31 december 2009

Årskrönika, my ass!

Jag är normalt sett en sucker för årskrönikor. Sammanfattningar av allt man glömt att man vill minnas och sånt man minns att man vill glömma. Men det finns en årskrönika som jag fanimej inte vill läsa. En som är allt för plågsam. Den om Sirius fotboll 2009. Och den tänker jag inte skriva heller. Men någon form av memento mori måste man väl ha med sig in i ett nytt decennium.

Den bästa örfilen att få i Uppsala just nu är ju annars att ta sig en sväng förbi Studans fotbollsplan och snegla upp på anslagstavlan. Precis som i en sådan där katastroffilm så har tiden låst sig i några ödesdigra siffror. Hemma 3. Borta 0. Ödets ironi att en av säsongens största segrar också var matchen där nedflyttningen hade kunnat undvikas på ett ganska smidigt sätt. Det fattades två mål till nytt kontrakt. I den 54:e minuten åkte Trollens Mohammadian ut samtidigt som Johan P missade ett heeelt öppet läge att göra 3-0. Resten av halvleken spelade Sirius utan motståndare. Lägen fanns för både fyra, fem, sex och sju mål. Till. 5-0 i den matchen hade räckt.

Och visst. Jernberg kunde gjort ett mål i första mot Syrianerna i sista omgången. En sådan chans är det väl inte för mycket begärt att sätta? Eller någon av de tusen andra chanserna under säsongen att göra de två målen, eller ta den extra poängen. Men det är den sista hemmamatchen i Superettan som det finns monument över hela vintern. Åk dit om du är för glad, och minns att du är dödlig.

Samtidigt är det genuint orättvist att haka upp sig på enskilda misstag och enskilda matcher under en säsong då så mycket annat gick åt helvete. Men i min värld finns det ändå en enskild detalj som står ut. En faktor som var skillnaden mellan nytt kontrakt och urspårning. Eller en av dem i alla fall. En av de tyngsta faktorerna. Det usla ledarskapet.

Jag tillhörde dem som välkomnade Jens T Andersson som rekrytering. Sort of, i alla fall. På samma sätt som supportrar till en klubb tenderar att sluta upp bakom de som representerar klubben. Jag menar, jag hade varken underlag för att avfärda eller höja killen till skyarna. Det har man ju inte. Man vet ju inte vilken ledartyp och vilken tränarmodell som har anställts. men man utgår någonstans ifrån att någon har koll på det. Att någon rekryterar ledare utefter nån sorts parametrar och nån sorts kriterier. Och Jens T sa rätt grejer och gav rätt intryck. Smart kille, helt enkelt.

Jag tänker inte för en sekund glömma bort att de kvalifikationer som krävs i Sirius är att man ska kunna koka soppa på en spik. Jag vet vilket material vi hade att tillgå och vilka avgöranden man hade att göra när det gäller truppen. Och visst, det hade varit kul att ha Catovic i stället för Hochen. Samtidigt förstår jag frestelsen att satsa på Hogge. Och jag förstår sponsor/publik/press-incitamentet. Och jag förstår också varför man valde att ta hit Makacha. För pengarna fick man ett fantastiskt cv och en kille som hade spetskunskaper som ingen annan hade i truppen. Eller typ serien. Sen vet vi att Hochen och Makacha var några av de största flopparna i årets serie. Hochen eftersom den jätterövaren - att han helt plötsligt skulle få för sig att spela och träna fotboll - inte gick hem. Makacha eftersom man trodde att man hade värvat en helt annan spelare.

I efterhand är det också lätt att säga att det var fel att satsa på Blomman och Söderbring. Samtidigt förstår jag det också. Det är spelare med hög kapacitet för kronan. Hade de spelat ens femton matcher var i år hade vi varit ett mittenlag. Då hade man snarare hyllat klubben för det järva beslutet att satsa på dem. Men nu var det inte så. Och det är en flop klubben naturligtvis fått betala dyrt för. Allt det där är uppenbara faktorer. Jag tror dock att det hade kunnat pareras tillräckligt väl med bra ledarskap.

Redan fem matcher in i säsongen började många kring klubben prata om behovet av att konsolidera det som fanns. Behovet av att jobba med den mentala biten och behovet av att skapa trygghet. Högstanivån var riktigt bra, men nåddes kanske 5-10 % av speltiden. Det är ett symptom på något. Ett symtom som hade kunnat hanteras annorlunda.

Den första biten. Under hela året spelade vi väldigt, väldigt sällan med samma backlinje. Vi spelade också väldigt, väldigt sällan med samma mittfält. Laguttagningarna förvandlades ofta till desperata chansningar och snacket gick mest kring vilka som inte var tillgängliga. Men det fanns förstås en annan möjlighet än att hoppas att det skulle funka bättre om man gjorde si eller så. Om man bytte position på den eller den. Om man ändrade lite i spelsystemet. Istället kunde man ha jobbat stenhårt på att exempelvis stärka Luggen, som man vid det laget borde ha insett skulle spela majoriteten av matcherna. Man kunde jobbat stenhårt på att etablera ett spel baserat på det man visste istället för att hoppas. Hoppas att P skulle funka som mittfältare. Hoppas att Hochen den här gången skulle göra ett kanoninhopp. Hoppas på att Makacha skulle anpassa sig. Hoppas på att Fredrik inte skulle behövas. Hoppas på att de långtidsskadade skulle tillfriskna.

Den andra biten. Man kunde ansträngt sig för att visa att Sirius var ett elitlag som bedrev en seriös verksamhet. Vi hade en tränare som tog mer eller mindre semester under några sommarveckor då poängbehovet var desperat. Spelarna fick signalen att tränaren tyckte annat var viktigare än serieprestationen. Det funkar förmodligen i framgång, men det funkar sämre i ett utsatt läge. Ska man begära den extra procenten av en spelare, ska man alltid vara redo att ge den själv. Träningar som börjar fyra ska inte börja kvart över fyra. Har man sagt att det ska finnas matlådor vid ett tillfälle så ska det finnas. Små detaljer kanske, men detaljer som sänder signaler.

Den tredje biten. Bristen på sportchef kostade mycket i bristande ledarskap. En sportchef är mer än snubben/snubban som fixar kontrakten och spelarna. En sportchef ska vara oljan i klubbmaskineriet. Kontaktytan mellan spelare och styrelse. Den person som ansvarar för att individerna utvecklas och förvaltar klubbens huvudtillgång - spelarna. Det ledarskapet fanns aldrig. När tränarna misslyckades med krisuppdraget i motgång, att utsätta och utmana spelarna internt, men skydda dem externt är det på sitt sätt fel att lägga den skulden bara på dem. Den sportchefsfunktion som fanns var i bästa fall ett mobilsvar, i sämsta fall en snubbe som gled in då och då och tyckte man skulle värva Rubarth. Typ. En närvarande sportchef hade sett vad som hände på ledarfronten tidigare och hade kunnat agera för att lösa situationen internt i stället för att få en lång utdragen process som slutade i ett spektakulärt avhopp med sex omgångar kvar.

Sorry, jag vet att jag tjatar. Men vafan. Vi åkte ur Superettan. Det är inte okej. Inte på det sätt det skedde i alla fall. Men jag var inne på det tidigare. Det kanske var nödvändigt med en krischock för klubben. Kanske till och med nödvändigt att åka ur. Näradödenupplevelsen med att klara sig kvar i sista omgången och sedan via kval hade kanske inte varit tillräcklig? Vem vet.

Så när vi nu packar ihop 2009 för gott så kan man ändå konstatera att det har hänt viktiga saker. Det viktigaste skulle jag nästan tro är att man har anställt en sportchef. Man har börjat jobba på en organisation som ska vara hållbar. Skissat på vilka som är de viktiga funktionerna och hur de ska samverka. Hela starten av fotbollsakademin är en del i samma långsiktighet. Den här gången har man också lärt sig av tidigare misstag och tidigt utsett en huvudtränare och sedan låtit den tränaren vara operativ i att rekrytera en andretränare. Det borde borga för ett ledarskap där rollerna är klara och där tränarna drar åt samma håll. Så var det inte i år. Så var det banne mig inte i år.

Huvuduppgiften för denna firma Brännström-Andric är utan tvekan att etablera ett tydligt ledarskap och en tydlig kravbild. Sätta ner foten och berätta vad som krävs för att spela fotboll i Sirius, och kanske framför allt vad som krävs för att varje individ ska utvecklas och nå sitt max. I förlängningen ska ingen spelare tycka att det räcker att spela i stans bästa lag i en av landets tre högsta serier. Kombinationen av den kollektiva och individuella ambitionen och viljan som saknats i truppen i några år är huvuduppgiften. Och minst lika viktigt som kravbilder för att komma dit är att tydliggöra vad klubben kan och kommer att göra för att hjälpa spelarna att komma dit.

I min bok är det det som är skillnaden mellan att vara en elitklubb och att inte vara det. det handlar inte om i vilken serie man spelar, utan det handlar om nivån på den verksamhet man har. Och ärligt talat. Själva resultatet är faktiskt bara slutprodukten. Jag är hellre medlem och supporter till en elitklubb i norrettan än en pajasklubb i allsvenskan. Paradexemplet sitter i samma kansli. Sirius bandy har excellerat i det som Sirius fotboll har ruttnat i. 2010 ska bli året då man inte pratar så mycket om långsiktighet, utan snarare bygger långsiktighet. Skål för det!

(Btw. Jag kanske är helt ute och cyklar, men en av funktionerna med att ha en sportchef tror jag är att uttalandena vi sett i UNT senaste tiden inte är resultatet av en slump, utan att klubben ÄNTLIGEN använder våra servila lokaljournalister till att styra informationen. Senaste artikeln innehöll ett par intressanta budskap.

1. Det finns inte på kartan att Legue själv kom på grejen med antingen Mani eller Petter. Det var Mattias Eriksson som planterade det. Jag kan tänka mig ett par olika syften med det. Huvudspåret är att de båda anser att de är självskrivna och att de ställer knasiga villkor för kontraktsförlängning. Värvningen av Ogbu säger också en del i sammanhanget. Båda kommer knappast spela i Sirius nästa år, och vem som blir kvar torde vara klart. Vidare så betyder det att ytterligare en spelare som kan spela ymf kommer in i truppen, eller omdisponeringar som innebär samma sak typ. Kanske.

2. Man kommer att satsa på en amerikan. Man har goda erfarenheter av det sedan tidigare... Jo tjena. Undrar vem det kan bli?

3. Vi ska inte förvänta oss underverk på transfermarknaden i vinter. Men man har en beredskap att plocka in ersättare för Blomman, men man räknar med Söderbring.)

Premiärtruppen 16/12:(4-1-4-1)

Richard Richardsson
Fredrik Söderbring - Daniel Fernberg - Daniel Blomgren - Haisem Ismail
Pierre Gallo
Moses Ogbu - Mr Z - Eric Jernberg - Mani Tourang
Johan Pettersson

Bänk: Jonas Bylund, Erik Zettergren, Sunday Bale, Oscar Zettergren, Fredrik Olsson

Tränare: Andreas Brännström
Ass tränare: Antonio Andric

6 kommentarer:

Farbror the Guru sa...

Det glädjer en gammal get att du tror att Bylund ansluter till truppen.

Lite "wow" skulle vara på sin plats.

Sakul sa...

Måste bara påpeka hur fantastiskt bra den här bloggen är, fortsätt på samma sätt 2010!

Sen undrar man ju lätt om Mr Z är någon specifik spelare eller om det kan vara vem som helst?

Anonym sa...

Det antyds att det är en speciell spelare och att det kan komma lite info i mitten av januari.

Anonym sa...

Känns inte bra att säga det, men är det inte svårare att vinna ettan än att komma tolva i se? Hursom så har vårt lag en tuff uppgift framför sig. Jag hoppas att det orutinerade paret får ordning på torpet. Underhållande blogg, fortsätt skriv.

Anonym sa...

Forgather the animal with two backs casinos? endorse this innocent [url=http://www.realcazinoz.com]casino[/url] consideration and in online casino games like slots, blackjack, roulette, baccarat and more at www.realcazinoz.com .
you can also study our belated [url=http://freecasinogames2010.webs.com]casino[/url] barter something at http://freecasinogames2010.webs.com and procure understood folding spondulix !
another late-model [url=http://www.ttittancasino.com]casino spiele[/url] manacle of events is www.ttittancasino.com , because german gamblers, island a boob in freed online casino bonus.

Anonym sa...

[url=http://www.realcazinoz.com]Online casinos[/url], also known as stimulating casinos or Internet casinos, are online versions of revered ("buddy and mortar") casinos. Online casinos franchise gamblers to rob up and wager on casino games from start to eat the Internet.
Online casinos customarily put forward up as a replacement for sale odds and payback percentages that are comparable to land-based casinos. Some online casinos contend higher payback percentages with a take it send up go games, and some cause special-interest group payout degree audits on their websites. Assuming that the online casino is using an aptly programmed unsystematic solidity generator, bowl up games like blackjack be blessed an established permit edge. The payout slice to without looking at these games are established erstwhile the rules of the game.
Differing online casinos finish in the money b be down with or obtaining their software from companies like Microgaming, Realtime Gaming, Playtech, Supranational Prank Technology and CryptoLogic Inc.