30 april 2007

Tipset omgång 4

Knappt är en omgång färdigspelad förrän nästa börjar. Kritan! Det är splittrade omgångar i Superettan!

Sylvia - Norrköping
Bunkeflo - Falkenberg
Ljungskile - Degerfors
Mjällby - Örgryte
Åtvidaberg - J-Södra
Enköping - Sirius
Öster - Landskrona
Häcken - Sundsvall

26 april 2007

Besvikelse...

Alltså, jag bryr mig skit om Svenska Cupen, åtminstone i år. Det är Superettan som gäller och cupen skulle i bästa fall kunna vara en bra extrainkomst och lite publicitet till klubben. Vilket naturligtvis är bra. Men inte lika bra som att försöka hålla våra 13 första gubbar friska.

Så, det rör mig inte i ryggen att Sirius åkte ut mot Mjällby igår. Vad som däremot rör mig i ryggen som en kniv som skaver mot ryggraden är den attityd som vissa spelare visade igår. Hur i hela världen tänker man om man som typ 14:e spelare med - trots allt - chanser att närma sig de första 11 går in i en cupmatch och visar NOLL engagemang, vilja och attityd? Jag begriper det inte. Däremot tycker jag oerhört illa om det. Har varit på dåligt humör hela dagen på grund av det. Skämmes, etc!

24 april 2007

Ställning efter två omgångar

Anders: 7
Panibyrån: 7
255p: 6
Martin: 6
Sutra: 4
Uv: 4

23 april 2007

Mot tre nya härliga!

Tänk så annorlunda det hade kunnat vara. Torsk mot Ljungs och Åtvid hade väl varit om inte okej så i alla fall inte en katastrof. Men matcherna som nu kommer - Mjällby hemma, ESK borta och Sylvia hemma - hade varit så grymt mycket viktigare. Inte för att de är oviktiga. Självklart inte. Men det är skillnad att gå in i en match som man inte har råd att förlora och en match som man vill vinna. Gäller att inte tro att man är bäst i världen bara. Det lär behövas en del gnuggande för att skrapa ihop sju poäng på de kommande tre matcherna.

För sju poäng tar dom. Eller? Omgång 3, varsågoda att klippa och klistra.

Norrköping - Enköping
Landskrona - Häcken
Degerfors - Bunkeflo
Örgryte - Åtvidaberg
Sirius - Mjällby
Falkenberg - Öster
Sundsvall - Sylvia
J-Södra - Ljungskile

19 april 2007

Tipset: ställning efter en omgång

Inte helt programenliga resultat i Superettans första omgång. Vilket syns i de flestas resultat, inte minst mitt...

Sutra: 4
255p: 4
Panibyrån: 4
Martin: 2
Anders 2 (av två möjliga!)
Uv: 1

Omgång 2: fuskstart

BK Häcken - Falkenbergs FF 1

18 april 2007

Baksmälla... och Tipset omgång 2

Egentligen borde man nu åma sig i superlativer över Sirius på alla sätt enastående debut i Superettan. Men jag är fortfarande helt slut efter söndagen. Det var som en jädra stor brakskiva som ger en baksmälla i två dagar efteråt. En sjuhelvetes fest. Men det var det. Nu är det dags för det vanliga knoget. 29 omgångar kvar, och ytterst få kommer att bli lika euforiska som premiären. Det inser såklart spelare och ledare också.

Tack, Martin, för att du drig igång omgång 2!

Häcken-Falkenberg 1
Åtvidaberg-Sirius 2
Degerfors-Jönköping 1
Enköping-Sundsvall X
Ljungskile-Örgryte x
Mjällby-Norrköping 2
Bunkeflo-Östers IF 2
Sylvia-Landskrona 2

14 april 2007

Tipset omgång 1

Öster - Häcken 1
Falkenberg - Sylvia 1
Sirius - Ljungskile X
Sundsvall - Mjällby 1
Norrköping - Åtvidaberg 1
Landskrona - Enköping 1
J-Södra - Bunkeflo X
Örgryte - Degerfors 1
Öster - Häcken 1
Falkenberg - Sylvia 1
Sirius - Ljungskile x
Sundsvall - Mjällby 1
Norrköping - Åtvidaberg 1
Landskrona - Enköping x
J-Södra - Bunkeflo x
Örgryte - Degerfors 2

Första omgången. Studans tipstävling!

Den som trodde att vår genomgång av årets Superetta skulle vara klar innan serien drog igång misstar sig, som synes. Det är trots allt ganska passande. Ingen annan svensk fotbollsserie är så lång, eller matchtät, som Superettan. En omgång är ingen omgång. Eller, ja, typ.

Vi låter oss med andra ord inte påverka särskilt av den första omgången, utan ser de stora mönstren. Genomgången fortsätter.

Tills dess: Studans tipstävling! Tippa varje omgång av Superettan. Ett rätt för varje rätt tecken. I oktober har vi en vinnare. Välkomna att tippa i kommentarerna. Vi läser och räknar. Ju snabbare ni hakar på, desto större chans att skrapa ihop poäng.

Först ut: jag. Sämst av alla. Vilket iofs inte säger så mycket när mina medredaktörer mer eller mindre livnär sig på spel. Men jag är kass. Så ni vet.

Öster - Häcken 2
Falkenberg - Sylvia 1
Sirius - Ljungskile X
Sundsvall - Mjällby 1
Norrköping - Åtvidaberg X
Landskrona - Enköping 1
J-Södra - Bunkeflo 1
Örgryte - Degerfors X

12 april 2007

Studantabellen

1.
2.
3.
4.
5.
6.
7.
8.
9.
10. Enköpings SK
11. Åtvidabergs FF
12. IK Sirius
13. Degerfors IF
14. Mjällby AIF
15. Sylvia Vrethammar
16. Bunkeflo IF

11 april 2007

Nedre Mitten: Åtvidabergs FF

När man väl kommit förbi de självklara avstigningskandidaterna börjar det bli lite mindre lustigt att ondgöra sig över konkurrenterna. Fan och ångest, de ser ju rätt bra ut allihop. Mer eller mindre, i och för sig, och i kategorin mindre bra måste man trots allt placera in ytterligare ett klassiskt lag, Åtvid.

För vad man än säger så är hundraåringen Åtvidabergs FF:s tendens nästan övertydlig: sämre och sämre år för år. De fyra senaste säsongerna har gett placeringsraden 4-7-10-12. Fjärdeplatsen 2003 var visserligen en sensation men också ett resultat av det nu avvecklade samarbetet med Djurgården. Sedan dess har det gått neråt. 2005 hängde man löst, men lyckades gneta sig kvar, men ifjol säkrades kontraktet först i sista omgången, trots en signifikativt grandios torsk mot BoIS.

Redan förra säsongen var det framåt som det brast. 30 mål på 30 omgångar var sämst i hela Superettan, och facit från försäsongens nio matcher är inte direkt bättre: sex mål. Just det, ännu sämre. Poängbäst i östgötarna var veteranen Mats Haglund, följd av Kristian Bergström och Sheriff Suma. Haglund är skadeförföljd, ”Pligg” ville egentligen gå till Peking och spelar, med sina egna ord, ”under protest”, och Suma har gått till GAIS.

Frågan kvarstår med andra ord: hur ska Peter Swärd trolla för att det ska trilla in fler bollar framåt? Hittills har maginumret bestått i att trycka upp Bergström på topp, och det säger egentligen det mesta. Hur man än vrider och vänder på det lutar det åt äkta genuin bruksfotboll, noll-noll, gnet, gnäll och elände. Men det är klart, om Haglund är hel, ”Pligg” försonas med sitt öde och någon talang får en knäpp, då kanske. Å andra sidan räcker det att ta bort en av de tre för att det ska se tunt ut som mormors löksoppa (nej, ni vill inte veta).

Försäsongen, för övrigt. De enda vinsterna har kommit mot Visby Gute och Motala. Å andra sidan har Åtvid inte förlorat så särskilt mycket, och hållit hyfsat tätt för det mesta (men: 0-3 mot J-Södra, 1-4 mot Assyriska!). Kryss mot Kalmar och ÖSK är bra resultat, även om det är försäsong.

Värvningarna ser dessutom rätt okej ut, även om i princip alla är unga, oprövade och orutinerade. Man kan förstå att ÅFF tvingade Bergström kvar i Facit.

Så… Njäee… Lutar åt en hel del kryss på Kopparvallen. Och tillräckligt många poäng för att lira Superettanfotboll 2008, men inte mycket mer. Och frågan är om inte det blir sista säsongen i näst högsta serien för kopparslagarna.

Nedre mitten, Enköpings SK

På sitt sätt känns det skönt att ESK spelar i Superettan. De representerar liksom det där med att elitfotboll inte är så farligt. Man behöver inte vara särskilt bra på fotboll, man behöver inte ha något publikstöd på sin genomtrista arena och man kan ha en hemsida som får ponnyexpressen att framstå som det snabba alternativet för nyhetsförmedling. Ändå kan man vara ett halvstabilt mittenlag i rikets näst högsta serie. För det är fullständigt självklart att ESK klarar sig kvar i Superettan. Det ska liksom finnas ett ställe dit man som bortasupporter kan åka och vara säker på att bli otrevligt bemött i entrén, där laget spelar i urblekt grönt och där folk tittar snett på en om man applåderar. Det ger trygghet och det ger tröst. Om man förlorar på Enavallen kan man liksom alltid sätta sig i bilen och åka hemåt, sakta känna doften av nygödslad åker försvinna och tänka att, visst vi förlorade, men jag bor i alla fall inte i Enköping.

Thomas Lekander, Peter Holm och Daniel Olsson har alla insett det här. Det finns en viss trygghet i att spela för ett lag som ingen bryr sig i om, i en kommun man slipper bo i och vars främsta karaktärsdrag är att det är så lätt att ta sig därifrån. Endast en kommun med extremt dålig självkänsla skulle komma på tanken att som slogan dra till med "Sveriges närmaste stad". Att stadens lag dessutom spelar i grönt gjorde säkert flytten från Väsby till ESK extra lätt. Förutom dessa består ESK år 2007 av östeuropeiska importer, egna produkter och folk som inte platsar i andra lag. Det finns dock ett undantag. ESK har värvat Visby Gutes skyttekung Anders Lindberg, kanske inte en lika vass och intressant spelare som förre anfallskollegan Alexander Gerndt, men helt klart en habil spelare som med sin spelstil och sin konstitution passar i ett lag som ESK. Intrycket att ingen egentligen vill spela i ESK kvarstår dock och bekräftas av att den enda riktiga klasspelaren i truppen, Martin Andersson, enligt säkra källor har sagt att han egentligen mycket hellre skulle vilja spela i Sirius.

Om vi då lite snabbt går igenom laget så inser man snabbt att man inför säsongen har tappat riktigt många viktiga spelare. Bröderna Ulmstedt, som spelat i ESK sedan reformationen, har satt sina sista dobbar i motståndarnas lår, Joen Averstad har kommit på bättre tankar, Dinko - han är som Zlatan, men utan allt det bra - Felic, Pavo, Tomas Sztolpa och Andrei Razin likaså. Ersättarna är, med undantag för Peter Holm och Anders Lindberg, i bästa fall likvärdiga. Jag har svårt att se spelare som Vitali Gussev göra ens 10 mål i superettan. Emil Oremo och Jonas Forsberg är lite för gamla för att kunna anses som unga talanger, men kan säkert utgöra goda komplement. Desperationen över bristen på balans i truppen har till och med manifesterat sig genom att man kännt sig nödgade att ropa in gamle trotjänaren Johan Johansson på en allmogeauktion i Heby. Och det värsta är att det var förmodligen ett väldigt smart drag.

Målvaktsduon är jämn och helt okej även om Ludwig Bergström knappast kan klassas som stabil. Niklas Bergh hade varit mitt förstaval. I backlinjen kommer strandraggaren Peter Holm och Väsbys förre lagkapten Daniel Olsson att bli oerhört viktiga. Att Rory Davies lanseras som back i ESK-truppen är inte ett styrketecken om man säger så och lagdelen, som traditionellt varit en av ESK:s starkaste känns som det kanske största frågetecknet. Förutom mittfält och anfall då. På mittfältet kommer allting som vanligt att handla om Martin Andersson. Martin är en lysande speldirigent i sina bästa stunder och en riktigt obehaglig motståndare. Om man tittar på övriga mittfältare så inser man snabbt varför klubben tjatade på Johan Johansson. Här saknas tyngd och rutin. Tomas Lekander är verkligen inte dålig, och gymnasister som Sebastian Rajalakso, Linus Bylin och Erik Zettergren är förvisso lovande, men inget att hänga upp ett lagbygge på. Anfallet har varit sällsynt svagt på försäsongen och riskerar att bli allt för statiskt. Med Vitali Gussev, Anders Lindberg och Mats Lundin som huvudalternativ kan man lika gärna lägga ut anfallsstrategin på nätet. Det blir inte mer förutsägbart för det.

Till sist ska man ju inte överdriva tränarstabens roll, men det är ändå här anledningen bakom ESK:s stabila nedremittenplacering hämtas. Bosse Pettersson är en man med gediget fotbollskunnande, ESK-erfarenheter och ofta högljutt engagemang och Per-Åke Swärdh har stått för kontinuiteten och vett och sans bland alla pajasar som ESK har anställt som tränare de senaste åren. Hans huvuduppgifter i år blir, förutom att styra upp verksamheten, att vara barnvakt till nästa man i tränarpajasraden, Jesper Blomqvist. Den gamle tröjtuggaren från Tavelsjö är förvisso bara 32, men känner sig nu redo för att coacha lite. IFK Eskilstuna nobbades eftersom det var för långt att pendla, men Enköping är ju som bekant Sveriges närmaste stad. I kompetenta fotbollshjärnor som Swärdhs och Petterssons kommer ritningarna som resulterar i förnyat kontrakt, men inte så mycket mer att dras upp.

Detta räcker till bland annat en orättvis 2-1-seger hemma mot Sirius, 14 1-1-matcher och tillräckligt många uddamålssegrar för att förlusterna på Studenternas med 3-0 och i Mjällby med 7-2 inte ska spela någon roll. Till hela fotbollssveriges ohöljda entusiasm och glädje kommer ESK även nästa år att spela fotboll i Superettan. Före Sirius kommer de också enligt någon sorts skum naturlag om alltings djupa orättvisa och lidandets estetik. 6 ggr satsad månadspeng på att ESK blir bästa nykomling kan köpa en Judas ett försvarligt antal pilsner att släcka novembertörsten med. Även nästa år får bortasupportrar från hela Sverige glädjen att besöka Enavallen, även nästa år kommer en avdankad föredetting med löjlig frisyr och djup v-ringning att bli tränare och även nästa år kommer Martin Andersson att önska att han spelade i Sirius.

Tips: 10

Nedre mitten #1: IK Sirius

Som redan konstaterats i en tidigare kommentar (kommentarutrymmet har blivit ett veritabelt forum!) så rakar vi inte polisongerna av vårt älskade Sirius. Eller ja, det gör vi väl iochförsig lite till mans mest hela tiden. Men just i denna genomgång nöjer vi oss med att placera in IKS på plats nummer 12, lagom långt från nedflyttningsstrecket för att garantera någorlunda hälsa under hösten, tillräckligt nära för att spänningen ska vara vid liv (nästan) hela vägen in.

Även om vi inte rakar är det alltid fritt fram att ta fram hyveln för er andra. Kommentera!

10 april 2007

Botten #4 Mjällby AIF

I Sölvesborgs kommun bor det ca 17 000 människor...ändå har Listerlandets "stolthet" Mjällby AIF flertalet säsonger (23!) i näst högsta serien! Uppmärksammas bör också att Strandvallen förra säsongen i snitt besöktes av 1910 personer...om en nykomling i Superettan från en stor svensk kommun hade samma uppslutning skulle det föranleda ett publiksnitt på dryga 21 000...

"Legender" såsom Frank Worthington (playboy), Chippen Wilhelmsson (4:e domare) och Patrik Rosengren (Bagare och tråkig Kalmarback) har tidigare lyft Mjällby. Tyvärr för Mjällbys del finns i dagens trupp inga legender eller ens "legender"... "Sillastrybarnas" ena skyttekung Fredrik Olsson har lämnat och lämnar därmed ett tomrum efter en skicklig djupledsforward. Nye brassen Marcelo Sarvas från Kristianstad skall delvis fylla behovet av en målskytt och annars litas det mycket till rutinerade Simon Sjöfors, Marcus Ekenberg, Johan Svensson och utländska importer. Målakten Dusan Melicharek är en mycket bra målvakt men övriga importer är mer oskrivna kort.

Tränaren Thomas Borstam får en svår uppgift att upprepa förra säsongens sjunde plats. Medan Bunkeflo och Sylvia är dåliga... Degerfors är ångest.... Så är Mjällby oerhört svårtippade...nya importer, veteraner och många unga spelare som utfyllnad kan bli fågel eller fisk. Tipset är dock att Mjällby, som haft stora skadeproblem på försäsongen, klarar sig kvar på erfarenhet och karaktär i laget. Olyckligt att Erton Fejsullahu som varit duktig som central offensiv mittfältare väntar avstängning för att ha knuffat en domare i träningsmatchen mot Landskrona.

Tipset på Mjällby i botten känns relativt tufft med tanke på sjundeplatsen förra säsongen och att truppen får anses bredare i år...

Men trots är det ett tråkgäng som förtjänar att hamna efter ett antal lag i tabellen...

05 april 2007

Botten #3, Degerfors IF

Den stora sensationen med Degerfors i år är att Mål-Otto inte finns med i truppen. Än. För frågan är om han inte trots sin rätt rundligt tilltagna ålder, för att inte tala om figur, skulle behövas i ett lag som två år i rad fått kämpa för förnyat kontrakt, och som dessutom som vanligt har tappat halva truppen under sillyn. Både Degerfors och Mål-Otto fyller visserligen precis som Sirius 100 år i år, men det hjälps liksom inte. Hade det inte varit för att både Bunkis och Sylvia är så kassa hade det blivit trögt att hålla sig kvar för järngänget från de värmländska skogarna.

Varför? Jo, till och med Gary Sundgrens son har tagit poäng mot Degerfors i år. Och han spelar i BK 30. Hört talas om dem? Nähä. Nå, det kan bero på att det finns fem lag från Västerås som är bättre än BK 30. Och inget av dem spelar ens i Superettan.

Största anledningen till att Degerfors kommer att ta det väldigt lugnt när poängen skall delas ut i år är dock alla spelarförluster. I fjol hade Degerfors en av Superettans vassaste målvakter i Sebastian Karlsson. Han spelar i Landskrona i år. Vidare har backessen Stefan Larsson och Emil Johansson packat kappsäcken och dragit till allsvenskan. Denna trio var huvudanledningen bakom att Degerfors "bara" släppte in 41 mål i fjol. Dessa skall i år ersättas av en tredjemålis från ÖSK, en bortskickad AIK-back och en lika bortskickad, fast lite sämre, dito från Kalmar FF. Och som inte läckaget bakåt vore nog. Av Degerfors 39 mål framåt gjorde Daniel Mendes 10, detta innan han stack till AIK mitt i sommaren. Näst vassaste anfallare förra säsongen, albanske nästan-landslagsmannen Shpetim Hasani, mäktade med tunga fyra fullträffar. Inte dödligt imponerande, men han har ett tufft förnamn!

Målen i år ska göras av Dejan Doslic är det tänkt. Han har gjort bra i från sig under försäsongen och har en och annan pojklandslagskamp bakom sig. Kort sagt en mycket lovande spelare. Men han fick trots allt inte rösta i höstas och det blir tungt att bära ett helt järnbruk på späda tonårsaxlar. Skulle han lyckas så vet vi ju dessutom vad som händer när transferfönstret öppnar i sommar. Då försvinner han lika fort som än gång Mendes och Toivonen.

Annars skall väl målen komma från mittfältet. Andreas Drugge var näst bästa målskytt förra säsongen med sina sex strutar. Tobias Solberg är förmodligen lagets bäste spelare och tillsammans med Henrik Berger, som i princip är jämnårig med Svennis, och Jonas Bergman utgör de Degerfors utan tvekan starkaste lagdel. Frågan är dock om det kommer att räcka. Truppen ser på tok för tunn ut och en Andreas Andersson på kontoret har inte resulterat i tillräckligt många gnagare på dekis - de har ju någon annan klubb lagt vantarna på - för att Degerfors ska kunna lägga mer än på sin höjd tre lag bakom sig i årets Superetta. Man behöver liksom knappast ha Uri Geller i truppen för att bända sig igenom Järnverkets IF modell 2007.

Men, det bör ju i alla fall nämnas. Degerfors som klubb har ju trots allt tradition. Och sånt är ju kul. Men om tradition var allt skulle knappast järnverket heta Outokumpu nu för tiden. Så för att sammanfatta; visst lär de tappra Vulkanerna få sina utbrott även i år, men det är knappast guld och honung som kommer att välla ut ur deras strupar utan snarare den mer svavelosande varianten. I längden håller det helt enkelt inte att tappa en a-trupp per säsong. I dagens Degerfors finns bara fem av de spelare som tog upp laget i Superettan till säsongen 2005 kvar.

Det blir tyvärr inget särskilt underhållande jubileumsår för Degerförs, utan man får inrikta sig på att slåss med Åtvid om vilka som är Sveriges bästa företagslag på dekis. Det kommer inte heller att gå särskilt bra.

Tips: 13