Det är fyra matcher kvar av Superettan nu. Vi ligger sist. På måndag väntar en ny Siriusmatch på floden Styx strandbankar. Eller var det Fyrisån? Same, same. Hur man än vänder och vrider på det kan jag inte se några överhängande möjligheter till nytt kontrakt vid förlust mot Vasalund.
En tröst för tigerhjärtan är att Sirius har varit bra på den här typen av matcher på sistone. Vi har varit nere och vänt förr. Vi har vunnit direkt avgörande matcher förr. En kylig oktoberdag i Bollstanäs 2004. En lycklig eftermiddag i Upplands Väsby med fem omgångar kvar i fjol. Vi var mer eller mindre tvungna att vinna Hochen avgjorde i 81:a minuten. Vi har tagit de poäng som krävts med kniven på strupen. De senaste 10 åren har vi inte åkt ur en serie.
Men det är inte mycket till garantier. Hittills i år har vi sett ett Sirius som vikt ner sig vid motgångar. Ett lag som har burit nerverna utanpå. På måndag duger inte det längre. "Man måste älska sådana matcher", som Olle Kullinger sa. Nu har vi ingen Olle K. Ingen Brekkan. Ingen Henke. Inga no-nonsense spelare som tänker "fan vad häftigt, nu har jag chansen att avgöra det här". Den enda av den kalibern som finns kvar är står vid sidlinjen. Brännans huvuduppgift den här veckan blir också att mobilisera den kraften hos spelarna. Man måste tro på riktigt, inte bara tänka det utan känna det, att det är vi som har allting i vår hand.
För Vasalund har en minst lika viktig match. Och de har inte vunnit på bortaplan sedan den 11 maj. De har tagit en enda poäng på naturgräs i år. Den 19 april mot Ljungskile. De har gjort totalt fyra mål på naturgräs. Och släppt in 31. På åtta matcher.
Om jag har ångest, hur ska då inte den som har sitt hjärta i solnaklubben känna?
30 september 2009
27 september 2009
Klasskillnad och förbundsfiasko
Mjällby vann mot Sirius idag med 4-1. Det var en rättvis seger på så sätt att det bättre laget vann. Inte tu tal om det. Men det var ändå en Siriusförlust som gav en minst sagt fadd bismak. Anledningen stavas brödraparet Jan-Erik och Per-Åke Swärd. Den sistnämnde är tränare i Vasalunds IF och den förstnämnde gick på linjen i dagens match på Studenternas.
Den sistnämnde tränar alltså det lag som tack vare sin seger mot Qviding idag och Sirius förlust mot Mjällby lämnade över jumboplatsen i serien till just Sirius. Den förstnämnde var inblandad i ett par minst sagt tveksamma och för matchen rätt avgörande situationer.
Men vi tar det från början. Mjällby kom till spel som i praktiken klara för allsvenskan och det märktes. Det var verkligen inte full fokus på de gul-svarta gästerna. Trots ett massivt bollinnehav orkade de faktiskt inte skapa särskilt mycket på ett tajt spelande Sirius vars första halvlek knappast var särskilt glamorös, men åtminstone defensivt korrekt. Det var från mittfältet och framåt det brast. Gallo hade en riktigt sur match, Jernberg såg som vanligt lika het ut som en fjortis på släktmiddag och Ian har det svårt mot bra motstånd. Alltså fick försvaret en hel del att göra, och en kombination av att de gjorde det bra och att Mjällby var rätt otaggade ledde till att det fortfarande var mållöst halvtimmen in i matchen.
Då fick Sunday Bale fatt på en tacksamt lös bakåtnick av Robledo som han elegant lobbade över Asper. 0-1 speglade inte matchbilden. Men vem fan bryr sig? Och inte ens Jan-Erik kunde flaggvifta bort den chansen. Däremot var han uppe och sabbade vid två mycket tveksamma lägen så först Shpetim och sedan Sunday var igenom. Shpetims boll var i mål, men eftersom flaggan var uppe var det bortdömt. Magkänslan är att Shpetim förmodligen var offside, men att Sunday inte var det. Hårfina beslut dock. Men flaggan upp.
I andra halvlek hade Petter ett J-Ä-T-T-E-L-Ä-G-E att göra 2-0, eller spela fram en sopren Shpetim på mållinjen efter ett riktigt grannt anfall. Minuten efter vände spelet snabbt och Ekenberg är helt plötsligt helt fri. Ingen flagga trots massiva protester. Eken drar den rätt i magen på Richard men den slinker ändå in i en retfull båge och det är kvitterat. Sirius fortsätter dock hålla spelet uppe rätt bra, och de första 25 minuterna av andra halvlek är Sirius bästa period i matchen och man har faktiskt ett par rätt bra chanser till ett ledningsmål.
Då kommer 2-1. Återigen blir Ekenberg frispelad och även den här gången är Jan-Erik helt med på principen hellre fria än fälla. Om första läget var tveksamt så är detta ytterligare några grader upp på tveksamhetsskalan. TV-bilderna ger på grund av kamerans placering inget vattentätt besked, men nog ser det ut att vara offside.
Vid 3-1 minuten efter är det dock rent pinsamt. Både Oscar Z uppspel rätt i gapet på Fi och linjeman Vasabrorsans ickevink. Det går att odla upp tillräckligt med potatis för att försörja den nationella chipskonsumtionen under hela Melodifestivalen på ytan mellan Löfqvist och Sirius backlinje när bollen slås. Det är tokoffside. Det är en grandios miss av vår vän brorsan.
För vi får väl ändå utgå från att det är en miss. Vi måste väl ändå förutsätta att Jan-Erik aldrig skulle låta det faktum att hans brorsa Per-Åke tränar ett av de lag som är Sirius huvudkonkurrenter i bottenstriden påverka hans beslut att vinka eller inte vinka. Beslut som ska fattas på en hundradels sekund. Ryggmärgsbeslut. Inte medvetet i alla fall. Väl?
Man kan ju tycka att det finns ett enkelt sätt att undvika att jag ens ska skriva den här bloggposten som jag gör och helt enkelt konstatera att Sirius föll ihop mot ett bättre lag. Förbundet kunde ge fan i att sätta brorsan till tränaren för en huvudkonkurrent på linjen i en match som gäller så mycket. Förbundet MÅSTE ge fan i att göra det. Sådana här tveksamheter ska inte få uppstå.
Innan jag kryper tillbaka in under den bitterhetens sten jag gömmer mig under för resten av natten måste jag ändå konstatera att trots dagens resultat i den djävulens serie så är inget förändrat i sak. Det räcker fortfarande att vinna hemma mot Vasalund och Trollhättan. Det är jag övertygad om. Enda problemet är ju att man ska göra det också.
En början kan ju vara att inte låta Jan-Erik Swärd gå på linjen. En fortsättning kan vara att ge fan i att spela högt försvar med den backlinje vi har.
(Och så måste man trots allt buga sig inför Mjällbys prestation. De må se ut som fan med sina skosnörepannband, men det är ett jävla gediget och bra lag som vinner serien oerhört välförtjänt.)
Den sistnämnde tränar alltså det lag som tack vare sin seger mot Qviding idag och Sirius förlust mot Mjällby lämnade över jumboplatsen i serien till just Sirius. Den förstnämnde var inblandad i ett par minst sagt tveksamma och för matchen rätt avgörande situationer.
Men vi tar det från början. Mjällby kom till spel som i praktiken klara för allsvenskan och det märktes. Det var verkligen inte full fokus på de gul-svarta gästerna. Trots ett massivt bollinnehav orkade de faktiskt inte skapa särskilt mycket på ett tajt spelande Sirius vars första halvlek knappast var särskilt glamorös, men åtminstone defensivt korrekt. Det var från mittfältet och framåt det brast. Gallo hade en riktigt sur match, Jernberg såg som vanligt lika het ut som en fjortis på släktmiddag och Ian har det svårt mot bra motstånd. Alltså fick försvaret en hel del att göra, och en kombination av att de gjorde det bra och att Mjällby var rätt otaggade ledde till att det fortfarande var mållöst halvtimmen in i matchen.
Då fick Sunday Bale fatt på en tacksamt lös bakåtnick av Robledo som han elegant lobbade över Asper. 0-1 speglade inte matchbilden. Men vem fan bryr sig? Och inte ens Jan-Erik kunde flaggvifta bort den chansen. Däremot var han uppe och sabbade vid två mycket tveksamma lägen så först Shpetim och sedan Sunday var igenom. Shpetims boll var i mål, men eftersom flaggan var uppe var det bortdömt. Magkänslan är att Shpetim förmodligen var offside, men att Sunday inte var det. Hårfina beslut dock. Men flaggan upp.
I andra halvlek hade Petter ett J-Ä-T-T-E-L-Ä-G-E att göra 2-0, eller spela fram en sopren Shpetim på mållinjen efter ett riktigt grannt anfall. Minuten efter vände spelet snabbt och Ekenberg är helt plötsligt helt fri. Ingen flagga trots massiva protester. Eken drar den rätt i magen på Richard men den slinker ändå in i en retfull båge och det är kvitterat. Sirius fortsätter dock hålla spelet uppe rätt bra, och de första 25 minuterna av andra halvlek är Sirius bästa period i matchen och man har faktiskt ett par rätt bra chanser till ett ledningsmål.
Då kommer 2-1. Återigen blir Ekenberg frispelad och även den här gången är Jan-Erik helt med på principen hellre fria än fälla. Om första läget var tveksamt så är detta ytterligare några grader upp på tveksamhetsskalan. TV-bilderna ger på grund av kamerans placering inget vattentätt besked, men nog ser det ut att vara offside.
Vid 3-1 minuten efter är det dock rent pinsamt. Både Oscar Z uppspel rätt i gapet på Fi och linjeman Vasabrorsans ickevink. Det går att odla upp tillräckligt med potatis för att försörja den nationella chipskonsumtionen under hela Melodifestivalen på ytan mellan Löfqvist och Sirius backlinje när bollen slås. Det är tokoffside. Det är en grandios miss av vår vän brorsan.
För vi får väl ändå utgå från att det är en miss. Vi måste väl ändå förutsätta att Jan-Erik aldrig skulle låta det faktum att hans brorsa Per-Åke tränar ett av de lag som är Sirius huvudkonkurrenter i bottenstriden påverka hans beslut att vinka eller inte vinka. Beslut som ska fattas på en hundradels sekund. Ryggmärgsbeslut. Inte medvetet i alla fall. Väl?
Man kan ju tycka att det finns ett enkelt sätt att undvika att jag ens ska skriva den här bloggposten som jag gör och helt enkelt konstatera att Sirius föll ihop mot ett bättre lag. Förbundet kunde ge fan i att sätta brorsan till tränaren för en huvudkonkurrent på linjen i en match som gäller så mycket. Förbundet MÅSTE ge fan i att göra det. Sådana här tveksamheter ska inte få uppstå.
Innan jag kryper tillbaka in under den bitterhetens sten jag gömmer mig under för resten av natten måste jag ändå konstatera att trots dagens resultat i den djävulens serie så är inget förändrat i sak. Det räcker fortfarande att vinna hemma mot Vasalund och Trollhättan. Det är jag övertygad om. Enda problemet är ju att man ska göra det också.
En början kan ju vara att inte låta Jan-Erik Swärd gå på linjen. En fortsättning kan vara att ge fan i att spela högt försvar med den backlinje vi har.
(Och så måste man trots allt buga sig inför Mjällbys prestation. De må se ut som fan med sina skosnörepannband, men det är ett jävla gediget och bra lag som vinner serien oerhört välförtjänt.)
26 september 2009
Match mot allsvenskt motstånd
Hur svårt kan det vara? Om bara Ekenberg i Mjällby, skytteligaledaren alltså, hade gjort sitt jobb i den 94:e minuten i torsdags hade det varit en mycket lättare match för Sirius i morgon mot i praktiken redan klara allsvenskarna Mjällby. Ett segermål som för till allsvenskan på övertid att hade utlöst ett magnifikt firande bland de gul-svarta. Ett firande som hade kostat koncentration och kvalitet till morgondagens match. Nu blev det bara ett enda stort jaha över Mjällbys firande. Och eftersom Åtvid bara fick kryss idag så har Mjällby till råga på allt chansen att säkra både seriesegern och den allsvenska platsen på Studenternas.
Men det räcker inte med det. Jag ska fortsätta tjura. Mjällbys två kanske viktigaste spelare, Osiako och Bagarn, stod på fem gula var och hade med andra ord blivit avstängda i morgon om de fått kort. Det fick de inte. Istället för bakfulla och allmänt loja och bagarlösa blekingar kommer vi alltså få ett fulltänt och revanschsuget serieledarlag som motståndare.
Men vafan. Det går att spöa sådana lag också. Faktum är att Mjällby trots sin sjukt imponerande tabellrad inte varit 100 senaste omgångarna. Det var bara med ett stort mått tur och riktigt bra försvarsspel som de lyckades besegrar Qviding borta nyss till exempel. Qviding hade faktiskt sex avslut på mål, som Asper räddade, innan Mjällby gjorde mål på sitt första avslut. Mot BoIS var man fortsatt riktigt bleka framåt. Hemma mot Väsby klarade man sig med ett nödrop. Sirius har trots allt en vettig poängchans i morgon.
Veckans träningar har också varit riktigt bra. Intensiteten har ökat rejält, och frågan är om inte den nya tränarlösningen har bidragit till en ökad glädje i laget. Det menar i alla fall en del av spelarna som jag pratat med. Gott så. En bidragande orsak till den förbättrade kvalitén på träningarna är också det faktum att de flesta spelarna i truppen är tillbaka i full träning. I det närmaste i alla fall. Idag var det bara Mani och Love som inte kunde vara med på grund av sina känningar. Resten var med på alla moment. Petter och St Cyr är till och med tillbaka i truppen och för Fredrik Söderbring närmar sig seriecomebacken med stormsteg. Det blir dock U21 i veckan för hans del först.
Det innebär att tränarna faktiskt har en del val att göra när startelvan ska tas ut. Det är man inte så bortskämda med. En av P, Shpetim och Sunday ska bort i anfallet. Det valet kan tyckas lätt, men P har enligt utsago gjort en fantastisk träningsvecka och vill säkert vara med i diskussionen. På mittfältet saknas Fredrik på grund av avstängning. Hur man ersätter/omformerar sig är också en öppen fråga. Men man kan konstatera att Ian, Jernberg, Petter, St Cyr och kanske också P alla är med i det racet. Gallo är förstås given.
Vilka offensiva pjäser man än väljer så står det helt klart att de har ett tufft jobb framför sig. Mjällby har sjuka 0,5 i snitt i insläppta mål i år. Det är naturligtvis tack vare seriens klart bästa mittbackspar i Bagarn-Robledo framför en av seriens absolut bästa målvakter. Hela Mjällbys försvar agerar föredömligt enhetligt och gör det enkelt för sig genom att falla djupt och bli Gefle vid bolltapp och helt enkelt lita på att man får bort allt som kommer i närheten. Man måste helt enkelt vara sjukt snabb i omställningsspelet om man ska hinna hitta in bakom backlinjen. Och att slå inlägg mot ett samlat Mjällbyförsvar är lika givande som att försöka få Christer Sturmark att ta nattvarden.
Det är helt enkelt ganska svårt att scouta hur man ska göra mål på Mjällby. Det finns ju bara 13 exempel. Men man kan notera att en hel del av de tretton kommit på fasta situationer. Vilket kan låta märkligt med tanke på hur bra Robledo och Bagarn är på huvudspelet, men de är inte särskilt snabba och lämnar inte gärna sina positioner allt för mycket, så med rätt löpningar i boxen borde man kunna hota Mjällby på fasta. Det finns också ganska ofta en ficka mellan Mjällbys backlinje och mittfält. Den såg man BoIS hitta rätt ofta i torsdags, och det blev farligt flera gånger då deras forwards löpte in genom Mjällbys backlinje i djupled. Det spelet är dock inget som Sirius fått att klaffa på hela säsongen egentligen, men det är också något man har jobbat medvetet med sista veckan.
I de bakre regionerna gäller det förstås att hålla koll på Eken. Mjällbys skyttekung är bra. Han är kanske inte killen som scorar högst i Mensatesterna, men han vet hur man tar mot en fotboll och avancerar mot mål. Och han vet hur man sparkar in bollfan där. Förutom Ekenberg har dessutom Listerlänningarna ett helt koppel med riktigt vassa offensiva spelare som David Löfqvist, Adam Berner och Tobias Johansson - to name but a few. När de är på humör blåser det på rätt bra både efter kanterna och i djupled.
Så det blir ingen lätt match. Ryktet säger att Sirius inför matchen kommer göra sitt bästa för att lägga över fokus på gästernas allsvenska plats genom att gratulera dem med blommor inför matchen. Kanske får vi till och med se en hederskorridor a la Spanien? En bra plan eller inte? Morgondagen får utvisa.
Men det räcker inte med det. Jag ska fortsätta tjura. Mjällbys två kanske viktigaste spelare, Osiako och Bagarn, stod på fem gula var och hade med andra ord blivit avstängda i morgon om de fått kort. Det fick de inte. Istället för bakfulla och allmänt loja och bagarlösa blekingar kommer vi alltså få ett fulltänt och revanschsuget serieledarlag som motståndare.
Men vafan. Det går att spöa sådana lag också. Faktum är att Mjällby trots sin sjukt imponerande tabellrad inte varit 100 senaste omgångarna. Det var bara med ett stort mått tur och riktigt bra försvarsspel som de lyckades besegrar Qviding borta nyss till exempel. Qviding hade faktiskt sex avslut på mål, som Asper räddade, innan Mjällby gjorde mål på sitt första avslut. Mot BoIS var man fortsatt riktigt bleka framåt. Hemma mot Väsby klarade man sig med ett nödrop. Sirius har trots allt en vettig poängchans i morgon.
Veckans träningar har också varit riktigt bra. Intensiteten har ökat rejält, och frågan är om inte den nya tränarlösningen har bidragit till en ökad glädje i laget. Det menar i alla fall en del av spelarna som jag pratat med. Gott så. En bidragande orsak till den förbättrade kvalitén på träningarna är också det faktum att de flesta spelarna i truppen är tillbaka i full träning. I det närmaste i alla fall. Idag var det bara Mani och Love som inte kunde vara med på grund av sina känningar. Resten var med på alla moment. Petter och St Cyr är till och med tillbaka i truppen och för Fredrik Söderbring närmar sig seriecomebacken med stormsteg. Det blir dock U21 i veckan för hans del först.
Det innebär att tränarna faktiskt har en del val att göra när startelvan ska tas ut. Det är man inte så bortskämda med. En av P, Shpetim och Sunday ska bort i anfallet. Det valet kan tyckas lätt, men P har enligt utsago gjort en fantastisk träningsvecka och vill säkert vara med i diskussionen. På mittfältet saknas Fredrik på grund av avstängning. Hur man ersätter/omformerar sig är också en öppen fråga. Men man kan konstatera att Ian, Jernberg, Petter, St Cyr och kanske också P alla är med i det racet. Gallo är förstås given.
Vilka offensiva pjäser man än väljer så står det helt klart att de har ett tufft jobb framför sig. Mjällby har sjuka 0,5 i snitt i insläppta mål i år. Det är naturligtvis tack vare seriens klart bästa mittbackspar i Bagarn-Robledo framför en av seriens absolut bästa målvakter. Hela Mjällbys försvar agerar föredömligt enhetligt och gör det enkelt för sig genom att falla djupt och bli Gefle vid bolltapp och helt enkelt lita på att man får bort allt som kommer i närheten. Man måste helt enkelt vara sjukt snabb i omställningsspelet om man ska hinna hitta in bakom backlinjen. Och att slå inlägg mot ett samlat Mjällbyförsvar är lika givande som att försöka få Christer Sturmark att ta nattvarden.
Det är helt enkelt ganska svårt att scouta hur man ska göra mål på Mjällby. Det finns ju bara 13 exempel. Men man kan notera att en hel del av de tretton kommit på fasta situationer. Vilket kan låta märkligt med tanke på hur bra Robledo och Bagarn är på huvudspelet, men de är inte särskilt snabba och lämnar inte gärna sina positioner allt för mycket, så med rätt löpningar i boxen borde man kunna hota Mjällby på fasta. Det finns också ganska ofta en ficka mellan Mjällbys backlinje och mittfält. Den såg man BoIS hitta rätt ofta i torsdags, och det blev farligt flera gånger då deras forwards löpte in genom Mjällbys backlinje i djupled. Det spelet är dock inget som Sirius fått att klaffa på hela säsongen egentligen, men det är också något man har jobbat medvetet med sista veckan.
I de bakre regionerna gäller det förstås att hålla koll på Eken. Mjällbys skyttekung är bra. Han är kanske inte killen som scorar högst i Mensatesterna, men han vet hur man tar mot en fotboll och avancerar mot mål. Och han vet hur man sparkar in bollfan där. Förutom Ekenberg har dessutom Listerlänningarna ett helt koppel med riktigt vassa offensiva spelare som David Löfqvist, Adam Berner och Tobias Johansson - to name but a few. När de är på humör blåser det på rätt bra både efter kanterna och i djupled.
Så det blir ingen lätt match. Ryktet säger att Sirius inför matchen kommer göra sitt bästa för att lägga över fokus på gästernas allsvenska plats genom att gratulera dem med blommor inför matchen. Kanske får vi till och med se en hederskorridor a la Spanien? En bra plan eller inte? Morgondagen får utvisa.
24 september 2009
Mjällby laddar för fest! Och baksmälla?
På Listerlandet laddar man upp big tajm för kvällens match mot Landskrona BoIS. Idag kan nämligen årets undantagslag Mjällby bli klara för allsvenskan. Mjällby har väl i praktiken varit klara för allsvenskan länge eftersom samtliga andra lag i serien är sjukt ojämna och oförmögna att skapa någon form av ihållande positiv trend, men just idag kan det alltså bli matematiskt klart.
Och oj vad jag håller tummarna för att de fixar det ikväll. Dels för mina investerade slantar i våras på Mjällby som slutsegrare till 18 ggr pengarna. (Den hundralapp som gick in i Sirius som seriesegrare talar vi tyst om va? Det är ju ändå bara den årliga principen att donera en slant på offeraltaret inför säsongen.) Men framför allt så skulle det vara riktigt mysigt för Sirius del om Mjällby klarar kontraktet idag eftersom Mjällbys nästa match är mot Sirius i Uppsala på söndag.
Det är inget snack om att TV4 och seriemakarna i fint samarbete denna gång gynnar Sirius. TV4 som flyttat matchen från förra helgen till torsdagen för tv-tablåns skull. Och Seriemakarna som varit vänliga nog att låta Mjällby möta Sirius borta matchen efter.
På Mjällbys hemsida aviserar man redan vad som komma skall: "Säkrast är alltså att vinna på torsdag – då kan vi fira sedan!". Johan Svensson i Mjällby är inne på samma spår i en intervju med Blekinge Läns Tidning: "Förhoppningsvis bra väder, tv-sändning, storpublik … Det är ju klart bättre förutsättningar än att behöva fira på en buss eller ett tåg!"
Det är champagne på kylning i Blekinge ikväll alltså. Storpublik, tv-match och säkerligen riksmedia. Låt oss säga att Mjällby faktiskt vinner, vilket knappast vore någon sensation. I så fall blir det fest ikväll. Sedan kommer Mjällbyspelarna att ha två dagar på sig för att återhämta sig från urladdningen innan de ska sätta sig på bussen till Uppsala för match på söndag - eller om de nu åker redan på lördagen. Man behöver inte vara Flott-Bosse för att inse att det inte är en optimal fokusering i laget inför matchen mot Sirius i så fall. Kolla bara på Dalkurd som förlorade sin första match ever i seriespel omgången efter att de blev klara för ettan. Eller Strömsberg, som inte vunnit sedan kontraktet blev klart.
Så, alla Siriusfans, håll tummarna för Mjällby idag!
* För övrigt måste man förvånas en del över hur Assyriskas ledning tänker. Med fem omgångar kvar och allsvensk plats i allra högsta grad inom räckhåll tycker man att det är läge "för en ny röst i omklädningsrummet" eftersom man är "inne i en dålig trend". Come again? Var det inte Assyriska som hade som målsättning att komma topp sex i år? Det är uppenbarligen stormigt i flera styrelserum i den här serien.
* För övrigt hörs ett ihärdigt rykte att ESK hade ett bekant förstanamn på sin önskelista som ny tränare. Jocke Mattsson. Jag säger då det.
* Träffade Petter. Verkar bli spel för hans del i helgen.
* Tittade på U21-slutspelet i måndags. Man kan nog konstatera att det var en och annan i blå-svart som hade en större kostym att växa in i. Men mest anmärkningsvärt är det krypkasinospel som verkar pågå på högerbacksplatsen. Luggens insats placerade honom en bra bit efter Fernberg efter den sistnämndes insats mot Ängelholm. Hur svårt kan det vara att slå en bakåtpassning till egen målis egentligen?
* Just när jag började tycka att damfotbollen lyft sig flera klasser och nu är bitvis ganska sevärd på landslagsnivå råkade jag zappa in på VM-kvalet mellan Sverige och Belgien igår. Och nu är jag böjd att lämna in en ansökan om ändrad åsikt. Sämre än Storvreta.
Och oj vad jag håller tummarna för att de fixar det ikväll. Dels för mina investerade slantar i våras på Mjällby som slutsegrare till 18 ggr pengarna. (Den hundralapp som gick in i Sirius som seriesegrare talar vi tyst om va? Det är ju ändå bara den årliga principen att donera en slant på offeraltaret inför säsongen.) Men framför allt så skulle det vara riktigt mysigt för Sirius del om Mjällby klarar kontraktet idag eftersom Mjällbys nästa match är mot Sirius i Uppsala på söndag.
Det är inget snack om att TV4 och seriemakarna i fint samarbete denna gång gynnar Sirius. TV4 som flyttat matchen från förra helgen till torsdagen för tv-tablåns skull. Och Seriemakarna som varit vänliga nog att låta Mjällby möta Sirius borta matchen efter.
På Mjällbys hemsida aviserar man redan vad som komma skall: "Säkrast är alltså att vinna på torsdag – då kan vi fira sedan!". Johan Svensson i Mjällby är inne på samma spår i en intervju med Blekinge Läns Tidning: "Förhoppningsvis bra väder, tv-sändning, storpublik … Det är ju klart bättre förutsättningar än att behöva fira på en buss eller ett tåg!"
Det är champagne på kylning i Blekinge ikväll alltså. Storpublik, tv-match och säkerligen riksmedia. Låt oss säga att Mjällby faktiskt vinner, vilket knappast vore någon sensation. I så fall blir det fest ikväll. Sedan kommer Mjällbyspelarna att ha två dagar på sig för att återhämta sig från urladdningen innan de ska sätta sig på bussen till Uppsala för match på söndag - eller om de nu åker redan på lördagen. Man behöver inte vara Flott-Bosse för att inse att det inte är en optimal fokusering i laget inför matchen mot Sirius i så fall. Kolla bara på Dalkurd som förlorade sin första match ever i seriespel omgången efter att de blev klara för ettan. Eller Strömsberg, som inte vunnit sedan kontraktet blev klart.
Så, alla Siriusfans, håll tummarna för Mjällby idag!
* För övrigt måste man förvånas en del över hur Assyriskas ledning tänker. Med fem omgångar kvar och allsvensk plats i allra högsta grad inom räckhåll tycker man att det är läge "för en ny röst i omklädningsrummet" eftersom man är "inne i en dålig trend". Come again? Var det inte Assyriska som hade som målsättning att komma topp sex i år? Det är uppenbarligen stormigt i flera styrelserum i den här serien.
* För övrigt hörs ett ihärdigt rykte att ESK hade ett bekant förstanamn på sin önskelista som ny tränare. Jocke Mattsson. Jag säger då det.
* Träffade Petter. Verkar bli spel för hans del i helgen.
* Tittade på U21-slutspelet i måndags. Man kan nog konstatera att det var en och annan i blå-svart som hade en större kostym att växa in i. Men mest anmärkningsvärt är det krypkasinospel som verkar pågå på högerbacksplatsen. Luggens insats placerade honom en bra bit efter Fernberg efter den sistnämndes insats mot Ängelholm. Hur svårt kan det vara att slå en bakåtpassning till egen målis egentligen?
* Just när jag började tycka att damfotbollen lyft sig flera klasser och nu är bitvis ganska sevärd på landslagsnivå råkade jag zappa in på VM-kvalet mellan Sverige och Belgien igår. Och nu är jag böjd att lämna in en ansökan om ändrad åsikt. Sämre än Storvreta.
20 september 2009
Det ska spelas fotboll också - match mot Qviding
För ett år sedan fick Mille gå. Brännan och Jocke, då med Jocke som huvudtränare, ledde Sirius i en förlust borta mot Qviding i första matchen. Sedan vände man på steken och fixade kontraktet. I år gick Jens T Andersson självmant. Återigen är det samma duo - nu förstärkt även med Mattias Eriksson, och med Brännan som huvudansvarig - som ska leda laget mot nytt kontrakt. Och man börjar med bortamatch mot Qviding.
Det blir inte lätt. Qviding har faktiskt spelat rätt bra på sistone trots att man fått dåligt betalt. Hemma mot Mjällby hade man exempelvis matchens sex första skott på mål. Sedan gjorde Mjällby mål på sitt första. Folk som tittade, bland annat Jens T Andersson sa att Qviding var det spelförande laget matchen igenom.
Vi var många som trodde göteborgarna skulle självdö när man tappade skyttekungen Hannes Stiller till Blåvitt i somras, men man har klarat sig helt okej ändå. Tremannaanfallet med Kyle Konwea - Andreas Haddad - Tobias Sana har fungerat riktigt fint och Qviding är ett kreativt och spelande lag med Arash Bayat som strateg. Försvaret är okej. Joakim Jensen är en av seriens bästa mittbackar och gör dessutom en hel del mål. De övriga tillhör kategorin inte speciellt intressanta, men gör vad de ska typ. Dessutom har man väldigt få skadeproblem jämfört med de flesta.
Sirius å sin sida har en del skadeproblem. Och avstängningar. Och har haft sjukdom i truppen. Och turbulent vecka. När jag försökte luska fram en startelva igår hade man inte bestämt sig än beroende på just sjukdomar. Nu är startelvan släppt, och det verkar som om alla som har varit sjuka i veckan är tillgängliga. För en gångs skull skulle förmodligen den officiellt angivna startelvan kunna stämma. Möjligen väljer man att spela P bredvid Sunday på topp i stället.
Qviding är förstås favoriter. På alla sätt. Men fotboll är uppenbarligen ett psykologiskt spel. Och om Sirius har lyckats vända det som har hänt i veckan till någon sorts jävlar i helvete nu ska vi visa dem-känsla så har man förstås en chans. Jag är sjukt spänd på hur det kommer att se ut när det sparkas loss om en kvart. Och sjukt nervös. För att citera en källa inom laget:
- Det vore ganska bra om vi kunde vinna idag.
Det blir inte lätt. Qviding har faktiskt spelat rätt bra på sistone trots att man fått dåligt betalt. Hemma mot Mjällby hade man exempelvis matchens sex första skott på mål. Sedan gjorde Mjällby mål på sitt första. Folk som tittade, bland annat Jens T Andersson sa att Qviding var det spelförande laget matchen igenom.
Vi var många som trodde göteborgarna skulle självdö när man tappade skyttekungen Hannes Stiller till Blåvitt i somras, men man har klarat sig helt okej ändå. Tremannaanfallet med Kyle Konwea - Andreas Haddad - Tobias Sana har fungerat riktigt fint och Qviding är ett kreativt och spelande lag med Arash Bayat som strateg. Försvaret är okej. Joakim Jensen är en av seriens bästa mittbackar och gör dessutom en hel del mål. De övriga tillhör kategorin inte speciellt intressanta, men gör vad de ska typ. Dessutom har man väldigt få skadeproblem jämfört med de flesta.
Sirius å sin sida har en del skadeproblem. Och avstängningar. Och har haft sjukdom i truppen. Och turbulent vecka. När jag försökte luska fram en startelva igår hade man inte bestämt sig än beroende på just sjukdomar. Nu är startelvan släppt, och det verkar som om alla som har varit sjuka i veckan är tillgängliga. För en gångs skull skulle förmodligen den officiellt angivna startelvan kunna stämma. Möjligen väljer man att spela P bredvid Sunday på topp i stället.
Qviding är förstås favoriter. På alla sätt. Men fotboll är uppenbarligen ett psykologiskt spel. Och om Sirius har lyckats vända det som har hänt i veckan till någon sorts jävlar i helvete nu ska vi visa dem-känsla så har man förstås en chans. Jag är sjukt spänd på hur det kommer att se ut när det sparkas loss om en kvart. Och sjukt nervös. För att citera en källa inom laget:
- Det vore ganska bra om vi kunde vinna idag.
18 september 2009
Bättre och bättre dag för dag
Man måste till att börja med konstatera att även om det tog tre dagar så hittade Sirius fotbolls styrelse det enda tänkbara alternativet på tränarfrågan sedan Jens T Andersson lämnade in i tisdags. Men som vi tidigare konstaterat - det hade man kunnat säga redan på tisdagseftermiddagen. Och det borde man också ha gjort. Nu har det gått tre dagar vilka styrelsen ägnat åt att i praktiken misskreditera och försvåra för den som kommer att bära huvudansvaret för att Sirius ägnar de sista sex omgångarna åt att säkra kontraktet, Anderas Brännström.
Det styrelsen har kommunicerat under denna tid var att de egentligen inte litar på Brännan. Det är helt enkelt oprofessionellt agerat.
Varför är det då rätt lösning?
Det team som nu ska fixa kontraktet är till två tredjedelar de som lyckades rädda upp det hela i fjol. Lägg till det Mattias Eriksson, som tillsammans med Magnus Persson ledde Sirius till Superettan. Dessa tre är alltså samtliga av dem ledare i Sirius a-lag som de senaste åren har lyckats med uppgiften. Det är dessutom en lösning som inte har någon startsträcka (förutom de tre dagarna som styrelsen stal då) och som är förankrad i spelartruppen. Ekonomiskt är det också den enda tänkbara varianten - att riskera ekonomin för en extern lösning med extremt hög risknivån hade varit oförsvarligt.
Är allt då frid och fröjd? Nej, jag tycker inte det. Även om beslutet är det enda riktiga är det kommunicerat med största möjliga idioti. Det meddelande som styrelsen insisterade på att skicka ut idag är faktiskt helt makalöst.
Det man säger är:
1. Vi löser detta internt eftersom det är så lite kvar på säsongen. Men vi hade hellre velat ha en extern lösning.
2. Tidigare har man ställt lägre krav på spelarna än att de ska ge 100 %.
3. Nu accepteras bara kamp i 90 minuter till skillnad mot förut. Dock får man inte riktigt reda på vad styrelsen vidtar för åtgärder om de inte upplever det som att spelarna kämpar.
4. Spelarna har inte förstått allvaret i situationen, därför ska styrelsen säkerställa att de begriper det genom möten med spelarrådet.
Det man kunde ha sagt istället (redan i tisdags):
1. Givet situationen efter Jens T Anderssons avhopp är vi övertygade om att detta är den bästa tränarlösningen.
2. Vi har alla förutsättningar för att säkra spel i 2010 års Superetta. Vi har allt i egna händer och är övertygade om att vi kommer klara det.
3. Nu samlas alla inom klubben inför den här uppgiften; att säkerställa elitfotboll i Uppsala även nästa år. Spelare, ledare, alla måste samlas inför allvaret nu.
Men det gjorde man inte. I stället fortsätter man sprida ut helknasiga och oproffsiga uttalanden. Det enda positiva med det är kanske att spelarna - som ju just har blivit uthängda mangrant av sin styrelse för att inte ge allt - och ledarna - som så tydligt har stämplats som andrahandsalternativ - kan använda styrelsens pajaskonster som tändvätska. Vem vet. Men som sagt. Om sex omgångar och ett eventuellt kval är det verkligen dags för utvärdering. Inte bara av agerandet på planen.
Det styrelsen har kommunicerat under denna tid var att de egentligen inte litar på Brännan. Det är helt enkelt oprofessionellt agerat.
Varför är det då rätt lösning?
Det team som nu ska fixa kontraktet är till två tredjedelar de som lyckades rädda upp det hela i fjol. Lägg till det Mattias Eriksson, som tillsammans med Magnus Persson ledde Sirius till Superettan. Dessa tre är alltså samtliga av dem ledare i Sirius a-lag som de senaste åren har lyckats med uppgiften. Det är dessutom en lösning som inte har någon startsträcka (förutom de tre dagarna som styrelsen stal då) och som är förankrad i spelartruppen. Ekonomiskt är det också den enda tänkbara varianten - att riskera ekonomin för en extern lösning med extremt hög risknivån hade varit oförsvarligt.
Är allt då frid och fröjd? Nej, jag tycker inte det. Även om beslutet är det enda riktiga är det kommunicerat med största möjliga idioti. Det meddelande som styrelsen insisterade på att skicka ut idag är faktiskt helt makalöst.
Det man säger är:
1. Vi löser detta internt eftersom det är så lite kvar på säsongen. Men vi hade hellre velat ha en extern lösning.
2. Tidigare har man ställt lägre krav på spelarna än att de ska ge 100 %.
3. Nu accepteras bara kamp i 90 minuter till skillnad mot förut. Dock får man inte riktigt reda på vad styrelsen vidtar för åtgärder om de inte upplever det som att spelarna kämpar.
4. Spelarna har inte förstått allvaret i situationen, därför ska styrelsen säkerställa att de begriper det genom möten med spelarrådet.
Det man kunde ha sagt istället (redan i tisdags):
1. Givet situationen efter Jens T Anderssons avhopp är vi övertygade om att detta är den bästa tränarlösningen.
2. Vi har alla förutsättningar för att säkra spel i 2010 års Superetta. Vi har allt i egna händer och är övertygade om att vi kommer klara det.
3. Nu samlas alla inom klubben inför den här uppgiften; att säkerställa elitfotboll i Uppsala även nästa år. Spelare, ledare, alla måste samlas inför allvaret nu.
Men det gjorde man inte. I stället fortsätter man sprida ut helknasiga och oproffsiga uttalanden. Det enda positiva med det är kanske att spelarna - som ju just har blivit uthängda mangrant av sin styrelse för att inte ge allt - och ledarna - som så tydligt har stämplats som andrahandsalternativ - kan använda styrelsens pajaskonster som tändvätska. Vem vet. Men som sagt. Om sex omgångar och ett eventuellt kval är det verkligen dags för utvärdering. Inte bara av agerandet på planen.
17 september 2009
Tipset, omgång 25
Jodå, det spelas matcher den här veckan också, däribland ångestmötena Qviding – Sirius och J-Södra - LSK.
Sundsvall – Åtvidaberg
Assyriska – Trollhättan
Ängelholm – Vasalund
Falkenberg – Väsby
Qviding – Sirius
Norrköping – Syrianska
Jönköping – Ljungskile
Mjällby – Landskrona
Leaderboard:
Uv: 23
Farbror: 22
Panikbyrån: 20
Joint: 20
Sakul: 18
ThomasD: 18
Sundsvall – Åtvidaberg
Assyriska – Trollhättan
Ängelholm – Vasalund
Falkenberg – Väsby
Qviding – Sirius
Norrköping – Syrianska
Jönköping – Ljungskile
Mjällby – Landskrona
Leaderboard:
Uv: 23
Farbror: 22
Panikbyrån: 20
Joint: 20
Sakul: 18
ThomasD: 18
16 september 2009
Farsen fortsätter
Jag var fortfarande arg när jag vaknade i morse. Sedan sken solen och så, tja, man mjuknade lite. Tänkte att det var väl bara orutin det som hände igår. Så surfar man in på UNT och ser detta:
"- Vi tittar på olika alternativ hur vi ska gå vidare från det här, säger Sirius fotbolls vd Thomas Sonesson."
Come again? Det finns väl ändå gränser? Bara för att någon sticker en mikrofon under nyllet på en betyder det inte att man måste svara. Vid det här laget måste vår lilla klubb ha bestämt sig för om de ska sparka Brännan från a-laget eller låta honom vara kvar med ansvaret. Det är det det handlar om. Antingen eller. Och tidsfristen för att sparka honom gick ut samtidigt som man hade presskonferensen. Det begriper man nog i styrelsen. Idag är det sex matcher kvar. Samma tid om några dagar är det fem. Tiden finns inte att jiddra liksom.
Jag är därför fullständigt övertygad om att styrelsen inte kommer att söka en extern lösning som inte inkluderar Brännan på något sätt just nu. Och är det så som jag tror är det fullständigt spritt språngande vansinne som speglas i UNT-artikeln. Det finns bara ett sätt att uttala sig på, och det är att säga att "Brännan kommer naturligtvis att fortsätta leda laget säsongen ut. Vi har fortsatt fullt förtroende för honom och det finns ingen anledning att ändra på det. Däremot kommer vi naturligtvis att behöva se över hur vi kan förstärka ledarteamet runt laget nu när en person har försvunnit. Den diskussionen pågår för fullt med berörda personer och där är jag övertygad om att vi kommer att kunna presentera den lösningen mycket snart. Men prioriteten nu ligger trots allt på att ge ledarteamet och spelarna bästa möjliga förutsättningar att ta tre viktiga poäng på söndag."
I stället är det en öppen ström av otydligheter som sipprar ut. Vad Sonesson och styrelsen gör är att de öppnar fältet helt fritt för spekulationer. Hade man varit tydlig hade det varit meningslöst för UNT att ringa upp Bosse Petersson. "Vi har sagt att vi ska presentera en lösning på fredag." Okej. Det är om ett och ett halvt dygn det. 36 timmar av spekulationer. Spekulationer som tar ytterligare fart av kommentarer som "Det är inget som jag vill gå med i media och prata om utan det jag kan säga är att vi diskuterar i styrelsen hur vi ska gå vidare från det här" på frågan om det är en ny tränare man söker.
Nä, men prata inte om det i media då!!! Döda spekulationerna i stället. Det är sportsligt självmål i den högre skolan att låta spelarna virra runt i ett par dagar till utan att veta hur det ska bli. De är människor de också. De behöver kunna svara på de tiotusen frågor de får från kollegor, kompisar och alla de möter på stan.
Igår eftermiddag hade man kunnat fortsätta jakten på nytt kontrakt, om det här hade skötts ordentligt och professionellt. Nu ska vi tydligen vänta tills på fredag. Visst, självklart tränar laget ändå. Självklart ska spelarna kunna fokusera ändå. Men styrelsens uppgift är att ge de anställda ledarna och spelarna så optimala förutsättningar som möjligt att prestera. Det har man inte gjort. Man har inte funderat på vad laget behöver här och nu utan på hur man själv ska agera - eller förväntas agera. Det är ett grundläggande missförstånd kring vad innebörden i ordet handlingskraft är.
Man behöver inte vara idrottspsykolog för att begripa att styrelsen istället fortsätter sätta spelarna, ledarna och framför allt Brännan i en jäkligt klurig sits. När det kunde ha varit tvärt om. Grundregeln i all krishantering i utsatta grupper är att skydda gruppen från situationen. Det vill säga vara tydlig både inåt och utåt samt fungera som en barriär mellan gruppen och omvärlden.
Jag trodde nog i min enfald att man skulle sätta spelarna och de sportsliga förutsättningarna i första rummet och pausa den offentliga paniken till efter säsongen.
Eller så är det jag som är korkad och inte inser att den rådande situationen är exakt den som Brännan och spelarna har efterfrågat i det här läget. I sådana fall ska jag genast be om ursäkt.
"- Vi tittar på olika alternativ hur vi ska gå vidare från det här, säger Sirius fotbolls vd Thomas Sonesson."
Come again? Det finns väl ändå gränser? Bara för att någon sticker en mikrofon under nyllet på en betyder det inte att man måste svara. Vid det här laget måste vår lilla klubb ha bestämt sig för om de ska sparka Brännan från a-laget eller låta honom vara kvar med ansvaret. Det är det det handlar om. Antingen eller. Och tidsfristen för att sparka honom gick ut samtidigt som man hade presskonferensen. Det begriper man nog i styrelsen. Idag är det sex matcher kvar. Samma tid om några dagar är det fem. Tiden finns inte att jiddra liksom.
Jag är därför fullständigt övertygad om att styrelsen inte kommer att söka en extern lösning som inte inkluderar Brännan på något sätt just nu. Och är det så som jag tror är det fullständigt spritt språngande vansinne som speglas i UNT-artikeln. Det finns bara ett sätt att uttala sig på, och det är att säga att "Brännan kommer naturligtvis att fortsätta leda laget säsongen ut. Vi har fortsatt fullt förtroende för honom och det finns ingen anledning att ändra på det. Däremot kommer vi naturligtvis att behöva se över hur vi kan förstärka ledarteamet runt laget nu när en person har försvunnit. Den diskussionen pågår för fullt med berörda personer och där är jag övertygad om att vi kommer att kunna presentera den lösningen mycket snart. Men prioriteten nu ligger trots allt på att ge ledarteamet och spelarna bästa möjliga förutsättningar att ta tre viktiga poäng på söndag."
I stället är det en öppen ström av otydligheter som sipprar ut. Vad Sonesson och styrelsen gör är att de öppnar fältet helt fritt för spekulationer. Hade man varit tydlig hade det varit meningslöst för UNT att ringa upp Bosse Petersson. "Vi har sagt att vi ska presentera en lösning på fredag." Okej. Det är om ett och ett halvt dygn det. 36 timmar av spekulationer. Spekulationer som tar ytterligare fart av kommentarer som "Det är inget som jag vill gå med i media och prata om utan det jag kan säga är att vi diskuterar i styrelsen hur vi ska gå vidare från det här" på frågan om det är en ny tränare man söker.
Nä, men prata inte om det i media då!!! Döda spekulationerna i stället. Det är sportsligt självmål i den högre skolan att låta spelarna virra runt i ett par dagar till utan att veta hur det ska bli. De är människor de också. De behöver kunna svara på de tiotusen frågor de får från kollegor, kompisar och alla de möter på stan.
Igår eftermiddag hade man kunnat fortsätta jakten på nytt kontrakt, om det här hade skötts ordentligt och professionellt. Nu ska vi tydligen vänta tills på fredag. Visst, självklart tränar laget ändå. Självklart ska spelarna kunna fokusera ändå. Men styrelsens uppgift är att ge de anställda ledarna och spelarna så optimala förutsättningar som möjligt att prestera. Det har man inte gjort. Man har inte funderat på vad laget behöver här och nu utan på hur man själv ska agera - eller förväntas agera. Det är ett grundläggande missförstånd kring vad innebörden i ordet handlingskraft är.
Man behöver inte vara idrottspsykolog för att begripa att styrelsen istället fortsätter sätta spelarna, ledarna och framför allt Brännan i en jäkligt klurig sits. När det kunde ha varit tvärt om. Grundregeln i all krishantering i utsatta grupper är att skydda gruppen från situationen. Det vill säga vara tydlig både inåt och utåt samt fungera som en barriär mellan gruppen och omvärlden.
Jag trodde nog i min enfald att man skulle sätta spelarna och de sportsliga förutsättningarna i första rummet och pausa den offentliga paniken till efter säsongen.
Eller så är det jag som är korkad och inte inser att den rådande situationen är exakt den som Brännan och spelarna har efterfrågat i det här läget. I sådana fall ska jag genast be om ursäkt.
15 september 2009
Jeppe avgår, och sen då?
Skulle skriva om matchen igår. Skulle konstatera att det vore en fröjd att en gång i framtiden se Sirius spela som Ängelholm. Se Sirius anfallare jaga som illrar för att stressa backlinjen, störa uppspel och vinna boll. Se ett lag som hänger ihop. Skulle skriva att rockaden i backlinjen andades desperation - att man brände ytterligare spelare som vi kommer att behöva framöver - bara för att man hoppades att det skulle bli bättre. Skulle undra om man någonsin igår övervägde att skita i mittfältet och lyfta långt. Bejaka bristerna för dagen helt enkelt.
Men sedan kom ryktet att Jens säger upp sig. Ryktet blev så en nyhet. Vem tänker på gårdagens skitmatch nu? Alla pratar om Jens hit och Jens dit. Var det bra eller dåligt? Var han bra eller dålig?
Just nu är det en ganska ointressant fråga. Åtminstone den sistnämnda. Men det finns en del intressanta aspekter som någonstans måste diskuteras. Vi kan låna Jens T Anderssons egna ord från idag och sätta rubriken "ansvar" över de frågorna. Jeppe tog sitt ansvar och lämnade posten för att låta andra kliva fram och försöka. Han kände att han hade nått vägs ände. Att han inte nått de kortsiktiga målen.
Kanske ser vi lite olika på innebörden i ordet ansvar, jag och Jens. Kanske har vi lite olika avstämningspunkter när det gäller kortsiktiga resultat. Men - utan att vara helt insatt - så kan jag för mitt liv inte skramla ihop till att kalla det för att ta sitt ansvar att lämna rodret vind för våg och hoppa överbord när vågorna går som högst och hamnen är i sikte. Så att någon annan kan ta över och fixa det. Det hade kunnat betecknas som ansvarsfullt i somras, med en 12-13 omgångar kvar, om det var så han kände. Men inte nu. Aldrig nu. Är det budksapet till spelarna? Har ni det trögt så kan ni alltid skita i det och lämna till någon annan. I så fall förstår jag varför det såg ut som det gjorde på planen igår.
Och de kortsiktiga resultaten. Är de verkligen sämre nu än efter säg 10 omgångar? Visst, Sirius gjorde sin kanske sämsta match sedan man mötte Ängelholm förra gången igår. Men den typen av kortsiktighet är det väl inte vi pratar om? I min bok finns det inga avstämningspunkter som heter "med sex omgångar kvar och alla möjligheter till nytt kontrakt levande". Antingen fattar man beslutet att det rinner ur händerna på en när det finns tid kvar, eller så kör man tiden ut, löser problem internt med omdisponeringar tills man faktiskt kan summera resultatet och konstatera om det funkat bra eller inte.
Jag har uppfattat Jens som rak och uppriktig. Tydlig och trygg i sig själv och sin roll. Så jag får faktiskt inte ihop det här beslutet, vilket jag är övertygad kommer från honom själv. Som jag ser det tog Jens T Andersson inget ansvar idag. Han själpte över hela problembunten på andra. Och han brände alla sina kort till en framtida tränarkarriär. I vilket styrelserum kommer man tänka "jag vet, vi anställer den där killen som var tredjetränare i AIK och sedan hoppade av från Sirius med sex omgångar kvar"? Den enda tolkningen jag kan göra är att han faktiskt är så mentalt distanserad från sitt uppdrag som tränare i Sirius att han faktiskt uppfattar situationen på det här sättet.
Men jag tycker faktiskt inte att det är det jobbigaste i den här situationen. Det finns andra ställen som jag förväntar mig ansvarstagande från. Ansvarstagande och handling. Jens sade inte upp sig på en presskonferens idag klockan 16. Han pratade naturligtvis med någon i Sirius styrelse innan dess. Egentligen är det ointressant när. Jag kan bara konstatera att det inte levererades någon lösning på hur de sex sista omgångarna samt ett eventuellt kval ska skötas.
Att hålla en presskonferens där man bara presenterar problem men inga lösningar är på gränsen för vad jag klarar av från min förening. Den förening där jag är medlem. Den förening för vilken jag trots allt ännu brinner. Att kommunicera att Brännan leder laget "åtminstone över bortamatchen mot Qviding på söndag" är att säga att vi vet inte om vi är nöjda med den lösningen, men den får duga över helgen i alla fall. Skulle min chef skicka ut det budskapet om mig i media skulle jag köra taxi med början i morgon. "Tack för mig, fixa detta bäst ni kan."
Att låta ett uttalande som "vi har redan inlett arbetet med att hitta en lösning för resten av säsongen" vara det som klubben själv väljer att säga i sammanhanget är ungefär som om den lokale brandchefen skulle gå ut i media och säga "vi har noterat att det brinner i ett hus på Skolgatan och vi har redan beslutat oss för att fundera på att släcka elden snart".
Så här enkelt är det. Innan man håller en presskonferens ska man ha hunnit komma på att Brännan har kontrakt och att man därmed antingen måste sparka honom, förankra en ny huvudtränarlösning med alla inblandade eller ge honom sitt fulla förtroende resten av säsongen. Att göra som idag och kalla till en presskonferens för att berätta att man har fått ett problem på halsen som man inte vet hur man ska lösa är makalöst. Hinner man inte skruva ihop en lösning i tid säger man helt enkelt till Jens att han får vänta ett dygn med att gå ut med detta och att Brännan får ta dagens träning, det gör han ju ändå rätt ofta. Skulle Jens insistera ändå så är han on his own och bryter arbetsgivarens uttryckliga order.
IK Sirius har istället bakbundit Brännan i en situation där han ska ha styrelsens fulla och ovillkorliga stöd för uppgiften. Det skulle ha varit huvudbudskapet idag. Jens avgick. Han är historia. Vi bedriver elitidrott och har en uppgift. Så här ska vi klara den. Det hade varit det enda acceptabla budskapet.
Så när klubben någon av de närmaste dagarna kommer att gå ut och säga att Brännan med stöd av NN tar över de sista omgångarna så kommer alla undra om de verkligen tror på detta eller om de helt enkelt inte hittade någon annan. Med de förutsättningarna ska nu kontraktet räddas. Nu när Jens T och styrelsen har visat hur de ser på det här med att ta ansvar kan man ju undra hur det ska gå.
Mitt enda hopp är att Brännan och spelarna biter ihop och sväljer och samlas kring uppgiften. Att de ser möjligheterna. Brännan har en lysande karriärväg i den här situationen. Ingen kan förebrå honom om han misslyckas. Om han däremot lyckas har han gjort det igen. Städat upp efter styrelsens soppa.
Men den här gången undrar jag faktiskt om inte skiten har hamnat i den stora fläkten. Det är dags att vakna nu IK Sirius. Det finns supportrar som ställer upp bakom sitt lag och det finns spelare och ledare som jag är övertygad om kommer bära sitt siriushjärta väl synligt framöver. Tillsammans räddar vi det sportsliga. Sedan är det dags att diskutera ansvar.
Men sedan kom ryktet att Jens säger upp sig. Ryktet blev så en nyhet. Vem tänker på gårdagens skitmatch nu? Alla pratar om Jens hit och Jens dit. Var det bra eller dåligt? Var han bra eller dålig?
Just nu är det en ganska ointressant fråga. Åtminstone den sistnämnda. Men det finns en del intressanta aspekter som någonstans måste diskuteras. Vi kan låna Jens T Anderssons egna ord från idag och sätta rubriken "ansvar" över de frågorna. Jeppe tog sitt ansvar och lämnade posten för att låta andra kliva fram och försöka. Han kände att han hade nått vägs ände. Att han inte nått de kortsiktiga målen.
Kanske ser vi lite olika på innebörden i ordet ansvar, jag och Jens. Kanske har vi lite olika avstämningspunkter när det gäller kortsiktiga resultat. Men - utan att vara helt insatt - så kan jag för mitt liv inte skramla ihop till att kalla det för att ta sitt ansvar att lämna rodret vind för våg och hoppa överbord när vågorna går som högst och hamnen är i sikte. Så att någon annan kan ta över och fixa det. Det hade kunnat betecknas som ansvarsfullt i somras, med en 12-13 omgångar kvar, om det var så han kände. Men inte nu. Aldrig nu. Är det budksapet till spelarna? Har ni det trögt så kan ni alltid skita i det och lämna till någon annan. I så fall förstår jag varför det såg ut som det gjorde på planen igår.
Och de kortsiktiga resultaten. Är de verkligen sämre nu än efter säg 10 omgångar? Visst, Sirius gjorde sin kanske sämsta match sedan man mötte Ängelholm förra gången igår. Men den typen av kortsiktighet är det väl inte vi pratar om? I min bok finns det inga avstämningspunkter som heter "med sex omgångar kvar och alla möjligheter till nytt kontrakt levande". Antingen fattar man beslutet att det rinner ur händerna på en när det finns tid kvar, eller så kör man tiden ut, löser problem internt med omdisponeringar tills man faktiskt kan summera resultatet och konstatera om det funkat bra eller inte.
Jag har uppfattat Jens som rak och uppriktig. Tydlig och trygg i sig själv och sin roll. Så jag får faktiskt inte ihop det här beslutet, vilket jag är övertygad kommer från honom själv. Som jag ser det tog Jens T Andersson inget ansvar idag. Han själpte över hela problembunten på andra. Och han brände alla sina kort till en framtida tränarkarriär. I vilket styrelserum kommer man tänka "jag vet, vi anställer den där killen som var tredjetränare i AIK och sedan hoppade av från Sirius med sex omgångar kvar"? Den enda tolkningen jag kan göra är att han faktiskt är så mentalt distanserad från sitt uppdrag som tränare i Sirius att han faktiskt uppfattar situationen på det här sättet.
Men jag tycker faktiskt inte att det är det jobbigaste i den här situationen. Det finns andra ställen som jag förväntar mig ansvarstagande från. Ansvarstagande och handling. Jens sade inte upp sig på en presskonferens idag klockan 16. Han pratade naturligtvis med någon i Sirius styrelse innan dess. Egentligen är det ointressant när. Jag kan bara konstatera att det inte levererades någon lösning på hur de sex sista omgångarna samt ett eventuellt kval ska skötas.
Att hålla en presskonferens där man bara presenterar problem men inga lösningar är på gränsen för vad jag klarar av från min förening. Den förening där jag är medlem. Den förening för vilken jag trots allt ännu brinner. Att kommunicera att Brännan leder laget "åtminstone över bortamatchen mot Qviding på söndag" är att säga att vi vet inte om vi är nöjda med den lösningen, men den får duga över helgen i alla fall. Skulle min chef skicka ut det budskapet om mig i media skulle jag köra taxi med början i morgon. "Tack för mig, fixa detta bäst ni kan."
Att låta ett uttalande som "vi har redan inlett arbetet med att hitta en lösning för resten av säsongen" vara det som klubben själv väljer att säga i sammanhanget är ungefär som om den lokale brandchefen skulle gå ut i media och säga "vi har noterat att det brinner i ett hus på Skolgatan och vi har redan beslutat oss för att fundera på att släcka elden snart".
Så här enkelt är det. Innan man håller en presskonferens ska man ha hunnit komma på att Brännan har kontrakt och att man därmed antingen måste sparka honom, förankra en ny huvudtränarlösning med alla inblandade eller ge honom sitt fulla förtroende resten av säsongen. Att göra som idag och kalla till en presskonferens för att berätta att man har fått ett problem på halsen som man inte vet hur man ska lösa är makalöst. Hinner man inte skruva ihop en lösning i tid säger man helt enkelt till Jens att han får vänta ett dygn med att gå ut med detta och att Brännan får ta dagens träning, det gör han ju ändå rätt ofta. Skulle Jens insistera ändå så är han on his own och bryter arbetsgivarens uttryckliga order.
IK Sirius har istället bakbundit Brännan i en situation där han ska ha styrelsens fulla och ovillkorliga stöd för uppgiften. Det skulle ha varit huvudbudskapet idag. Jens avgick. Han är historia. Vi bedriver elitidrott och har en uppgift. Så här ska vi klara den. Det hade varit det enda acceptabla budskapet.
Så när klubben någon av de närmaste dagarna kommer att gå ut och säga att Brännan med stöd av NN tar över de sista omgångarna så kommer alla undra om de verkligen tror på detta eller om de helt enkelt inte hittade någon annan. Med de förutsättningarna ska nu kontraktet räddas. Nu när Jens T och styrelsen har visat hur de ser på det här med att ta ansvar kan man ju undra hur det ska gå.
Mitt enda hopp är att Brännan och spelarna biter ihop och sväljer och samlas kring uppgiften. Att de ser möjligheterna. Brännan har en lysande karriärväg i den här situationen. Ingen kan förebrå honom om han misslyckas. Om han däremot lyckas har han gjort det igen. Städat upp efter styrelsens soppa.
Men den här gången undrar jag faktiskt om inte skiten har hamnat i den stora fläkten. Det är dags att vakna nu IK Sirius. Det finns supportrar som ställer upp bakom sitt lag och det finns spelare och ledare som jag är övertygad om kommer bära sitt siriushjärta väl synligt framöver. Tillsammans räddar vi det sportsliga. Sedan är det dags att diskutera ansvar.
13 september 2009
Tack Brekkan!
I UNT här om dagen skrev gamle Siriusspelaren Einar Brekkan ett längre öppet brev till fotbollsuppland. Einar vill att Upplands FF skrotar ett gäng regler som reglerar vad kidsen i uppsalafotbollen får och inte får göra. Och det är en viktig och intressant diskussion i sig. Jag tror att vi är rätt många som länge har förundrats över det faktum att elitsatsning för kids är okej i en mängd olika sammanhang, men inte är kosher i fotboll. Det finns 15-åriga konsertpianister som hyllas nationellt. De satt inte på pallen 90 minuter i veckan när de var åtta, om man säger så. Det finns en 15-årig simmare som hyllas för sitt världsrekord. Hon fick delta i tävlingar där segrare utsågs när hon var elva. Jag lovar.
Ändå finns det ett par andra trådar i Einars brev jag vill plocka upp. Den första handlar om Uppsalas/Upplands seniorfotbollsmisär. Vi har ett lag i botten av Superettan. Sedan har vi ett uppländskt lag som håller på att åka ur ettan (och ett i Stockholms län, men ändå i den Uppländska närheten i toppen av samma etta). Sedan då? GUSK gör det bra på övre halvan i tvåan och Strömsberg går upp. Resten ligger, med undantag för GUSKs avknoppningslag Gamlis i botten av trean, i fyran och nedåt. Jämför med jämförbara städer/regioner så är det i princip bara Eskilstuna som är sämre.
Så kan vi inte ha det om vi vill se allsvensk fotboll i Uppsala. Det Einar föreslår, diversifierad talangutveckling under bra ledare redan från mellanstadieåldern, är en nyckelfråga i sammanhanget. Det konstaterandet är inte minst en passning till Sirius. Som ledande klubb i fotbollsuppland vilar ansvaret tungt på Sirius ungdomsfotboll att driva den utvecklingen. Även om det finns en del tendenser i rätt riktning, så rör det sig väldigt långsamt. Problemet skulle jag tro är en bristande insikt från ansvariga om behovet av professionalism långt ner i åldrarna. Och ja - det kostar. Och ja igen - det är värt det. Det är ett billigt sätt att få fram a-lagsspelare.
Så då till det andra som man kan utläsa ur Einars initiativ. Där finns ett driv och en energi att förändra. En energi som vi definitivt sett en hel del av på planen i den blå-svarta tröjan. Den energin borde naturligtvis kanaliseras inom Sirius fotboll. Det är dags för utvärdering nu. Bengt Trolle har suttit som ungdomsansvarig i Sirius styrelse några år nu. Vad har gjorts, vad kunde ha gjorts bättre? Vad tänker du göra framöver?
Svaren måste vara bra övertygande för att inte Einar Brekkan i dagsläget ska framstå som ett intressant alternativ vid nästa årsmöte.
Ändå finns det ett par andra trådar i Einars brev jag vill plocka upp. Den första handlar om Uppsalas/Upplands seniorfotbollsmisär. Vi har ett lag i botten av Superettan. Sedan har vi ett uppländskt lag som håller på att åka ur ettan (och ett i Stockholms län, men ändå i den Uppländska närheten i toppen av samma etta). Sedan då? GUSK gör det bra på övre halvan i tvåan och Strömsberg går upp. Resten ligger, med undantag för GUSKs avknoppningslag Gamlis i botten av trean, i fyran och nedåt. Jämför med jämförbara städer/regioner så är det i princip bara Eskilstuna som är sämre.
Så kan vi inte ha det om vi vill se allsvensk fotboll i Uppsala. Det Einar föreslår, diversifierad talangutveckling under bra ledare redan från mellanstadieåldern, är en nyckelfråga i sammanhanget. Det konstaterandet är inte minst en passning till Sirius. Som ledande klubb i fotbollsuppland vilar ansvaret tungt på Sirius ungdomsfotboll att driva den utvecklingen. Även om det finns en del tendenser i rätt riktning, så rör det sig väldigt långsamt. Problemet skulle jag tro är en bristande insikt från ansvariga om behovet av professionalism långt ner i åldrarna. Och ja - det kostar. Och ja igen - det är värt det. Det är ett billigt sätt att få fram a-lagsspelare.
Så då till det andra som man kan utläsa ur Einars initiativ. Där finns ett driv och en energi att förändra. En energi som vi definitivt sett en hel del av på planen i den blå-svarta tröjan. Den energin borde naturligtvis kanaliseras inom Sirius fotboll. Det är dags för utvärdering nu. Bengt Trolle har suttit som ungdomsansvarig i Sirius styrelse några år nu. Vad har gjorts, vad kunde ha gjorts bättre? Vad tänker du göra framöver?
Svaren måste vara bra övertygande för att inte Einar Brekkan i dagsläget ska framstå som ett intressant alternativ vid nästa årsmöte.
09 september 2009
Tipset, omgång 24
Omgång 23 verkar ha varit lätt att förutspå. Det ramlade in poäng i drivor. Värst var ThomasD, som prickade in alla utom gårdagens match i Sundsvall.
Omgång 24:
Vasalund - GIF Sundsvall
Qviding - Mjällby
Syrianska - Falkenberg
Ljungskile - Landskrona
Trollhättan - Norrköping
Sirius - Ängelholm
Väsby - Jönköping
Åtvidaberg - Assyriska
Leaderboard:
Uv: 21
Panikbyrån: 19
Farbror: 19
Joint: 17
Sakul: 15
ThomasD: 15
Omgång 24:
Vasalund - GIF Sundsvall
Qviding - Mjällby
Syrianska - Falkenberg
Ljungskile - Landskrona
Trollhättan - Norrköping
Sirius - Ängelholm
Väsby - Jönköping
Åtvidaberg - Assyriska
Leaderboard:
Uv: 21
Panikbyrån: 19
Farbror: 19
Joint: 17
Sakul: 15
ThomasD: 15
Tja, vafan...
Jag hade räknat med 0 poäng från bortamötet med Giffarna givet förusättningarna. Norrporten är ingen lätt arena att plocka poäng på och Giffarna har en bra trende. Dessutom är Sirius bortafacit inget man skrämmer folk med direkt. Gurras avstängning och Petters skada är inte heller faktorer man kan skämta bort. Sirius är inte Barca och det är inte bara att slänga in nästa lika bra spelare när en försvinner. Så är förutsättningarna för Sirius.
Inte för Sundsvall. Så när vän av ordning konstaterar att Giffarna också hade nyckelspelare borta så är det väl bara att peka på ett litet exempel, som att när Hannes Sigurdsson är skadad kan Giffarna slänga in Wallerstedt på topp i stället. När Gurra är avstängd har vi en mittback som spelat flest matcher i tvåan den här säsongen. Av en anledning. Och så vidare.
Det är inte en undanflykt. Det är ett krasst konstaterande.
Och det bör man komma ihåg när man rätteligen klankar ner på Luggens insats igår. I alla normala fall ska han förstås bytas ut i paus. Eller förlåt. I alla normala fall ska han sitta på bänken, men Söderbring är skadad. Och om vi skulle lyfta Luggen igår skulle vi satt in ... Jernberg? Hochen? Lyft ner Ian? Fredrik? Det är bara så det är. Det funkar inte. Vi spelade med det bästa alternativet på positionen. Ända teoretiska möjligheten hade varit att byta plats på Oscar och Luggen, men vem fan hade gjort det som coach efter Luggens vettiga insats mot Assyriska.
Men det är där vi är. Vi har inte två spelare borta inför den här matchen. Vi har sju, som alla hade varit aktuella för truppen. Vi har fyra borta som är tänkta startspelare. Och där har vi legat under hela säsongen i princip. Det är en situation som naturligtvis har sina orsaker och som måste stötas och blötas av styrelsen. Men det är inte Luggens fel att han har spelat över 15 matcher i år när det borde ha varit fem.
Så. Med facit i hand efter summer omgång är läget idag bättre än vad jag räknade med inför omgången. Det är inte positivt att förlora en match. Aldrig. Men det är positivt att ha den position vi har nu med Gurras avstängning avklarad.
Sättet vi forlorade igår på är också betydligt mer positivt än jag hade räknat med. Visst, det säger en del om mina förväntningar, men det säger också en del om att Sirius inte gjorde en "Sirius" igår. Faktum är att Sirius hela matchen hotade Sundsvall. Vi skapade chanser. Vi etablerade de spelmönster man pratat om inför matchen. Kort sagt. Vi tog oss till de positioner vi önskade. Väl där blev det inte mål. Det är inte okej. Men jag är en gladare siriussupporter efter en match där vi tog oss till lägena genom att spela ett genomtänkt spel, än efter en match där laget packar ihop och lägger sig i fosterställning och emo-gråter efter första hörnan mot oss.
För vi kunde gott och väl tagit en pinne igår. Vi var nära att ta en poäng. Daniel Hoch missar trots allt öppet mål i ostört läge med några minuter kvar. Jag hade inte räknat med att Sirius skulle vara i den positionen vid den matchtiden igår.
Framför allt var jag glad att se Fredriks insats. Fredrik på konstgräs är normalt lika bekväm som Alf Svensson i en Prideparad. Men han fixade det utmärkt. Han var som vanligt planens överlägset mest passningsbara spelare och hans procent i passningsspelet var klart acceptabel. Likaså var det kul att se Jens starta med två forwards (i och för sig, vad var alternativen...). Tack vare det hade Sirius ofta numerärt intressanta omställningslägen. Både Sunday och Shpetim oroade Giffarnas försvar och båda skapade chanser som med lite mer marginaler på vår sida kunde resulterat.
Det är också dags att Gallo får den cred han förtjänar. De senaste säsongerna har andra lag varit ut efter framför allt en av våra spelare. Det är Gallo. Han har valt att stanna. Tack för det! Ändå har Gallo ofta varit den som fått mest skit av alla. Ändå vågar jag påstå att han är den blå-svarte spelare som sett över de senaste tre säsongerna har varit absolut viktigast för vårt spel, varit den som hållit jämnast och högst nivå, och är dessutom den som har plockat flest poäng.
Med Gallo på plan och Gurra tillbaka i mittförsvaret, Söderbring som börjar med bollträning i veckan och Petter som kan vara tillbaka om ett par matcher väljer jag trots allt att se positivt på framtiden. Det ser helt enkelt tryggare ut nu än för en månad sedan även om tabellpositionen är i princip den samma. I det läget är det faktiskt bara positivt att så många lag är inblandade i bottenstriden just nu. Sirius har kvalitet nog i truppen för att klara kontraktet Och om dessutom huvudena hänger med ser chanserna faktiskt inte så dumma ut. Trots 0-2 i Sundsvall.
Inte för Sundsvall. Så när vän av ordning konstaterar att Giffarna också hade nyckelspelare borta så är det väl bara att peka på ett litet exempel, som att när Hannes Sigurdsson är skadad kan Giffarna slänga in Wallerstedt på topp i stället. När Gurra är avstängd har vi en mittback som spelat flest matcher i tvåan den här säsongen. Av en anledning. Och så vidare.
Det är inte en undanflykt. Det är ett krasst konstaterande.
Och det bör man komma ihåg när man rätteligen klankar ner på Luggens insats igår. I alla normala fall ska han förstås bytas ut i paus. Eller förlåt. I alla normala fall ska han sitta på bänken, men Söderbring är skadad. Och om vi skulle lyfta Luggen igår skulle vi satt in ... Jernberg? Hochen? Lyft ner Ian? Fredrik? Det är bara så det är. Det funkar inte. Vi spelade med det bästa alternativet på positionen. Ända teoretiska möjligheten hade varit att byta plats på Oscar och Luggen, men vem fan hade gjort det som coach efter Luggens vettiga insats mot Assyriska.
Men det är där vi är. Vi har inte två spelare borta inför den här matchen. Vi har sju, som alla hade varit aktuella för truppen. Vi har fyra borta som är tänkta startspelare. Och där har vi legat under hela säsongen i princip. Det är en situation som naturligtvis har sina orsaker och som måste stötas och blötas av styrelsen. Men det är inte Luggens fel att han har spelat över 15 matcher i år när det borde ha varit fem.
Så. Med facit i hand efter summer omgång är läget idag bättre än vad jag räknade med inför omgången. Det är inte positivt att förlora en match. Aldrig. Men det är positivt att ha den position vi har nu med Gurras avstängning avklarad.
Sättet vi forlorade igår på är också betydligt mer positivt än jag hade räknat med. Visst, det säger en del om mina förväntningar, men det säger också en del om att Sirius inte gjorde en "Sirius" igår. Faktum är att Sirius hela matchen hotade Sundsvall. Vi skapade chanser. Vi etablerade de spelmönster man pratat om inför matchen. Kort sagt. Vi tog oss till de positioner vi önskade. Väl där blev det inte mål. Det är inte okej. Men jag är en gladare siriussupporter efter en match där vi tog oss till lägena genom att spela ett genomtänkt spel, än efter en match där laget packar ihop och lägger sig i fosterställning och emo-gråter efter första hörnan mot oss.
För vi kunde gott och väl tagit en pinne igår. Vi var nära att ta en poäng. Daniel Hoch missar trots allt öppet mål i ostört läge med några minuter kvar. Jag hade inte räknat med att Sirius skulle vara i den positionen vid den matchtiden igår.
Framför allt var jag glad att se Fredriks insats. Fredrik på konstgräs är normalt lika bekväm som Alf Svensson i en Prideparad. Men han fixade det utmärkt. Han var som vanligt planens överlägset mest passningsbara spelare och hans procent i passningsspelet var klart acceptabel. Likaså var det kul att se Jens starta med två forwards (i och för sig, vad var alternativen...). Tack vare det hade Sirius ofta numerärt intressanta omställningslägen. Både Sunday och Shpetim oroade Giffarnas försvar och båda skapade chanser som med lite mer marginaler på vår sida kunde resulterat.
Det är också dags att Gallo får den cred han förtjänar. De senaste säsongerna har andra lag varit ut efter framför allt en av våra spelare. Det är Gallo. Han har valt att stanna. Tack för det! Ändå har Gallo ofta varit den som fått mest skit av alla. Ändå vågar jag påstå att han är den blå-svarte spelare som sett över de senaste tre säsongerna har varit absolut viktigast för vårt spel, varit den som hållit jämnast och högst nivå, och är dessutom den som har plockat flest poäng.
Med Gallo på plan och Gurra tillbaka i mittförsvaret, Söderbring som börjar med bollträning i veckan och Petter som kan vara tillbaka om ett par matcher väljer jag trots allt att se positivt på framtiden. Det ser helt enkelt tryggare ut nu än för en månad sedan även om tabellpositionen är i princip den samma. I det läget är det faktiskt bara positivt att så många lag är inblandade i bottenstriden just nu. Sirius har kvalitet nog i truppen för att klara kontraktet Och om dessutom huvudena hänger med ser chanserna faktiskt inte så dumma ut. Trots 0-2 i Sundsvall.
04 september 2009
Krejsyhumorn slår till igen i Superettan
Det måste vara århundradets sjukaste övergång. Christos Christoforidis är spelklar för Syrianska. Mitt under säsong. Hur?
I veckan ringde ansvariga för GAIS helt enkelt upp Syrianska och sa typ "öhh, vi verkar ha en spelare här som är er vad det verkar. Vill ni ha honom?". Ja tack, sa Syrianska, som just krängt iväg sin lettiske forward Voskoboinikov till Ryssland och därför var i desperat behov av en anfallare med minst tretton bokstäver i det omöjliga efternamnet.
GAIS lånade ut Christoforidis till Syrianska 2008. Men han pajade korsbandet och gick därmed tillbaka till GAIS för rehabilitering. Dock glömde pajasarna på GAIS-kansliet att registrera spelaren för klubben, och nu när han har rehabat och vill lira visade det sig att GAIS inte fick registrera honom. Transferfönstret är ju stängt. Och senaste klubben där Christoforidis är registrerad är ... häpp! ... Syrianska FC.
- Det ska bli jättekul, säger Christoforidis. Fem matcher med GAIS U21-lag har han hunnit med efter skadan och han är i bra form. Grattis Syrianska.
Varför händer det aldrig oss?
Just ja. Vi lånar ju bara in psykfall och skåpspelare.
* Dessutom är Zoran Lukic klar för comeback i Qviding igen. Joacim Nordh, ordförande i Qviding, har skickat ut ett pressmeddelande:
"Zoran har fått i uppdrag att se över organisation, träningsinnehåll och träningsmetodik i föreningen. Zoran skall även tillsammans med fotbollsutskottet och tränarna vara med vid kommande spelarrekryteringar. Vi ser självklart en rejäl förstärkning i organisationen genom att vi nu lyckats knyta Zoran till oss. Lars Borgström är fortsatt huvudtränare och Zoran kommer tillsammans att med Rikard Teberio att även ingå i tränarteamet."
"Lars Borgström är fortsatt huvudtränare." Jo tjena. Och Bill Clinton hade aldrig sex med den där kvinnan. Klart Zoran är där för att sitta still på bakre raden i båset. Det blir kaffemaskinen igen för Borgström.
* Anders Carlsson verkar ha lagt ner sitt korståg mot Syrianska och Dalkurd för ögonblicket. Bra på sitt sätt. Man kan inte samtidigt hångla upp Listonfotografierna i styrelserummet, och klanka ner på "invandrarlag" med trovärdighet. Men debatten är väckt och det är bra. Hoppas någon annan tar över. Någon måste ta reda på hur det kan komma sig att 10 proffs i Dalkurd kan snitta 43.000 kronor om året i lön. Dessa spelares filantropi måste synas i sömmarna.
* Vore onekligen lite kul att sätta en mikrofon på Gallo och be honom ringa upp styrelseordföranden i Dalkurd. "Tjena, jag är lite sugen på att, tja du förstår, tjäna lite pengar sista åren i karriären. Och jag har hört att..."
* September. Sportchefstid. Dags som fan att börja se om trupperna, förlänga med de man ska förlänga med illa kvickt. Och det gäller inte bara spelare vars kontrakt går ut vinter, utan även spelare vars kontrakt sträcker sig lite längre men som har intressanta utvecklingskurvor. Dessutom spana nya spelare i truppen och kontakta dem. Visst, vi vet inte vilken serie vi spelare i nästa år, men det finns sätt att lösa den detaljen också. Om man har en vettig sportchefslösning. Visst ja, jag visste det var något som saknades...
I veckan ringde ansvariga för GAIS helt enkelt upp Syrianska och sa typ "öhh, vi verkar ha en spelare här som är er vad det verkar. Vill ni ha honom?". Ja tack, sa Syrianska, som just krängt iväg sin lettiske forward Voskoboinikov till Ryssland och därför var i desperat behov av en anfallare med minst tretton bokstäver i det omöjliga efternamnet.
GAIS lånade ut Christoforidis till Syrianska 2008. Men han pajade korsbandet och gick därmed tillbaka till GAIS för rehabilitering. Dock glömde pajasarna på GAIS-kansliet att registrera spelaren för klubben, och nu när han har rehabat och vill lira visade det sig att GAIS inte fick registrera honom. Transferfönstret är ju stängt. Och senaste klubben där Christoforidis är registrerad är ... häpp! ... Syrianska FC.
- Det ska bli jättekul, säger Christoforidis. Fem matcher med GAIS U21-lag har han hunnit med efter skadan och han är i bra form. Grattis Syrianska.
Varför händer det aldrig oss?
Just ja. Vi lånar ju bara in psykfall och skåpspelare.
* Dessutom är Zoran Lukic klar för comeback i Qviding igen. Joacim Nordh, ordförande i Qviding, har skickat ut ett pressmeddelande:
"Zoran har fått i uppdrag att se över organisation, träningsinnehåll och träningsmetodik i föreningen. Zoran skall även tillsammans med fotbollsutskottet och tränarna vara med vid kommande spelarrekryteringar. Vi ser självklart en rejäl förstärkning i organisationen genom att vi nu lyckats knyta Zoran till oss. Lars Borgström är fortsatt huvudtränare och Zoran kommer tillsammans att med Rikard Teberio att även ingå i tränarteamet."
"Lars Borgström är fortsatt huvudtränare." Jo tjena. Och Bill Clinton hade aldrig sex med den där kvinnan. Klart Zoran är där för att sitta still på bakre raden i båset. Det blir kaffemaskinen igen för Borgström.
* Anders Carlsson verkar ha lagt ner sitt korståg mot Syrianska och Dalkurd för ögonblicket. Bra på sitt sätt. Man kan inte samtidigt hångla upp Listonfotografierna i styrelserummet, och klanka ner på "invandrarlag" med trovärdighet. Men debatten är väckt och det är bra. Hoppas någon annan tar över. Någon måste ta reda på hur det kan komma sig att 10 proffs i Dalkurd kan snitta 43.000 kronor om året i lön. Dessa spelares filantropi måste synas i sömmarna.
* Vore onekligen lite kul att sätta en mikrofon på Gallo och be honom ringa upp styrelseordföranden i Dalkurd. "Tjena, jag är lite sugen på att, tja du förstår, tjäna lite pengar sista åren i karriären. Och jag har hört att..."
* September. Sportchefstid. Dags som fan att börja se om trupperna, förlänga med de man ska förlänga med illa kvickt. Och det gäller inte bara spelare vars kontrakt går ut vinter, utan även spelare vars kontrakt sträcker sig lite längre men som har intressanta utvecklingskurvor. Dessutom spana nya spelare i truppen och kontakta dem. Visst, vi vet inte vilken serie vi spelare i nästa år, men det finns sätt att lösa den detaljen också. Om man har en vettig sportchefslösning. Visst ja, jag visste det var något som saknades...
Etiketter:
Anders Carlsson,
Christoforidis,
Dalkurd,
Silly season,
Zoran Lukic
02 september 2009
Tipset, omgång 23
Vi bryter av med lite lättsammare saker. Superettan är just nu ännu mer svårtippad än vanligt, men det öppnar å andra sidan för snabba förändringar på leaderboarden.
5/9: Mjällby - Ljungskile
6/9: Falkenberg - Trollhättan
Assyriska - Vasalund
7/9: Ängelholm - Qviding
Jönköping - Syrianska
Landskrona - Väsby
Norrköping - Åtvidaberg
8/9: Sundsvall - Sirius
Leaderboard:
Uv: 16
Panikbyrån: 15
Farbror: 13
Sakul: 11
Joint: 11
ThomasD: 8
5/9: Mjällby - Ljungskile
6/9: Falkenberg - Trollhättan
Assyriska - Vasalund
7/9: Ängelholm - Qviding
Jönköping - Syrianska
Landskrona - Väsby
Norrköping - Åtvidaberg
8/9: Sundsvall - Sirius
Leaderboard:
Uv: 16
Panikbyrån: 15
Farbror: 13
Sakul: 11
Joint: 11
ThomasD: 8
01 september 2009
Svarta pengar inom fotbollen? Såpan fortsätter.
Såpan kring Dalkurd med flera och eventuella ekonomiska oegentligheter rullar vidare. Idag har båda dalatidningarna, Falukuriren och Dalademokraten, tagit upp gamle VSK:aren Anders Carlssons blogginlägg som Studan länkade till tidigare. Det är bra. Ingen vet hur det egentligen ligger till, men helt klart är att frågan måste utredas. Synd bara att kritiken kommer från en gammal Listonkramare – det gör det lite lättare att vifta bort den.
Men med tanke på hur Dalkurd försöker vifta bort den, så börjar man ju undra.
”Två av spelarna är dessutom ordförandens söner”.
Amen dåså! Det säger ingenting. Ingenting om varför spelare som skulle kunna spela i Superettan under kontrakt väljer att slopa försäkringar och pengar för att spela gratis i tvåan.
Eller: ”vi har skaffat jobb åt åtta-nio spelare”.
Mmm, exakt. Det kan förstås vara helt fair and square, men det kan också vara ett sätt att finta bort kritiken. Säg att en spelare listas som amatör av föreningen, men att man samtidigt har fixat ett jobb åt spelaren någon annanstans som innebär att spelaren tjänar 30’ i månaden på att, tja, köra ut hämtmat två kvällar i veckan. Om den lönen i sin tur är vit är det sponsorpengar och fair enough i någon bemärkelse, men om det var sponsorpengar skulle man å andra sidan inte behöva lösa det på det sättet, då är det bara att jonglera in pengarna i klubbens ekonomi. Men om vissa av de pengarna som det externa företaget betalar ut är svarta blir det i stort sett omöjligt att se. En spelare kan ju deklarera för 5000 / mån hos det externa företaget och spela som amatör. Om sedan ”andra pengar” trillar in någon annanstans ifrån kommer det inte att märkas.
Med anledning av detta tycker nog Studan att det är dags att lyfta en del intressanta rykten till ytan. Rykten som florerar i fotbollssverige, men som ingen lyft upp. Vi skriver inte detta för att vi nödvändigtvis tror att det är sant. Vi skriver det för att det ligger i allas intresse att ta reda på om det är sant eller inte. Personligen tror jag att det ofta är ganska överdrivet. Men det bästa som kunde hända fotbollen var om det gick att bevisa att det är all lies spridna av illvilliga personer.
VAD FOTBOLLSSVERIGE BEHÖVER ÄR SPELARE OCH LEDARE SOM TRÄDER FRAM OCH LÄGGER KORTEN PÅ BORDET.
* Det ryktas att en spelare från en uppländsk klubb blev uppringd av Dalkurd och tillfrågad om han ville spela för dem. Det ville han inte. Dalkurd sa då att vi vill hemskt gärna ha dig, ge oss ett bud. Eftersom spelaren inte ville dit drog han till med något fullständigt orealistiskt, det vill säga 30.000 i månaden - svart. Okej, sa Dalkurd. Spelaren valde dock att skriva på för en annan nordisk klubb. Kanke är det bara en besviken kommentar från en ratad spelare, men i det här fallet är källorna ganska goda.
* Det ryktas att Nedim Halilovic lockades till Dalkurd från Dynamo Tirana med en månadslön på 40.000 kronor vitt. Samt att han skulle få ut drygt 60.000 i månaden netto. Det vill säga 40.000 vitt och 40.000 svart. Men skit i ryktet om de svarta pengarna, det är säkert bara bullshit... Men vi kan väl förutsätta att Halilovic tjänar någon form av pengar som heltidsproffs. Säg 20.000 i månaden. Det känns som en rimlig lön för att Halilovic ska dra från Albanien och leva på sin fotboll i Sverige. Knappast mindre i alla fall.
* Det finns en del intressanta aspekter av det hela. Dalkurds sportchef Elvan Cicien säger till Dalademokraten att ”redan i år kommer våra kostnader att vara över 700.000 kronor.” 700.000. För hela truppen (och allt annat?). Och han säger också att ”Vi har tio som är proffs. Det är de som vi värvat hit.” Det blir lönekostnader, inklusive arbetsgivaravgifter, på i snitt 70.000 per proffs. Varav 30 % är arbetsgivaravgifter, vilket ger oss lön på i snitt 43.000 kronor. Per år. Säg att Halilovic tjänar hälften i riktig lön av vad ryktet gör gällande, det vill säga 20.000 i månaden. I så fall ger det en kostnad på 320.000 om året. Det betyder i så fall att spelare som Brwa Nouri, Redhe, Sundström och sex till skulle få dela på 23.000 i månaden. Det vill säga 2500 per skalle.
* En annan aspekt är ju förstås den att spelare som Colo Halit och Seyhmus Abic, spelare som lätt skulle platsa i många Superettatrupper, och som fick lön när de spelade i Brage nu spelar som amatörer i Dalkurd. Andra exempel på amatörer i föreningen är 22-årige fransmannen Redwann Kribii, tidigare aktuell för Nantes i franska högstaligan. Han flyttade inför säsongen till Borlänge för att spela fotboll för 3000 kronor om året. Visst, han kom från Saint-Brieuc i franska amatörligasystemet (femte högsta nivån i franska ligasystemet) och han kanske har sina skäl att åka till Sverige och spela gratis. Vad vet jag.
* Ytterligare en av Dalkurds amatörer är Nadir Benchenaa. Killen som gjort U21-landskamper, varit proffs i Rennes och Namur, samt spelat allsvenska matcher för Hammarby och ÖIS. Han flyttar hem till Sverige från ett mediokert azeriskt lag. Fair enough, ingen toppklubb direkt. Men han väljer att flytta till Borlänge och Dalkurd för att spela gratis. Intressant val. Det är inte så att inte andra klubbar var intresserade högre upp i seriesystemet. Men Benchenaa ser det som ”en rolig utmaning att ta upp klubben i division 1".
Men vi ska inte bara fokusera på Dalkurd. Likaledes foul play ryktas från en mängd andra klubbar i Sverige. Spelare som jag själv har pratat med har berättat att de har fått en del av lönen på bankkontot och en annan del av lönen genom att glida ner till ett lokalt företag och få en bunt sedlar i handen.
* En annan typ av trixande och utnyttjande är till exempel är ryktet att en spelare som tidigare var på väg till Sirius som kontraktslös stoppades av sin klubb. Helt plötsligt viftade de med ett kontrakt där det stod att han hade två år kvar i klubben. Det visade sig att han hade varit korkad och skrivit på en bibba papper som han inte lusläst. Raden för kontraktslängd visade sig ha varit tom och sportchefen skrev helt sonika dit två år till när spelaren sa att han inte tänkte förnya. När spelaren då sa att han hade en muntlig överenskommelse samt en kopia som visade på att raden för kontraktslängd var tom sa de helt enkelt ungefär: ”okej, tjafsa om det om du vill, men kom ihåg att du har fått lön svart. Du kommer också åka dit på böter.”
Det finns fler exempel. Tro mig. Och visst. Det är helt klart så att det finns en möjlighet att allt bara är rykten. Att Halilovic skulle få ut 60 loppor i månaden på att lira i tvåan tycker jag låter väldigt märkligt exempelvis. Men ryktena finns. Och så länge de finns har svensk fotboll ett problem. Finns det dessutom sanning i ryktena har svensk fotboll ett ännu större problem. Oavsett vilket behöver vi klarhet.
Och så länge ansvariga sportchefer i anklagade klubbar bemöter kritiken så här så tänker i alla fall jag vara skeptisk:
"Det är klart att vi är förberedda på allting [den här typen av anklagelser]. Det är inga problem för oss, vi har tänkt på det sedan vi sedan vi startade."
Har de tänkt på att de kan komma att bli anklagade för svarta löner sedan de började i division sex? Mein gott! Visa mig en annan svensk division sex-klubb som har strategier för hur de ska bemöta anklagelser om svarta löner. Om jag inte betalade ut svarta ersättningar eller trixade med ekonomin skulle jag nog tycka att jag inte behövde en strategi för hur jag skulle bemöta sådana anklagelser.
Nå. Hur den strategin ser ut ser vi prov på i samma artikel:
"Det är rent rasistiskt också, han skriver om två invandrarföreningar. Jag har bett en advokat att kolla på om vi kan amäla honom för förtal, i övrigt bryr vi oss inte om det här"
Jag tror det är en bra strategi...
Men med tanke på hur Dalkurd försöker vifta bort den, så börjar man ju undra.
”Två av spelarna är dessutom ordförandens söner”.
Amen dåså! Det säger ingenting. Ingenting om varför spelare som skulle kunna spela i Superettan under kontrakt väljer att slopa försäkringar och pengar för att spela gratis i tvåan.
Eller: ”vi har skaffat jobb åt åtta-nio spelare”.
Mmm, exakt. Det kan förstås vara helt fair and square, men det kan också vara ett sätt att finta bort kritiken. Säg att en spelare listas som amatör av föreningen, men att man samtidigt har fixat ett jobb åt spelaren någon annanstans som innebär att spelaren tjänar 30’ i månaden på att, tja, köra ut hämtmat två kvällar i veckan. Om den lönen i sin tur är vit är det sponsorpengar och fair enough i någon bemärkelse, men om det var sponsorpengar skulle man å andra sidan inte behöva lösa det på det sättet, då är det bara att jonglera in pengarna i klubbens ekonomi. Men om vissa av de pengarna som det externa företaget betalar ut är svarta blir det i stort sett omöjligt att se. En spelare kan ju deklarera för 5000 / mån hos det externa företaget och spela som amatör. Om sedan ”andra pengar” trillar in någon annanstans ifrån kommer det inte att märkas.
Med anledning av detta tycker nog Studan att det är dags att lyfta en del intressanta rykten till ytan. Rykten som florerar i fotbollssverige, men som ingen lyft upp. Vi skriver inte detta för att vi nödvändigtvis tror att det är sant. Vi skriver det för att det ligger i allas intresse att ta reda på om det är sant eller inte. Personligen tror jag att det ofta är ganska överdrivet. Men det bästa som kunde hända fotbollen var om det gick att bevisa att det är all lies spridna av illvilliga personer.
VAD FOTBOLLSSVERIGE BEHÖVER ÄR SPELARE OCH LEDARE SOM TRÄDER FRAM OCH LÄGGER KORTEN PÅ BORDET.
* Det ryktas att en spelare från en uppländsk klubb blev uppringd av Dalkurd och tillfrågad om han ville spela för dem. Det ville han inte. Dalkurd sa då att vi vill hemskt gärna ha dig, ge oss ett bud. Eftersom spelaren inte ville dit drog han till med något fullständigt orealistiskt, det vill säga 30.000 i månaden - svart. Okej, sa Dalkurd. Spelaren valde dock att skriva på för en annan nordisk klubb. Kanke är det bara en besviken kommentar från en ratad spelare, men i det här fallet är källorna ganska goda.
* Det ryktas att Nedim Halilovic lockades till Dalkurd från Dynamo Tirana med en månadslön på 40.000 kronor vitt. Samt att han skulle få ut drygt 60.000 i månaden netto. Det vill säga 40.000 vitt och 40.000 svart. Men skit i ryktet om de svarta pengarna, det är säkert bara bullshit... Men vi kan väl förutsätta att Halilovic tjänar någon form av pengar som heltidsproffs. Säg 20.000 i månaden. Det känns som en rimlig lön för att Halilovic ska dra från Albanien och leva på sin fotboll i Sverige. Knappast mindre i alla fall.
* Det finns en del intressanta aspekter av det hela. Dalkurds sportchef Elvan Cicien säger till Dalademokraten att ”redan i år kommer våra kostnader att vara över 700.000 kronor.” 700.000. För hela truppen (och allt annat?). Och han säger också att ”Vi har tio som är proffs. Det är de som vi värvat hit.” Det blir lönekostnader, inklusive arbetsgivaravgifter, på i snitt 70.000 per proffs. Varav 30 % är arbetsgivaravgifter, vilket ger oss lön på i snitt 43.000 kronor. Per år. Säg att Halilovic tjänar hälften i riktig lön av vad ryktet gör gällande, det vill säga 20.000 i månaden. I så fall ger det en kostnad på 320.000 om året. Det betyder i så fall att spelare som Brwa Nouri, Redhe, Sundström och sex till skulle få dela på 23.000 i månaden. Det vill säga 2500 per skalle.
* En annan aspekt är ju förstås den att spelare som Colo Halit och Seyhmus Abic, spelare som lätt skulle platsa i många Superettatrupper, och som fick lön när de spelade i Brage nu spelar som amatörer i Dalkurd. Andra exempel på amatörer i föreningen är 22-årige fransmannen Redwann Kribii, tidigare aktuell för Nantes i franska högstaligan. Han flyttade inför säsongen till Borlänge för att spela fotboll för 3000 kronor om året. Visst, han kom från Saint-Brieuc i franska amatörligasystemet (femte högsta nivån i franska ligasystemet) och han kanske har sina skäl att åka till Sverige och spela gratis. Vad vet jag.
* Ytterligare en av Dalkurds amatörer är Nadir Benchenaa. Killen som gjort U21-landskamper, varit proffs i Rennes och Namur, samt spelat allsvenska matcher för Hammarby och ÖIS. Han flyttar hem till Sverige från ett mediokert azeriskt lag. Fair enough, ingen toppklubb direkt. Men han väljer att flytta till Borlänge och Dalkurd för att spela gratis. Intressant val. Det är inte så att inte andra klubbar var intresserade högre upp i seriesystemet. Men Benchenaa ser det som ”en rolig utmaning att ta upp klubben i division 1".
Men vi ska inte bara fokusera på Dalkurd. Likaledes foul play ryktas från en mängd andra klubbar i Sverige. Spelare som jag själv har pratat med har berättat att de har fått en del av lönen på bankkontot och en annan del av lönen genom att glida ner till ett lokalt företag och få en bunt sedlar i handen.
* En annan typ av trixande och utnyttjande är till exempel är ryktet att en spelare som tidigare var på väg till Sirius som kontraktslös stoppades av sin klubb. Helt plötsligt viftade de med ett kontrakt där det stod att han hade två år kvar i klubben. Det visade sig att han hade varit korkad och skrivit på en bibba papper som han inte lusläst. Raden för kontraktslängd visade sig ha varit tom och sportchefen skrev helt sonika dit två år till när spelaren sa att han inte tänkte förnya. När spelaren då sa att han hade en muntlig överenskommelse samt en kopia som visade på att raden för kontraktslängd var tom sa de helt enkelt ungefär: ”okej, tjafsa om det om du vill, men kom ihåg att du har fått lön svart. Du kommer också åka dit på böter.”
Det finns fler exempel. Tro mig. Och visst. Det är helt klart så att det finns en möjlighet att allt bara är rykten. Att Halilovic skulle få ut 60 loppor i månaden på att lira i tvåan tycker jag låter väldigt märkligt exempelvis. Men ryktena finns. Och så länge de finns har svensk fotboll ett problem. Finns det dessutom sanning i ryktena har svensk fotboll ett ännu större problem. Oavsett vilket behöver vi klarhet.
Och så länge ansvariga sportchefer i anklagade klubbar bemöter kritiken så här så tänker i alla fall jag vara skeptisk:
"Det är klart att vi är förberedda på allting [den här typen av anklagelser]. Det är inga problem för oss, vi har tänkt på det sedan vi sedan vi startade."
Har de tänkt på att de kan komma att bli anklagade för svarta löner sedan de började i division sex? Mein gott! Visa mig en annan svensk division sex-klubb som har strategier för hur de ska bemöta anklagelser om svarta löner. Om jag inte betalade ut svarta ersättningar eller trixade med ekonomin skulle jag nog tycka att jag inte behövde en strategi för hur jag skulle bemöta sådana anklagelser.
Nå. Hur den strategin ser ut ser vi prov på i samma artikel:
"Det är rent rasistiskt också, han skriver om två invandrarföreningar. Jag har bett en advokat att kolla på om vi kan amäla honom för förtal, i övrigt bryr vi oss inte om det här"
Jag tror det är en bra strategi...
Etiketter:
Anders Carlsson,
Benchenaa,
Dalkurd,
Halilovic,
Kribii,
svarta pengar
5-0, 0-3, 2-4. Vad är skillnaden?
För två dagar sedan vann Sirius en fotbollsmatch som faktiskt betydde något med 5-0. And there was much rejoysing! Det hela kan sammanfattas i en liten lektion i hur små marginalerna kan vara i fotboll. Sirius hade exakt samma game plan mot Assyriska som senast mot Snoka då man förlorade med 3-0. I den matchen åkte man dock på en omställning efter sex minuter – efter slarv – och matchen var förlorad. Förlorad för att ett skakigt lag fick den start de behövde. Fick känslan av att de är riktigt bra egentligen. Och Sirius självdog med bakhuvudet fullt av ”vi kan inte, vi kan inte, vi kan inte.”
Omgången efter håller spelplanen för Sirius. Assyriska har massor med boll, och visst gör vi misstag, men inget som utnyttjas av motståndaren. Hur många tror att Sirius hade vunnit om Östlund satt 1-0 direkt efter Shpetims frilägesmiss? Samtidigt i Solna kommer Peking till match med känslan av att vi är rätt bra. Efter sex minuter har planens minsta spelare nickat in en hörna för Vasa. Paniken sprider sig och man släpper ett till. Helt plötsligt gör man ”sin sämsta halvlek för året”. Innan Vasas 1-0 har Peking inlett bra. Efter är det kaos.
I andra halvlek på Studan visade Sirius hur lätt det är att spela fotboll med självförtroende i ryggen och känslan av att man är bättre än motståndarna för dagen. Samtidigt visar Assyriska hur svårt det är att vända en match när sex-sju spelare lägger ner verksamheten och bara vill åka hem.
Men kul var det att se. Kul för Shpetim att få visa de kvalitéer vi har hoppats att vi vetat att han faktiskt har. Kul för Luggen att visa att han är en av få spelare i laget som förstår att det är bra att vinna frisparkar offensivt – och omsätter det i praktiken. Kul för Richard och backlinjen att få hålla nollan.
* Mindre kul dock att se Strömbergsson totaltappa matchen efter 3-0-målet. Både Richard, Petter och Shpetim fick rejäla smällar. Smällar som var rena efterslängar. Och de var inte de enda som hamnade i risksonen när vissa assyriskaspelares frustration skulle kanaliseras. Framtiden får utvisa vad det kostade i form av skador och missade matcher.
* Olika principer gäller uppenbarligen tolkningen av handsregeln i första respektive andra halvleken. Direkt efter Gurras 1-0 tar bollen på Fredriks arm när han springer ut ur situationen. Ofrivilligt, men utanför kroppen. Det är okej att blåsa frispark där. Men då måste man för bövelen också blåsa straff när Genc hoppar upp och blockerar Jernbergs frispark med handen! Okej det står 5-0 och matchen är avgjord, men om vi missar Superettan 2010 med ett måls marginal ska jag fan … skriva ett mycket argt brev …
Omgången efter håller spelplanen för Sirius. Assyriska har massor med boll, och visst gör vi misstag, men inget som utnyttjas av motståndaren. Hur många tror att Sirius hade vunnit om Östlund satt 1-0 direkt efter Shpetims frilägesmiss? Samtidigt i Solna kommer Peking till match med känslan av att vi är rätt bra. Efter sex minuter har planens minsta spelare nickat in en hörna för Vasa. Paniken sprider sig och man släpper ett till. Helt plötsligt gör man ”sin sämsta halvlek för året”. Innan Vasas 1-0 har Peking inlett bra. Efter är det kaos.
I andra halvlek på Studan visade Sirius hur lätt det är att spela fotboll med självförtroende i ryggen och känslan av att man är bättre än motståndarna för dagen. Samtidigt visar Assyriska hur svårt det är att vända en match när sex-sju spelare lägger ner verksamheten och bara vill åka hem.
Men kul var det att se. Kul för Shpetim att få visa de kvalitéer vi har hoppats att vi vetat att han faktiskt har. Kul för Luggen att visa att han är en av få spelare i laget som förstår att det är bra att vinna frisparkar offensivt – och omsätter det i praktiken. Kul för Richard och backlinjen att få hålla nollan.
* Mindre kul dock att se Strömbergsson totaltappa matchen efter 3-0-målet. Både Richard, Petter och Shpetim fick rejäla smällar. Smällar som var rena efterslängar. Och de var inte de enda som hamnade i risksonen när vissa assyriskaspelares frustration skulle kanaliseras. Framtiden får utvisa vad det kostade i form av skador och missade matcher.
* Olika principer gäller uppenbarligen tolkningen av handsregeln i första respektive andra halvleken. Direkt efter Gurras 1-0 tar bollen på Fredriks arm när han springer ut ur situationen. Ofrivilligt, men utanför kroppen. Det är okej att blåsa frispark där. Men då måste man för bövelen också blåsa straff när Genc hoppar upp och blockerar Jernbergs frispark med handen! Okej det står 5-0 och matchen är avgjord, men om vi missar Superettan 2010 med ett måls marginal ska jag fan … skriva ett mycket argt brev …
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)