockslaget i kommentarsposten gäller. Och som sagt, inga anonyma tips beaktas. Svara helst i följande format:

Exempeltips:

1. FC United City Fotboll Club
2. IFK BK
3. AIK, Djurgården, Hammarby
...
8. Kjelledine
9. Einar Brekkan
10. Adam Sobkoviak
...
18. ja
19. nej
20. 8

Frågor på det?

Bra! Då kör vi! Ly-hycka till!

Inför: "Studan tippar serien"

2010-04-08T09:37:00.002+02:00

Sista träningsmatcherna och en och annan cupmatch för norrettankombattanterna i helgen. Efter det finns inga ursäkter längre för att dra på det hela. Då är det dags att tippa serien. Jag har lite småaningar om hur jag tror att saker och ting kommer att gå. Det brukar ju förstås alltid vara fel, men magert utfall får inte förhindra diger analys (vilket brukar illustreras av diverse statliga utredningar).

Studans målsättning är dessutom inte bara att tippa serien för egen maskin. Studan funderar också på att utlysa en liten tävling med trevligt pris för de eventuella läsare som kan tänkas finnas.

Ut-värdena av analysen är som sagt inte fastställda, men här kommer några preliminära in-värden:

* Fan vad jämnt det blir i toppen! Inget lag kommer springa ifrån som Degen i fjol.

* Fan vad ojämnt det blir i botten! Det finns tre klara strykgäng. Minst...

* Gröndal är inte så uschliga som förhandstipsen gör gällande.

* Dalkurd blir ett mittenlag. Vilket är bra gjort som nykomlingar. Men de är klara favoriter i alla förhandstips, de har värvat konstigt och väldigt sent och den stora frågan är hur de kommer att kunna hantera motgångar. Folk tenderar att glömma att idel segrar i tvåan och trean inte säger ett skit om hur det kommer att gå i etta. Det är ett stooort steg.

* Skulle jag lägga in ett oddsspel i nuläget så tycker jag att 25 ggr slanten på ÖFK på Unibet är minst 15 punkter för högt. 7 ggr på Valstasyrianerna är också okej. Däremot är 5 ggr på Sirius, 2,75 på Dalkurd och 25 ggr på CU marginellt bättre än ett odds på 20 ggr på Norkorea som VM-vinnare.

* ÖFK:s britter visade upp en mycket lovande första halvlek mot Sollefteå i helgen enligt rapporter. Framför allt de båda kantspelarna ska ha varit väldigt bra. 400 på läktarna är också starka kort. Det kan mycket väl bli en östersundsvår i år. Och vad händer efter sommaren då de åker hem igen?

* Vasalund såg småstarkt ut en kvart eller två på försäsongen. Nu är det kaos igen.

* Ingen supporter kan ranka sitt eget lag på ett korrekt sätt. Sirius känns därför som mission impossible att placera. Men kom ihåg att Sirius gick upp i superettan på ett bananskal med en på pappret betydligt vassare och mer erfaren trupp än årets, senast det begav sig.

Låt spekulationerna börja, så hörs vi nästa vecka. Ok?

En månad till tack

2010-04-08T08:29:00.003+02:00

Kanske hundra pers tog sig till Löten för att glutta Sirius träningsmatch mot Sleipner i måndags. De fick se två förmodade topplag i varsin division 1-serie. De fick se ett lag som var färdigt och ett lag som har problem. Framför allt med tiden.

- Lärorikt, sa Brännan efter förlusten med 1-4 mot Sleipner.

- Mm, tänker jag. Lärorikt.

Nu ska det direkt sägas att 4-1 i baken i träningsmatch knappast säger särskilt mycket om hur resultaten kommer se ut framöver i serien. Matchen som sådan säger lite mer. Den säger till exemepl att det nog är troligt att Sleipner kommer att vara ett topplag i Söderettan. Sleipner spelar en old school svennebananfotboll à la 4-4-2 och de gör det enkelt och rejält och med Kutchi Moilo som krydda. Kul? Njae. Effektivt? Jajegubbar.

Sirius har genom åren alltid haft det rätt jobbigt med den typen av lag. Vill man se det positivt så kommer Sirius knappast att möta särskilt många liknande lag av hög klass i serien. ÖFK kanske, beroende på om de får ihop grejerna. Vill man se det negativt är det mot just sådana lag som Sirius borde ha en fördel. Ytorna mellan backlinje och mittfält var enorma och Sirius hamnade rättvända på den ytan ett antal gånger under matchen utan att kunna få ut ett endaste litet skott på mål från de situationerna. För ett lag som vill ha rättvända spelare i den ytan (vilka lag vill inte det...) är det ett klart IG.

Samtidigt fortsatte fjolårssjukan på ett oroväckande sätt. Sirius spelade med ett enormt tunnelseende. Allt skulle gå genom mitten. Avsaknaden av vettiga planer för att ta sig från bollrullande i backlinjen till farligheter var precis som i fjol tydlig. Jag försökte och försökte, men kunde inte urskilja mycket till mönster eller idé. Allt hängde på stundens ingivelse och tillfälligheter. Ska man spela på det sättet måste man var individuellt överlägsen sina motståndare. Och det var det ärligt talat ganska långt ifrån.

En annan sak som vi kände igen allt för väl från fjolåret var de individuella misstagen. Oftast flera i rad vid varje motståndarmål. Ta Sleipners kvittering bara som exempel. Situationen uppkommer efter det att Ian (som i övrigt klarade sig rätt bra defensivt som högerback) slagit en "förbjuden" passning. Kort och rakt upp på felvänd Petter med bevakning i ryggen. Pang - omställning och frispark i farligt läge. Bylle ställer tre i muren och bollen har gott om utrymme att slinka runt bredvid och ställa Bylle nere vid ena stolpen. Knappast otagbart alls.

2-1 och 4-1 kommer efter hysteriska missar av Fernberg och Haisem och är båda extremt enkla mål. 3-1 kommer på en hörna där markeringen på gästernas bästa huvudspelare mittbacken Häll är obefintlig. Nicken blir ändå svag men går via Bylle i stolpen och in.

Mycket mer än så skapade ju inte Sleipner. Men det behövde de ju å andra sidan inte göra. Blir man bjuden på tre-fyra bollar behöver man ju inte förta sig för att vinna.

Men om man vill se det lite ljusare så visade Sirius upp att man ändå har en högsta nivå som räcker en bra bit för serien. Första 25 minuterna spelade man ut östgötarna efter noter. 1-0 var helt klart i underkant. Erik Z hade rammat ribban och P hade sin vana trogen missat två hundraprocentiga lägen. En annan hörna var centimetrar från att slinka in. Pressen i början var också resultatet av snabbt mittfältspel, snabba vändningar på kanterna och en hög press på motståndarna. Inte att Sleipner var dåliga. Sedan kommer 1-1 och allt faller. Som i fjol.

Den tragiska slutsatsen måste därför bli att trots att det finns vissa detaljer som är riktigt bra så behövs betydligt mer tid än två veckor för att få till helheten. Allt för många spelare har spenderat nästan hela försäsongen i gymet och allt för många träningar har omöjliggjorts av snömassor. och nu är det bråttom.

Samtidigt måste man konstatera att Sirius inte har råd att ha så många viktiga spelare utanför planen. Ärligt talat. Sirius bänk räcker till en mittenplats i serien. Ska man vara med och kriga om uppflyttning måste Gallo, Blomman och Söderbring in i spel. Då måste Emir tillbaka och konkurera i anfallet och Fredrik tillbaka i kampen om en mittfältsplats. Om inte måste vi ha en hel del tur, och inte minst spela betydligt lägre. Mot Sleipner spelade vi med ett högt lag som sällan var samlat när vi tappade boll - vilket skedde heeela tiden - vilket knappast underlättade för försvaret. Med de bästa borta måste vi vara mer cyniska, stå lägre och ställa om snabbt.

Annars kommer det här att bli en jobbig vår.

Några detaljer:

* Vi måste hitta ett alternativ för det centrala mittfältet. Erik Z klarar av rollen mellan backlinje och mittfält hyggligt, men har en hel del kvar att lära där. Därför behöver han stöd. Patrik St Cyr klarade inte alls av att ge det. Visst, han vinner en boll då och då och han kämpar som ett djur. Men det är bättre att springa en meter rätt än tio meter fel, och då spelar det ingen roll om man är svettigast i laget efter matchen. Nu såg det ut som om han var den som jagade i kvadraten. Det funkar inte. Med den trupp som är tillgänglig idag undrar jag om man inte måste flytta ner till två centrala och hyggligt defensiva mittfältare.

* Elias Storm gjorde Sirius-debut. Stor som ett hus. Utärkt på huvudet. Men hjärntvättad i Norge. Bryt, titta upp och piska bollen så långt upp som möjligt. På tre sekunder. Hej Drillo. Dessutom behöver han komma in matchtempo. Brännan antydde i UNT något liknande om debutanten. "Vi ska ta ett snack i veckan". Det är nog bra det. Storm kommer helt säkert bli en stor tillgång i siriusförsvaret med lite tid. Just den där tiden som vi har så ont om ja.

* Sirius har seriösa anfallsproblem. Just nu har vi bara två renodlade forwards igång. P och Sunday. P fortsätter göra allting utan boll rätt. Tänka rätt, springa i rätt luckor, dra med sig back och öppna ytor på rätt sätt. Sen kommer bollen och det blir error. Han har missat så mycket de senaste matcherna att det satt sig på huvudet. Någon annan förklaring kan jag inte komma på. För helt plötsligt blir allt så svårt. Han vänder ur i stället för att trycka sig framåt och utmana. Han stressar i bolltouch och avslut och det blir mest pannkaka av allt. Å andra sidan är han ju där och man vet att han kan någonstans. Att få det att lossna för P är en av tränarnas största utmaningar.

* Sen har vi Sunday. Han är onekligen sjukt bra på en hel del saker. Men mer upp och ner än Giro d'Italia. Missen på Jernbergs *unika* klackframspelning är extraordinär. Han kan gå in i det öppna målet med tre touch om han vill. Han kan lägga sig på mage och nicka in den. Han har sju meter öppet nät att rulla in den i och lägger den en meter utanför med en enkel bredsida. Ett mysterium. Men han är också rätt ensam om att inte ha något problem med att ha två killar i ryggen. Det är ju bara ett vända runt mellan dem...

* Jernberg ja. Stora delar av matchen ser det inte ut som om han spelar fotboll. Det ser ut som Rainman som intervalltränar för sig själv. Lite spring hit, lite dit, lite titta upp på molnen, lite räkna vagnar på tåget. Och så en genial passning every once in a while. Väggspelet fram till Sundays jättemiss får man söka sig till arenor som Santiago Bernabeu för att få se normalt sett. Tre backar och målisen blir totallurade när han i stället för eget avslut klackar fram bollen till en sopren nigerian. Han har likaså en ovärderlig vänsterfot. Därför måste han också spela så klart. Men fan vad frustrerande det är ibland.

* Offensivt mittfält. Petter och P hade inga roliga fotbollsminuter. Petters felprocent stundtals oförlåtlig och P har vi ju redanvarit inne på. Samtidigt kan man knappast illustrera tydligare problemet med att inte ha dem på planen än genom att som Brännan slänga in Mani och Kango i stället. Där dog allt anfallsspel. Där försvann öppnande löpningar och kantspel. Visst, det är inte bara deras fel. Det var ett okul läge att komma in i och det centrala mittfältet hade sedan länge tappat förmågan att leverera bra bollar. Men skillnaden är att Petter och P gör ett gediget - och riktigt - jobb i det läget. De sätter ändå backlinjen i arbete. Efter 60 minuter i matchen i måndags kunde Sleipners ytterbackar lika gärna satt sig på bussen och pillat på sina Iphones.

* Sista, och viktigaste detaljen. Kan Brännan och Antonio lyfta det här laget? Det är inga mil det handlar om trots allt. Det är de sista procenten. De svåra procenten. Slepiner var där redan. Taggade och samlade och seriösa in i minsta detalj. Dit måste Sirius dras av sina tränare inom 10 dagar. Det är nu Brännan ska visa sig värd förtroendet från i höstas. Han, om någon, måste föregå med gott exempel och gilla läget. Anta utmaningen och sprida den glädjen till laget.

För visst är detta en oerhört kritisk bloggpost. Jag har fokuserat betydligt mer på svagheterna än på styrkorna. Och styrkorna finns där, inget snack. Hade Sirius haft sina 3-0 efter 30 minuter hade jag säkert skrivit annorlunda. Men som sagt förra veckan. Det här var examen. Nu ska laget vara redo för ett professionellt jobb. Då måste även vi glada supportrar kunna lägga upp en ambitiös kravspec. På fredag kommer Giffarna hit för cupmatch. Då vill jag se ett Sirius som med givet spelarmaterial kan stänga mer ytor, spela lite smartare och straffa ett bättre motstånd för deras svagheter. Leken är slut nu. Nu vill jag se ett cyniskt Sirius som vinner matcher. Tack.

Mot Giffarna:

Bylle
Ian - Storm - Fernberg - Haisem
Erik Z - St Cyr
Petter - Jernberg - P
Sunday

Bänk: Richard (frisk nu?), Oscar (hel efter vansinnestacklingen i måndags?), Mani, Blomman (redo för inhopp igen?), Moses

Två veckor kvar

2010-04-02T22:47:00.006+02:00

Det börjar dra ihop sig nu. Visserligen har Allsvenskan redan plogat igång i rekord-/idiottidig start i vad som måste vara förbundets sämsta beslut sedan, tja, förra gången de försökte fatta ett beslut, men den riktiga fotbollen väntar till efter påsk. För Sirius del är det förmodligen bara två matcher kvar att slipa ihop de sista detaljerna till en fungerande enhet på, eftersom det mesta just nu lutar åt att cupmatchen mot Giffarna ersätter den planerade träningsmatchen mot ESK.

I dessa två matcher vill jag se spelare som kommer kunna starta i seriematcher. Jag köper helt och hållet resonemanget att inte riskera något på spelarfronten i betydelselösa träningsmatcher. Det djupt störande i att Sirius försäsong har handlat mer om bänkpress än om press på bollhållare för flera viktiga spelare har vi redan behandlat baklänges och framlänges. Onödigt att göra det igen, men det spelar faktiskt roll att vi i samtliga träningsmatcher hittills i år har ställt upp med lag som innehåller spelare som förhoppningsvis kommer göra på sin höjd tvåsiffrigt antal minuter i årets norretta.

Att träningsspela utan de bästa innebär att de frågor som man vill ha svar på som tränare alltför ofta kommer att besvaras med en osäkerhet. En okänd faktor. Kommer försvarsspelet funka bättre med en högerback som högerback, till exempel? Det är det ingen som vet. Man kan anta det, men man kan inte veta. Sirius två senaste säsonger har lidit av just exakt det problemet. Man har i stort sett hela tiden spelat med en lösning som alla inblandade har ansett vara temporär. Och man har aldrig heller vågat prova alternativet till temporära lösningar, det vill säga spela med lag som är "ordinarie", men lite sämre än det bästa tänkbara.

För mig är den frågan kardinalfrågan för en tränare. Vattendelaren. Vem är det bästa alternativet? En skadad men högklassig lirare som inte kan spela, eller en hel och frisk medelmåtta? Svaret är egentligen självklart, men få vågar agera därefter. Få vågar släppa det berömda "på pappret"-resonemanget. Det handlar om att ge de spelare som ska utföra den aktuella uppgiften bästa möjliga förutsättningar att genomföra den.

Riktigt så tänkte aldrig Mille och JTA till exempel. Mille skrek vid ett tillfälle på en skadad Ante inför stora delar av laget: "Du måste spela Ante, annars går det inte!" Men likförbannat är det ju någon som verkligen ska spela där. På samma sätt pratade JTA ofta nästan uteslutande om de som inte kunde vara med. "Vi har haft sån otur med skador nu att vi inte har något annat val än att spela så här idag." I bortamatchen mot Mjällby förra sommaren lär till och med Brännan varit aktuell som högerback. Men det stoppade på att han inte gick att registrera. Samtidigt skulle Fredrik Olsson in och lira där, väl medveten om att tränaren tyckte att en kille som lagt av för tre år sedan hade varit ett minst lika bra alternativ. Vilket det kanske hade varit, men det spelar liksom ingen roll i sammanhanget. Den som faktiskt ska spela behöver ha så mycket trygghet som möjligt. Inte tvärt om.

I Sirius trupp finns just nu en handfull spelare som nog många anser vara potentiella startspelare, men som knappast kommer spela någon av de fyra-fem första matcherna i år. Så kan vi inte alla göra oss den tjänsten att glömma dem. När de blir friska kan de försöka ta en plats, men fram tills dess tänker i alla fall jag försöka göra mitt bästa för att placera Gallo, Emir och Söderbring i hjärnans gymavdelning. Det är inte de som ska ge Sirius en bra start i år. Det är de andra.

Så när Sirius nu smälter påsklammet med att möta Sleipner på måndag ser jag gärna spelare som spelar på positioner där de känner att de faktiskt kan komma att spela när det väl är dags uppe i Umeå. Efter Sleipnermatchen är förmodligen försäsongen slut. Det innebär att på tisdagsmorgonen bör Brännan och Antonio ha det i det närmaste helt klart för sig vilka som ska spela i cupen mot Giffarna. Och de som spelar i den matchen måste man flytta på för att ta sig in i elvan mot Umeå. Sleipnermatchen borde därmed hanteras som mer än en vanlig träningsmatch. Den borde hanteras som examensprovet. Och efter examen ska man fan i mig vara redo för arbetslivet.

* Elias Storm gjorde sin första träning med sin nya klubb idag. Han såg enligt rapporterna väldigt fit ut, med tanke på att han varit klubblös under hela försäsongen tills igår.

* Slika sista-minuten-värvningar känns överlag väldigt o-Sirius. Och med "slika" menar jag sådana som känns genomtänkta och strategiska och inte sådana som mest känns som "åååkej, så det ringde en agent i morse och sa att han hade en bra snubbe som kommer passa perfekt i Sirius". Elias Storm känns genomtänkt. Före säsongen definierade jag min drömvärvning som en 30+ mittback, med massor av rutin och med goda ledaregenskaper. En sån som typ Jocke Jensen i Qviding eller Patrik Rosengren i Mjällby i fjol. Elias Storm känns så här på förhand som så nära man kan komma.

* Samtidigt kan en liten del av mig undra om vi verkligen hade tagit hit Storm på korttidskontrakt sista dagen av sillyn om det inte vore för att Gallo just blivit knäskadad. Jag kanske är onödigt långsökt, men med Storm i backlinjen frigörs Blomman och därmed ges också en option med honom som defensiv mittfältare, det vill säga i det som de senaste åren varit Gallorollen.

* Hörnell går till UIF. Hej kompisfotboll. Hejdå landslaget. Jag börjar bli trött på lovande spelare som begåvats med en viss talang och som sedan vårdar den med samma kärlek som en alkis vårdar en tom flaska Rosita. Rota fram Malin Baryards sommarprogram från i fjol och strafflyssna på det fem gånger och lär något om att förvalta talang.

* Halva Sverige har jagat 20-årige vänsterbacken Rasmus Lindkvist från Skellefteå FF. Och då pratar vi bland annat allsvenska lag som Trelleborg, GAIS och Halmstad. Och ett och annat superettalag. Han valde Dalkurd. Grattis Dalkurd. Borlänges dragkraft är fortsatt stark i fotbollssverige.

* Speaking of Dalkurd. Den vandrande krogfyllan och skadelistan Mirza Jelecak hamnar även han i Dalkurd sedan BoIS valt att inte förlänga kontraktet efter att Mirza kommit tillbaka från korsbandsskada. En chansning förstås eftersom Mirza varit borta från fotbollen ett år, men om den funkar så är det ju en kanonförstärkning.

* Speaking of kanonförstärkning. Umeå FC har redan lånat Kali Ongala från Giffarna. Just innan transferfönstret stängde lånade man också Mambo-Mumba från samma klubb. Giffarna har på något märkligt vis slarvat bort den kenyanske landslagsmannen och visste inte vad man skulle göra med honom riktigt. I Umeå blir nog inte det något större problem. Mambo-Mumba skulle gå rätt in på de flesta mittfält i den här serien.

* ÖFK har seglat upp som outsider till seriesegern enligt spelbolagen efter att man kommit hem från skottlandslägret med två segrar och fem engelska lånespelare från Wigan, Bradford och Carlisle. Det är inga fantastiska namn man presenterar, men är man 20 bast och spelar i Wigans reservlag är man knappast helt rudis på fotboll. Svårbedömt, men naturligtvis intressant.

* Konjunkturen ger desperata fotbollsspelare så här i sluttampen på sillyn. Hur ska man annars förklara att halvruttna division-II-klubben Linköpings FF lyckats värva Christoforidis timmarna innan transferfönstret stängde. Hellre en liten slant i tvåan en arbetslös.

* Daniel Wiklund gjorde ett allsvenskt lag av ett halvstabilt mittenlag i Superettan. Han fick inga nya spelare och värdelösa träningsförutsättningar. Efter tre omgångar av allsvensk fotboll på potatisåkrar fick han sparken av styrelsen med hänvisning till uteblivna sportsliga resultat. Man behöver knappast vara raketfysiker för att inse att det måste finnas något mer bakom beslutet. Ingen tror väl på allvar att andretränaren Thomsson kan göra så mycket annorlunda, ens med gamle Bosse Johansson på telefonrådgivning. Skumt. Och dumt.

* Måndagens motstånd i träningsmatchen Sleipner är obesegrade på försäsongen och har gjort mål mot alla lag man mött. Bra motstånd alltså. Och det är bra!

* Har haft för dålig träningskoll senaste veckan för att ta ut en spekulationselva, så vi hoppar det idag. Återkommer nästa vecka. Då lovar Studan också ett serietips. Glad påsk så länge!

Tema Hudiksvall: Konsultad galenskap och tävlingsstart

2010-03-28T01:24:00.001+01:00

1998 samlades de starka krafterna i luleåfotbollen till möten kring vad som skulle kunna göras för att säkerställa att Luleå skulle "sättas på fotbollskartan". I svensk fotboll hade just fattats ett beslut om att införa ett nytt steg i seriesystemet, Superettan. Där skulle förstås Luleå ha ett lag med. Man kopplade in lite konsulter för att hjälpa till och stadens två starkaste klubbar, Lira BK och IFK Luleå, som hade turats om i division 1 ledde projektet. År 2000 bildades så Luleå FF. Då hade visserligen fem av de sju samarbetsklubbarna hoppat av och enbart Lira BK och Luleå FC skulle vara med på tåget. 2002 tvingades klubben börja om i femman på grund av ekonomiska problem. 2007 var man tillbaka i tvåan, men efter att man åkt ur direkt försvann 17 spelare och efter nästa säsong lade man ner verksamheten.

Sedelärande historia? Kan man tycka att det borde vara, men knappast. Luleå FF är ju inte det enda exemplet på en konstruerad klubb där ett antal av medlemmarna i den lokala fotbollsparnassen gått helt överstyr ivrigt påhejade av en välfakturerande konsultfirma.

I vår serie i år är det rätt gott om typ FC:ar där den mellanstora staden slagit ihop ett antal anrika varumärken för att "etablera elitfotboll" i Karlstad, Umeå, Östersund. Letar man längre ner i systemet blir det fler ändå. Det enda exempelet på en sådan sammanslagning som spelar elitfotboll är FC Trollhättan. Visst, där finns Väsby United också, men det är en annan typ av sammanslagning utan den typen av ambitioner som förpestat fotbollen i framför allt norrländska städer de senaste decennierna.

Å andra sidan finns en hel del andra i sammanhanget intressanta exempel också. GIF Sundsvall, Gefle IF, Kalmar FF, Trelleborgs FF, Jönköpings Södra. Klubbar i mellanstora städer utan fantastiska meritlistor som etablerat sig i elitfotbollen efter en och annan tabelldipp genom åren. Klubbar som är ohotade ettor i sina städer. Klubbar som har försökt bygga upp en långsiktigt hållbar elitverksamhet, samtidigt som sökt dialog och samarbete med andra mindre klubbar i området. En helt annan väg att gå. Som har visat sig betydligt mer framgångsrik.

Men i Hudiksvallsfotbollen skiter man uppenbarligen i att försöka se sig omkring och lära av exempel i omvärlden. Klubbarna i Hudik presenterade inte utan stolthet nyligen planerna på Hudiksvalls United, eller Hunited, som de på allvar kallar projektet.

På hemsidan glassar man sig igenom konsultfloskler och hitte-på-deviser på hobbylatin. Nu ska äntligen Hälsingland hamna på fotbollskartan. Styrelser ska sättas ihop, checkhäftet är igång och bankkontakterna tagna. En reklamares våta dröm som projekt. Obegränsat med lånade medel och svag till måttlig kompetens vad det gäller att granska relevansen i utgifter. Kanske är det annorlunda i Hunited, vad vet jag. Men projektplanen imponerar inte direkt.

Jag tänker inte orka gå igenom pajaserierna i Huniteds presentation. De är många. Utan jag nöjer mig med att konstatera ytterligare ett exempel i fotbollssverige där föraktet för professionalism och gediget arbete manifesteras. Man vill, trots varnande exempel, bygga sitt torn med översta klossen först. Man vill dra på sig kostnader som inte en klubb i tvåan ska ha och man överskattar det publikintresse och det marknadsintresse som finns för ett liknande projekt med hästlängder.

Jag är ledsen Hunited, men om fem år spelar ni fortfarande inte i norrettan. Om fem år har ni bytt styrelse minst tre gånger. Om fem år har minst hälften av samarbetsklubbarna hoppat av. Och om fem år spelar ni derbyn mot andra lokala elitprojekt som Friska Viljor FC i tvåan eller trean. Trist.

Men än så länge heter stadens främsta lag Hudiksvalls Allmänna Bollklubb (ett namn man bytte till redan 1935 när lokala sågverket Håstaholmen krävde att man bytte bort namnet Arbetares Bollklubb till något mindre subversivt). Och just ABK står för motståndet när Sirius tävlingsdebuterar i år med match i Svenska cupens första omgång i morgon. Ett ABK som inte verkar ha direkt dunderkoll på Sirius, eller vad sägs om tränare Pelle Lindbergs kommentar i lokalblaskan? "Enligt uppgift har de bara tappat en spelare från det lag som åkte ur superettan i fjol."

En riktigt viktig match. Inte därför att Svenska cupen är världens hetaste turnering och inte därför att motståndet är fantastiskt, men därför att det är årets första match med tävlingspuls. Årets första match där man inte laborerar i onödan med formationer och startelvor. Årets första tillfälle att få en lite tydligare inblick i hur Brännan och Antonio tänker sig säsongen. Dessutom ligger ett genrep inför seriestarten i form av en tävlingsmatch, med stor sannolikhet hemma, mot kvalificerat motstånd i potten.

Truppen som åker till Hudiksvall i morgon kommer med stor sannolikhet vara det bästa som är möjligt för dagen. Det vill säga att spelare som vilat från träningsmatcher med lite småskavanker kommer att vara med. Blomman kommer säkert vara med. Förmodligen även Haisem, Petter och Erik Z. De som man dock med säkerhet kan räkna bort är Emir Smajic med sin hälskada som med lite otur kan ta ett gäng veckor att bli kvitt, Gallo som röntgade knät i veckan och väntar på svar, Fredrik Söderbring som vill köra ett sista muskeltest innan han ger sig in i spel och Fredrik Olsson som behöver vila sina ljumskar några veckor till.

Den för mig mest intressanta frågan är dock vem som kommer att stå. Vi har som bekant seriens vassaste - och dyraste - målvaktsduo i laget. Nu kan de inte stå varsin halvlek längre. Någon kommer få förtroendet och den andre kommer att vara den som får kämpa för att ta platsen. Svårt att vara säker, men att döma av senaste tidens träningar, matcher samt de rykten som sipprar ut från lägret i Ungern är jag villig att sätta min hatt på att det är Bylle som står i morgon. Detta trots att matchen går på Richards gamla jaktmarker - Strands IF från Hudik var den klubb han lämnade för Trelleborgs FF och elitkarriären 2003.

Vad det sedan kommer att betyda i längden är svårt att sia om. Det är ändå en månad kvar till seriestarten. Men min känsla från tidigare under vintern kvarstår. Det blir Richard som för jaga.

Apropå målisar kan man glatt notera att gamle Siriuslegendaren Fredrik Sundfors flyttat ner i tvåan och hobbymålvaktande i just ABK. Han fanns med i första truppen mot UNIK, och lär finnas med även i morgon.

Kika på övriga norretankonkurrenter orkar jag inte just nu. Det får bli ett senare inlägg, men det har hänt en hel del sedan sist av intresse. Inte så konstigt, det var ju en månad sedan Studan lyfte locket senast. Dalkurd har öppnat pluskan, Boden bubblar, Vasalund tappar snudd på viktigaste snubben, V/S ser fortsatt starka ut framåt och Gröndal ligger i nyhetsskugga som vanligt. Men som sagt. Mer sedan.

Vi avrundar med att tippa morgondagens startelva. 4-1-4-1:

Jonas Bylund
Philip Berglund - Daniel Blomgren - Daniel Fernberg - Haisem Ismail
Erik Zetterqvist
Petter Österberg - Eric Jernberg - Patrik StCyr - Mani Tourang
Johan Pettersson

Truppen spikad?

2010-02-23T08:58:00.003+01:00

Enligt hyggliga källor ska nu Bylle vara muntligen överens med Sirius om ett kontrakt. Samtidigt verkar det bli GUSK för Andreas Ahlm. Även Petter verkar befinna sig någonstans i gränslandet mellan "mycket nära" och "klar". Därmed skulle jag tippa att truppen är spikad, om nu ingen extremt billig och kompetent back lösgör sig ur Lötens dimma och ber om att få en chans.

Det är ingen hemlighet att alla sportchefer och tränare alltid vill ha mer och bättre spelare, och just en till back vore naturligtvis bra i den blå-svarta truppen. Samtidigt har man tydligt visat att man inte är intresserad av kö-spelare, utan att det måste vara folk som är med och konkurrerar om startelvan från dag ett. Annars kan man lika gärna slänga in Philip Berglund eller Dillan Ismail.

Det skulle innebära en trupp som ser ut som följer (vettiga alternativa positioner inom parentes - men nota bene, alla kan behöva spela back):

Målvakter: Richard Richardsson, Jonas Bylund, (Gustav Alpsten)

Backar: Fredrik Söderbring, Daniel Blomgren (mf), Daniel Fernberg, Haisem Ismail (mf), Oscar Zettergren

Mittfältare: Erik Zettergren (b), Moses Ogbu, Petter Österberg, Fredrik Olsson, Patrik StCyr, Mani Tourang (fw), Ian Ekstrand, Pierre Gallo, Eric Jernberg, Martin Östlund, Ahmed Kango, Eric Hörnell (fw)

Anfallare: Johan Petterson, Sunday Bale, Emir Smajic

Det är helt klart en vettig, men något skevt balanserad, trupp för norrettan. Och om tidigare långtidsskadade Daniel Blomgren och Fredrik Söderbring inte kommer kunna göra sina 20+ matcher så är det dessutom en ihålig trupp. Å andra sidan finns det inga trupper i ettan som inte skulle lida stort av att ha ett par-tre nyckelspelare skadade.

Grejen är ju dock att Sirius i år gått in i försäsongen med ett tiotal spelare på rehab. En extremt olycklig situation och en obehagligt kristallklar illustration över att Sirius som klubb har en lång väg att vandra. Skit som man dras med efter seriens slut rehabbar man lämpligast i november-december. Inte från mitten av januari. Sirius har dock ägnat de två senaste åren åt allt annat än att bygga en fungerande organisation och en proffsig fotbollskultur. Att inte ha samma tränare under sluttampen av serien och försäsongen betyder att man frånsäger sig möjligheterna att planera sådana saker. Det får man lida för nu.

Sedan kan man ju tycka att om man som spelare har lite ont någonstans i oktober så kanske man kan begripa på egen hand att det inte går bort av sig självt med hjälp av lite julmat.

En annan del av den ekvationen illustreras av södertäljeflyktingen Gurra. Under första träningsveckan drabbades han av problem i ena foten. Han hann knappt knysta om det på träningen förrän han satt i ett läkarrum. Mindre än 24 timmar senare. I Sirius är väntetider på tre-fyra månader ingenting omöjligt. Och allvarligt talat. Hellre fungerande sjukvård än en extra back.

Men det blir bättre. Vissa grejer funkar nu helt plötsligt efter år av pajaserier. Under senaste månaderna har vi med viss regelbundenhet nåtts av bulletiner om spelare som förnyat sina kontrakt. Detta är ett för Sirius helt nytt koncept. Jag minns med fasa en tidigare sportansvarig som frågade undertecknad om hur mycket det var rimligt att erbjuda en utländsk spelare i lön i ett kontraktsförslag. Jag, en snubbe som bara råkade gå förbi med noll och ingen fotbollsklubbserfarenhet. Han, en sportansvarig i en Superettaklubb. Så är det inte riktigt längre.

Veckans småplock:

* Vasalunds IF verkar ta upp kampen med TFF om att ha yngst trupp. Rena rama fritidsgården i startelvan mot just TFF senast. Dock ser det inte alls lika dassigt ut som för någon månad sedan och Vasa har nu bland annat något så oväntat som ett stabilt mittbackspar. Rajab verkar dessutom ha hittat målet och med spelare som Yasar och Jevtuschenko på mitten blir man nog inget bonkelag i år. Ryktet säger också att mer är på väg in. Vasa rycker fram som en underdog i år.

* Boden, av alla lag, är på väg att genomföra en av silly-Sveriges allra tyngsta värvningar i den ryske 32-åringe mittfältaren Vladimir But. Med 2 a-kamper för Ryssland, över 140 matcher i Bundesliga och sist men inte minst en Champions League-vinst med Borussia Dortmund ska väl killen vara tillräckligt meriterad för Norrettan kan man tycka. Varför då Boden? But är polare med Bodens mittback Sedunov. Men om det blir affär är fortfarande oklart, för som BBK:s klubbchef säger: "Vi vet inte hur vi ska göra, vi vill ju satsa ungt och lokalt." Studan funderar lite, och undrar om inte Ryssland borde kunna kvalificera som lokalt upptagningsområde för Boden. Dessutom är "but" passé simple av ett visst franskt verb, om man säger så. Men så har ju ordet en annan intressant betydelse på franska också. Å ena sidan, å andra sidan. (Studans mest irrelevanta kommentar ever?)

* En annan av seriens gamla landslagsmän, bosniern Nedim Halilovic, har hamnat i trassel med fogden efter en intressant affärsmodell med förra svenska klubben Örebro SK. ÖSK har betalat en miljon i runda slängar till lite olika bankkonton i Bosnien och Tyskland. ÖSK och Nedim hävdar att det var pengar för spelarrätten betalade till Varteks (var det väl?). Skatteverket hävdar att i så fall skulle det väl finnas kvitton och tror att det i stället var en dold sign-on fee som via Halilovics agent hamnade på eget konto. Vad de nu kan ha fått det ifrån. Halilovic sägs enligt olika uppgifter vara rätt sur över att bli upptaxerad med 600.000 och funderar på att lämna landet om det här inte styrs upp. Vi får väl se om Dalkurd kan lösa situationen på något sätt så att man får behålla sin anfallsstjärna.

* ÖFK får behålla Björkebaum. Tur för dem.

* VSK:s silly season verkar handla mer om vilka som ska sitta i styrelsen efter årsmötet i veckan än vilka som faktiskt ska spela fotboll för klubben i år. Från styrelsesillyn kan meddelas att den tänkta ordföranden bara ställer upp om hon får ha med sig sina kompisar i styrelsen. Övriga förslag till VSK:s styrelse inkluderar en viss Alex Oldrati och en viss Hans "Hansken" Johansson. Jag tippar på att det även fortsättningsvis kommer bjudas på mer underhållning i VSK:s styrelserum, på styrelseledamöternas facebooksidor och bloggar och i VLT:s kommentatorsfält än på arenan med det mysiga namnet Swedbank Park.

* Valsta Syrianska blir tuffaste konkurrenten om seriesegern. Draganov ändrade sig och stannar kvar. Undrar hur övertalningskampanjen såg ut. Och då menar jag rent konkret.

* Bara en dryg månad kvar nu. Sjukt kul ska det bli! Träningsmatcher i all ära, men det är inte så himla hett att följa Sirius förstärkta U-21 (med tanke på alla rehabbare) i minus 10 grader ute i obyggden. Morgondagens träningsmatch mot VU är dessutom inställd på grund av skador, allmän fatigue och kyla. Gott så.

* Från de matcher som redan spelats (ÖSK, 0-2 och Giffarna, 1-1) rapporteras svårigheter att hålla i bollen och skapa rediga anfall, men starkt försvarsspel av inte minst Fernberg. Ian Ekstrand har också plussats en del. Däremot kastade Richard in en boll mot Giffarna på eget bevåg, och på anfallsfronten finns det verkligen inget skoj att rapportera. Men som sagt. Ge mig en vettig startelva så ska jag nog masa mig iväg på träningsmatcherna.

Veckans startelva 23/2:

Jonas Bylund

Fredrik Söderbring - Daniel Blomgren - Daniel Fernberg - Haisem Ismail
Erik Zettergren
Petter Österberg - Pierre Gallo - Eric Jernberg - Mani Tourang
Johan Pettersson

Bänk: Richard Richardsson, Oscar Zettergren, Fredrik Olsson, Ian Ekstrand, Sunday Bale

Mediaträning

2010-02-05T23:16:00.002+01:00

Det är smart att säga smarta saker om man skulle råka bli intervjuad. Det är inte smart att avsiktligt eller oavsiktligt böla över att saker och ting är som de är, om man råkar få en reporter på tråden. Förra veckan innehåller några intressanta exempel.

Om vi börjar med det positiva. Mani kritade nytt kontrakt med Sirius efter en del turer fram och tillbaka. Han pratar om revansch, klubbhjärta och "vi". Vi som i fansen och laget. Så gör man. Man pratar om att man hela tiden velat spela för Sirius, att hjärtat fått bestämma trots andra anbud. Det är inte hyckleri, det är så man gör om man är proffs. Det är så man gör om man sätter klubbens, och sitt eget bästa främst.

Mani kunde ju förstås lika gärna ha sagt att "jag hade gärna provat på något nytt nu, åkt ut och tjänat lite pengar kanske. Men med tanke på att jag knappt spelat alls förra året fanns det egentligen inga konkreta anbud, så därför är det skönt att jag kunde bli kvar. Sirius känns ändå som ett okej alternativ trots att det förstås känns lite beigt att lira i norrettan."

Det hade inte varit lika smart. Men det är ändå ungefär vad Eric Jernberg valde att göra i ett par artiklar i NWT i förra veckan. Det är inte så begåvat. Varför tjura offentligt över att han är bunden av ett kontrakt med Sirius som han själv skrivit på när han helgen innan har varit på upptakt och varit delaktig i att formulera nästa säsongs mål med klubben han ska spela för? Sirius vill ju inte sälja honom utan att få rimligt betalt och Carlstad United är inte beredda att slanta upp. End of story.

Antingen begriper han inte att han pratar med en tidning när han snackar med journalister som förmodligen har hängt med honom på Tingvalla i 5-6 år. Eller så är han en tjurskalle som trots att han vet vad som gäller inte kan låta bli att grina lite när chansen ges. Ungefär som högstadieungarna på skolan där jag jobbade förr: "Menguuuuurå! Ja vet att jag måste göra läxan och jag skaaaaa görare, men det är ändå sä jäla trååååkigt!"

Jag tvivlar inte på att han vill bo hemma i Carlstad med tjejen och med alla sina kompisar och vara kungen på Tingvalla. Men jag tror också att han hellre vill se hur bra han kan bli och att han egentligen inte har någon lust att växla ner ambitionerna. Men så jäkligt är livet. Man kan inte alltid ha båda delarna. Det smartaste i det läget är att lära av Manis exempel. Säga att det visserligen är kul att hans gamla juniortränare tar över CU och att han någon gång tänker sig att återvända, men att han också brinner av revanschlusta och att han vill utvecklas så mycket som möjligt och därför är det självklart att det är Sirius som gäller.

Grabben har ju redan bestämt sig enligt samtliga inblandade inklusive han själv. Så vad är problemet liksom?

Mani, Dubbel-Richard och Jernberg är alla exempel på siriusspelare som har tittat på andra alternativ än att spela för Blå-svart under vintern. De har båda förhandlat med klubben om både det ena och det andra gällande deras kontrakt. Det är inget fel med det. De har alla säkert haft sina skäl att vela. Och ingen ska vara naiv nog att tro att folk gör vad som helst för att få spela med Siriusstjärnan på hjärtat.

Men när beslutet till slut är fattat kräver jag fanimej att det är Manilinjen och Richardlinjen som gäller. Det är det bästa för klubben, och det är det bästa för dem. Mani och Richard hyllas som siriushjältar för att de väljer att vara kvar. Och ingen funderar på Richards tur till Sundsvall mitt under brinnande kris i höstas längre. Varför skulle man göra det? Vi har en klassmålis som vill vara kvar och ta tillbaka Sirius till eliten. Det räcker väl.

Men Jernberg hänger ut sig själv som den nya Hochen. Killen som alla inser vill vara någon annanstans, vill göra något annat och anser sig allmänt missförstådd och motarbetad. Och svaret från lokalmedia och fans blir förstås som förväntat. Och kanske till och med som förtjänat. Det är så onödigt. Det är ju bara att hålla käften om man inte har något positivt att säga för ögonblicket.

För när allt kommer till kritan och ska räknas om till poäng så är det annat än mediabegåvning och siriushjärtan som räknas. Det är hur proffsig man har varit som fotbollsspelare under försäsong och säsong. Hur väl man presterar på planen och hurpass bra fotbollsspelare man är. Och där kräver jag exakt samma sak av Richard, Mani och Jernberg. Och vad mer är, jag är övertygad om att alla tre kommer att leverera under året om inte skador kickar in. Jag är övertygad om att alla dessa tre kommer att starta i majoriteten av matcherna.

Men jag är också lika övertygad om att fans och press kommer att hylla Mani och Richard och vara betydligt mer överseende med deras brister, än vad gäller Jernberg. Den unge värmlandspöjken kommer att ha betydligt mer kritiska ögon på sig under säsongen. Och det framför allt för att han inte har vett att bete sig som folk när journalister hemifrån ringer. Som man bäddar får man ligga.

(Och innan någon slänger sig till kommentatorsfältet och hojtar om att jag dissar Richard och Mani. Det gör jag inte. Det förstår man nog om man läser texten ordentligt.)

* För övrigt blev det en väntad förlust i matchen mot ÖSK B. Då får man faktiskt också komma ihåg att den elva som Sirius ställde förhoppningsvis inte kommer att ha mycket gemensamt med startelvan mot Umeå i premiären.

* Och det är ju ett litet problem. En elva har vi på rehab. De flesta med smågrejer. Det är inte okej. Smågrejer ska behandlas under november-januari. Inte upptäckas och börja grunnas över när träningarna drar igång. Sirius har fortfarande en hel del organisatoriska sår att läka.

* Sillymässigt gläder sig Studan åt att vännerna ute vid högarna nu begriper att de har allt att vinna på att släppa Smajic och EZ till Sirius. Det kommer underlätta för dem sportsligt på alla sätt och vis. För Sirius del innebär det två viktiga kort till truppen. Som nu i princip bara saknar en till mittfältare, en back och en andremålis. Två av dem kan nog bli klara inom kort, om nu alla inblandade uppvisar vett och sans i förhandlingarna.

* Motståndare i Svenska cupens första omgång blir antingen lokala förmågorna UNIK eller gamla fina ABK från Hudik. Det är närmare till Valsätra.

* Ingen träningsmatch i helgen. Det är nog lika bra. Nästa helg blir det Giffarna. Det vore kul om vi kunde ha lite mer folk in action då. Kan jag tycka.

* Provspelarna från matchen mot ÖSK, gamle AIK-junisen Terland och ÄFF-mittfältaren Lagerstedt. De gjorde uppenbarligen ingen människa glad och lär vara helt avskrivna.

Veckans premiärstartelva (5/2):

Richard Richardsson
Fredrik Söderbring - Daniel Blomgren - Daniel Fernberg - Haisem Ismail
Erik Zettergren
Petter Österberg - Pierre Gallo - Eric Jernberg - Mani Tourang
P

Bänk: Jonas Bylund, Sunday Bale, Oscar Zettergren, Fredrik Olsson, Moses Ogbu