Svaret på den frågan bör naturligtvis vara: på så sätt att klubben tar fler poäng än de skulle gjort med en annan organisation...
Hursomhelst verkar Sirius denna säsong välja en klassisk tydlig 4-4-2 organisation. Detta har tydligt förmedlats av tränarna både innan och under försäsongen.
Jag är inte skeptisk generellt mot att organisationen kan vara 4-4-2, dock är jag fundersam kring förutsättningarna i Sirius till detta...
Ett rakt mittfält i 4-4-2 kräver enorm löpkapacitet och framförallt kanske egenskaper hos innermittfältarna som är tvåvägsmässiga. Här tycker jag Sirius har, om än inte envägsspelare, spelare som behärskar delar av spelet väldigt bra men saknar dessa tvåvägsmässiga mittfältarna av hög kvalitet som krävs i 4-4-2.
Sirius trupp är som klippt och skuren för en 4-3-3 organisation, framförallt är det mittfältet som enligt mig får mer balans och tydligare roller i denna organisation. Men också forwardsbesättningen skulle klara av detta med bravur.
En silly-elva modell 4-3-3 skulle i så fall kunna se ut så här...
MV: Jon Rytterbro
HB: Linus Smedjegården
MB: Jonas Lundmark
MB: Gustaf Segerström
VB: Tighe Dombrowski
Saknar Hjalmar Bertwig i backlinjen...men vi får se under försäsongen vilka två mittbackar som visar framfötterna...ytterbackarna är tämligen givna då riktig konkurrens saknas för tillfälligt...möjligtvis skulle Lundmark kunna spela ytterback och Dombrowski mittfältare.
DMF: Pierre Gallo
DMF: Fredrik Olsson
OMF: Andreas Eriksson
Ett välbalanserat mittfält med en hårt arbetande bollvinnare och djupledsspelare (Olsson), en bra passningsspelare och speluppgbyggare (Gallo) samt en stark bollhållare som kan flytta boll själv (Eriksson).
HF: Daniel Hoch
CF: Olle Kullinger eller Antou Jallow
VF: Mani Tourang
Olle Kullingers fysiska status avgör om han blir startspelare eller inte. Hoch och Tourang skall inte ses som yttrar utan mer ges en friare roll att vandra offensivt. Ett komplement med mer djupledskvaliteter behövs på bänken, sannolikt Christopher Lundin eller Marcus Palmquist.
Lagets balans kan varieras enkelt genom att exempelvis Andreas Eriksson blir forward och Daouda Sall eller Kim Skoglund kommer in på mitten. Möjligheterna till variation är större i organisationen 4-3-3 både vad gäller dispositionen av spelare och utgångspositioner i anfallsspel och försvarsspel.
Kommentarer?
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
6 kommentarer:
Jag kan inte annat än hålla med till punkt och pricka. Truppen ser verkligen ut att vara formad för 4-3-3. Din elva ser starkare ut än någon 4-4-2-dito som jag totar ihop.
Håller helt med.
Lite underligt att man skaffar en 442 tränare när man har en 433 trupp.
Eller kanske underligt att man som tränare envisas med 442 när man har en 433 trupp
Intressant diskussion. Jag bjuder här på en dröm-11:a enligt modell 4-1-3-2:
Nyförvärv
Gurra Lundmark Hjalmar Tighe
Nyförvärv
Ante Ohlsson Gallo
Hosh Olle
Nyförvärvet på mitten bör vara taktiskt skicklig, elak och passningsskicklig. Rollfördelningen på mitten bör vara tydlig.
Känns än mer efter matchen igår att 4-3-3 kan ge möjligheter att förändra matchbilden enklare...fast det är klart med tanke på balansen i truppen nu borde väl 3-4-3 kännas mer attraktivt...
Vad tycker ni?
Tycker fortfarande att 4-3-3 passar truppen bättre. Men alldeles oavsett det så är det viktigt att det börjar bli tydligare linjer i både försvars- och anfallsspel. Vet inte hur det är meningen att vi ska anfalla i år. Ett aggressivt försvarsspel har jag förstått, men det gick ju sådär mot DIF. Nja, jag är inte helnöjd med försäsongen direkt.
Skicka en kommentar