Crazy days. Har som synes inte hunnit sammanfatta förra veckans seriefinal här. Inte heller har jag hunnit vara nere på så många träningar som jag velat, eller hunnit skaffa fram information i den utsträckning jag skulle vilja för att ha något vettigt att säga om en match som den ikväll.
Men men. Vi kör ändå. Om vi börjar med förra veckans "seriefinal" på Söderstadion så är det mesta om den sagt på annat håll. Spana in www.siriusfotboll.se för bland annat highlights och referat om ni är intresserade av den biten. Sammanfattningsvis gjorde Sirius en okej match och fick med sig ett okej resultat. Sirius förlorade två poäng på en avgrundsdjup svacka kring halvtiden. Sista kvarten av första och första tio av andra var den typ av dipp som vi faktiskt har varit förskonade från senaste månaderna, och Hammarby TFF är tillräckligt bra för att utnyttja den typen av dalgång. Nu blev det ett mål i baken där, men det beror lika mycket på en fantastisk målvaktsinsast som på något annat.
Å andra sidan hade Sirius en period i första och sista 35 minuterna där serieledarna var helt och hållet utspelade. Som sagt, se highlightsen. Att Sirius inte lyckas göra mål under sista halvtimmens forcering är smått sensationellt. Det visar på två intressanta detaljer - för det första så har Sirius reella anfallsproblem när både Sunday och Emir är iskalla. De chanser och de mål man skapar måste man göra exceptionellt mycket rätt för att skapa. Ingenting blir gratis. Man kan liksom inte förvänta sig sådana grejer som när Ernesto står och jonglerar lite på mittplan och drar på en livsfarlig volley i parti och minut. Eller sådant som Erik Z:s genomskärning till Petter. Ändå är det så det måste gå till innan Sirius skapar.
Ta bara målet. Ernesto håller in bollen i vad som ser ut att vara alldeles för länge, sedan chippar han den över två backar till Söderbring som gjort en löpning längs kanten. Skott. Retur. Mål. Det är "överhög" klass på Ernestos prestation. Kalla mig cyniker, men i längden måste Sirius börja göra skitmål. I synnerhet om man ska gå upp en nivå i systemet.
Den andra intressanta detaljen är att Sirius håller en klass som är spetsigast i den här serien. Man har resurserna för att pumpa isär serieledarna på bortaplan. Genom pur överlägsenhet i alla spelets moment. Med trasigt mittfält och Elias Storm på bänken.
Det måste med till kvällens match mot notoriskt problematiska Valsta Syrianska. Problematiska eftersom Sirius endast har en ynka seger mot laget i seriespel, trots att vi möts jämt. Problematsika eftersom Valsta får AIK att se ut som en harmonisk klubb. I somras sparkades en handfull spelare åt olika håll. Tränaren fick gå och ersattes av postjugoslaviske svordomsmästaren Ranko Djordic. Vad han har tillfört spelet är väl oklart, däremot kan man nog räkna med att spelarna måste tvätt öronen noggrant efter varje träningspass. Lyssna på Ranko ikväll. Ta gärna med er en serb/kroat/sloven/bosniak för att översätta vad han skriker till stackars bosniern Desnica. Det är en del av den underhållning jag förväntar mig ikväll.
En annan del som jag hoppas ska bidra till underhållningen är Sirius spel. Gallo är tillbaka efter en hysterisk sjukdom som gjorde att han tappade näst intill en handfull kilon på bara en vecka. Men han har sett vass ut i veckan och är säkerligen spelsugen. Blomman gick ju sönder senast och Patrik St Cyr är avstängd. Det öppnar förstås för Erik Z bredvid Gallo och Ernesto som offensiv mitt. Inget ont om St Cyr och Blomman i hans nuvarande form, men Gallo, Z och Ernesto känns som det mittfält som är spelskickligast. I backlinjen skulle jag kunna tänka mig att Elias kommer tillbaka, i så fall snarast i stället för Oscar. Det var ingen katastrofinsats senast, men det sviktade ibland, och jag tror att frestelsen att spela Elias blir för stor - trots att jag nog tycker att det finns poänger att spela Fernberg - Oscar eftersom det är spelare som säkert finns kvar i klubben i vår, medan Elias bara har kontrakt säsongen ut. I alla fall så länge Fernberg - Oscar inte gör bort sig helt.
Framåt står striden mellan Kango och Mani om den enda öppna platsen i den delen av planen. Med Ramadan avklarad och ett bra inhopp i ryggen tror jag på Kango igen. Mani var inte direkt dålig senast, men vi får faktiskt ut oroväckande lite av honom. Och bakåt är det alltid en säkerhetsrisk. Trots Kangos uppenbara defensiva brister är han faktiskt bättre i den ligan, tycker jag.
Vad gäller gästerna så vet vi att trion Junegard, Ekan och Bulut är tillbaka i truppen sedan förra veckans förlust mot Carlstad United. Det är startspelare och viktiga tillskott i luftslottet. Däremot saknas Valsta-Sunday efter en varning senast - om jag har räknat rätt. Det är ett avbräck, trots att vi som var i Märsta i våras minns hur Philip Berglund osynligförklarade Valstastjärnan helt.
Valsta är helt klart ett lag som har problem med hur de egentligen ska spela. De har inte lyckats få någon kontinuitet efter sommarens turbulens och har hoppat mellan laguppställningar och till och med spelsystem. Och efter senaste förlusten mot bottenlaget Carlstad kan de inte ens lura sig själva att de har något att komma med längre när det gäller toppstriden. Sett till statistik och allmänna förutsätningar är nog Valsta, kanske tillsammans med Arameiska Syrianska, det mest tacksamma laget i serien att möta just nu.
Men nu är det Sirius som står för Valstas motstånd. Och Valsta har varit präktigt usla i serien förr - och ändå ställt till det för Sirius. I Valsta finns desstom ett par spelare som med blandad rätta anser sig gravt misshandlade av Sirius, och knappast vill någonting hellre än att vinna på Studan. Räkna med übertaggade duon Ekström-Smedjegården. Om nu Smedjegården spelar. Han har varit borta ett tag, och jag har inte orkat leta reda på varför. Ekan har varit Valstas nav i år, och Smedjegården har bombar fram längs med sin kant. De är helt klart några att se upp med i kväll.
På det stora hela tycker jag ändå att Valsta är ett lag som passar Sirius rätt bra. Kom också ihåg att ett Sirius i rätt dålig form dominerade bortamatchen mot Valsta trots att Gallo visades ut redan i första halvlek. Men för att det ska bli en trea måste följande klaffa:
1. Ernesto, Gallo och Erik Z i 270 minuter?
Om jag gissar rätt kommer Sirius att starta med tre spelare som inte kört 90 minuter på ett bra tag. Ernesto kommer aldrig fixa 90. Erik kan säkert köra 90 på ren vilja, men hur bra kommer han att vara sista 20? Och Gallo har nyss varit dundersjuk. Alternativen känns som sagt sämre, men vågar Brännan-Antonio gambla med tre 70-minutersspelare?
2. Utnyttja ett lag i kaos
Valsta har visserligen inte spelat bra försvar någonsin i år. Och visserligen är Junegård tillbaka, men Valsta har problem med organisationen på defensiva fasta och kommer att ha svårt att hänga med om Sirius lyckas driva upp tempot. Men framför allt kommer Valsta att rasa vid motgångar. Senast var det i princip inbördeskrig sista kvarten, det kommer knappast bli bättre idag om det går dem mot. Det kan Sirius om man är lite kalla utnyttja. Gäller bara att undvika skador...
3. Håll koll på en vass offensiv trio
Ekan är ingen pissespelare egentligen. Det bara verkade så när han var i Sirius och fes i U21. För Valstas offensiv har han varit viktig som speluppläggare och pulsmaskin på mitten. Framåt hotar även Owin Ododuemeke och underskattade Mikael Nilsson. Detta är en trio som har kapacitet att förstöra för de flesta försvar i serien. Man är starka på fasta situationer och Mikael Nilsson har trots allt gjort sju baljor i år. Dessutom har Desnica blandat och gett sedan i somras. Han har enligt uppgift varvat riktigt bra insatser med rena bottennapp. Vilket humör är han på idag?
Sammanfattningsvis ansågs Valsta Syrianska vara en av förhandsfavoriterna i serien i år. Man har en helt okej trupp och man har spelat bra i många matcher även om de har varit ohyggligt ojämna. Men de kan en hel del i sina bästa stunder. Därför gäller det att Sirius inte låter dem få igång en "bra stund" ikväll. I så fall ska det här kunna gå vägen.
Vid seger kommer dessutom Sirius att avancera till minst en andraplats eftersom Bajenkidsen åkte på stryk i norrort igår mot Vasalund. VSK har dessutom en tuffare match än vad många tror hemma mot Forward. Forward i nuvarande form borde passa VSK rätt illa och vi är nog en och annan som kommer att sitta med Everysport i telefonen ikväll för att följa den matchen parallellt. Är det månne Sirius kväll ikväll?
Visar inlägg med etikett IK Sirius. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett IK Sirius. Visa alla inlägg
13 september 2010
02 september 2010
Manic Monday närmar sig
*Edit: Västeråsderbyt är på söndag, och inte på måndag som nån idiot har skrvit i den här texten. Finns säkert fler fel också...*
Det blev ingen matchrapport här efter drabbningen mot Gröndal. Jag hoppade in för officiella hemsidan och skrev ett referat där, så jag orkade aldrig riktigt göra dubbelarbete. Så om ni vill ha en städad Studanversion av händelserna kan ni läsa här.
Vissa saker finns väl att tillägga till huvudbudskapet - Sirius gör en förhållandevis dålig match men visar upp en imponerande lägstanivå och tar en stabil 1-0-seger. Man kan dock konstatera att lösningen på mittfältsproblemen med att ersätta Gallo med Blomman och vända på mittfältstriangeln så att Blomman blev ensam balansspelare inte fungerade alls. Dels hade Blomman en svag dag, vilket jag dock inte tycker är mycket att tjafsa om - han kommer tillbaka från år av skador och det kommer alltid dippar då. På mitten är också uppgifterna svårare än på högerbacken och kräver mer av fokus, bolltouch och snabbhet i tanken. Sådant som kommer med tiden. Dels hade blev avstånden mellan mittrion alldeles för stora. Bottenlaget kom alltså att dominera bollinnehavet, vilket ju kan tyckas rätt märkligt.
Elias Storm ersattes dock mer än väl i mittförsvaret. Faktum är att backlinjen hade dunderkoll matchen igenom. Allt Gröndal skapade var ett (1) farligt inspel och två farliga hörnor. Resten skapade inte några problem alls för Siriusförsvaret, som nu har nått upp i en standard som innebär att det går att byta ut en till två spelare varje match och ändå inte släppa till ett skit. Det tål verkligen att upprepas, men Sirius har hållt nollan åtta gånger i år på 18 matcher och man har släppt in 13 mål totalt. Det är SJUKA siffror.
Det är även en boomerang tillbaka i kolan på alla idioter som hävdar att förändringen kom i somras. Fem av de åtta nollorna kom i våras. Och på de tretton vårmatcherna släppte Sirius in elva mål. Vill man förklara en process som ett fotbollslags prestationskurva får man allt hitta på något bättre än "Bosse-effekten" eller att "kolla, nu springer alla på planen". Eller så får man stå där i sin propellermössa.
Alla begriper också att fortsatt framgång inte är given. Sirius har kommit ikapp såpass att man faktiskt har allt i egna händer. Men det kommer att förloras poäng framöver. Man måste i alla fall räkna med det scenariot. Och då gäller det också att hålla huvudet kallt och kunna falla tillbaka på den samlade erfarenheten av Sirius 2010 och känna sig trygg i vetskapen om att summeringen sker den 24 oktober och att Sirius grundkompetens är om inte självklart högst i serien, så nära på.
Men visst, om Sirius förlorar på måndag kan man ju alltid skylla på att spelarna inte sprang tillräckligt och plocka in någon ny fotbollsprofil från Stockholm. Vad gör Krister Nordin nu för tiden? Han kunde springa han.
Förlåt om jag raljerar, men när ska den här klubben orka lita till sig själv och titta inåt i stället för utåt?
Detta om detta. På måndag är det alltså det smäller. Derby i Västerås och Sirius på Söderstadion. Även om man har en aldrig så stor propellermössa begriper man att det är viktiga matcher. Sirius kan med kackiga resultat i båda matcherna vara fem poäng efter. Det är förmodligen i mastigaste laget med sju matcher kvar att spela. Inte omöjligt, men det är ett jävla Matterhorn att spurta upp för. Med bra resultat i båda matcherna leder man å andra sidan serien med ett poäng, och med garanterad poängförlust för minst en av konkurrenterna, eftersom de möts senare. Då är det HTFF och VSK som har en rejäl uppförsbacke.
Sirius är inne i en okej träningsvecka vad jag förstår. Jag har dock inte hunnit vara nere på Löten. Ernesto och Elias är okej efter sina förkylningar, Gallo har inte börjat träna än dock och det borde han nog göra idag eller absolut senast i morgon för att vara aktuell på måndag. Har man varit riktigt sjuk i en vecka tar det garanterat några dagar att återhämta sig också. Och Gallo behövs verkligen i den typ av match som väntar på måndag.
För Minibajens del är läget i veckan förstås inget som jag har en aning om. Det vi vet inför matchen redan nu är att Törnstrand och Tranberg är avstängda. Törnstrand har spelat i de flesta matcherna som mittback och Tranberg är en junior som spelat en hel del, mest som inhoppare på det offensiva mittfältet. Det är inga jätteavbräck för hemmalaget och det känns som om de har alternativ som är bättre att tillgå.
Jag ämnar återkomma med en mer ingående postning inför matchen.
Från Västeråssidan kan nämnas att Syrianska har två tunga avbräck inför derbyt i och med att Samuel Barlay spelar landskamp för Sierra Leone och Sebastian Sallanto är avstängd. Det gör att kerburanmittfältet kommer bli rätt tunnt. Eventuellt är dock walesaren Hurlin tillbaka från skada, och det skulle underlätta lite. Det är ändå en rätt bra spelare. VSK fortsätter att dra på sig relativt få varningar och har inga avstängda. Damianovici ska vara spelklar igen efter en hjärnskada och det verkar som att VSK har en full trupp att välja ur.
Sirius kan dock knappast kosta på sig att bry sig alltför mycket om vad som händer på betongöknen i Västerås. Det räcker med att vi andra gör det. Är ett kryss där för mycket att be om? Hur som helst blir måndagen något alldeles extra för oss som faktiskt bryr oss om Norrettan. Det som gör att det ändå är med försiktig optimism jag tänker ta mig igenom den här helgen är stämningen i Sirius omklädningsrum efter matchen. Det fanns inte en spelare där inne som inte var fullt och fast övertygad om att vi kommer att köra över Lillbajen på måndag. Och vinnarkänslan är inget man ska skämta bort. Det är i allra högsta grad en faktor i en förväntat jämn match.
Det blev ingen matchrapport här efter drabbningen mot Gröndal. Jag hoppade in för officiella hemsidan och skrev ett referat där, så jag orkade aldrig riktigt göra dubbelarbete. Så om ni vill ha en städad Studanversion av händelserna kan ni läsa här.
Vissa saker finns väl att tillägga till huvudbudskapet - Sirius gör en förhållandevis dålig match men visar upp en imponerande lägstanivå och tar en stabil 1-0-seger. Man kan dock konstatera att lösningen på mittfältsproblemen med att ersätta Gallo med Blomman och vända på mittfältstriangeln så att Blomman blev ensam balansspelare inte fungerade alls. Dels hade Blomman en svag dag, vilket jag dock inte tycker är mycket att tjafsa om - han kommer tillbaka från år av skador och det kommer alltid dippar då. På mitten är också uppgifterna svårare än på högerbacken och kräver mer av fokus, bolltouch och snabbhet i tanken. Sådant som kommer med tiden. Dels hade blev avstånden mellan mittrion alldeles för stora. Bottenlaget kom alltså att dominera bollinnehavet, vilket ju kan tyckas rätt märkligt.
Elias Storm ersattes dock mer än väl i mittförsvaret. Faktum är att backlinjen hade dunderkoll matchen igenom. Allt Gröndal skapade var ett (1) farligt inspel och två farliga hörnor. Resten skapade inte några problem alls för Siriusförsvaret, som nu har nått upp i en standard som innebär att det går att byta ut en till två spelare varje match och ändå inte släppa till ett skit. Det tål verkligen att upprepas, men Sirius har hållt nollan åtta gånger i år på 18 matcher och man har släppt in 13 mål totalt. Det är SJUKA siffror.
Det är även en boomerang tillbaka i kolan på alla idioter som hävdar att förändringen kom i somras. Fem av de åtta nollorna kom i våras. Och på de tretton vårmatcherna släppte Sirius in elva mål. Vill man förklara en process som ett fotbollslags prestationskurva får man allt hitta på något bättre än "Bosse-effekten" eller att "kolla, nu springer alla på planen". Eller så får man stå där i sin propellermössa.
Alla begriper också att fortsatt framgång inte är given. Sirius har kommit ikapp såpass att man faktiskt har allt i egna händer. Men det kommer att förloras poäng framöver. Man måste i alla fall räkna med det scenariot. Och då gäller det också att hålla huvudet kallt och kunna falla tillbaka på den samlade erfarenheten av Sirius 2010 och känna sig trygg i vetskapen om att summeringen sker den 24 oktober och att Sirius grundkompetens är om inte självklart högst i serien, så nära på.
Men visst, om Sirius förlorar på måndag kan man ju alltid skylla på att spelarna inte sprang tillräckligt och plocka in någon ny fotbollsprofil från Stockholm. Vad gör Krister Nordin nu för tiden? Han kunde springa han.
Förlåt om jag raljerar, men när ska den här klubben orka lita till sig själv och titta inåt i stället för utåt?
Detta om detta. På måndag är det alltså det smäller. Derby i Västerås och Sirius på Söderstadion. Även om man har en aldrig så stor propellermössa begriper man att det är viktiga matcher. Sirius kan med kackiga resultat i båda matcherna vara fem poäng efter. Det är förmodligen i mastigaste laget med sju matcher kvar att spela. Inte omöjligt, men det är ett jävla Matterhorn att spurta upp för. Med bra resultat i båda matcherna leder man å andra sidan serien med ett poäng, och med garanterad poängförlust för minst en av konkurrenterna, eftersom de möts senare. Då är det HTFF och VSK som har en rejäl uppförsbacke.
Sirius är inne i en okej träningsvecka vad jag förstår. Jag har dock inte hunnit vara nere på Löten. Ernesto och Elias är okej efter sina förkylningar, Gallo har inte börjat träna än dock och det borde han nog göra idag eller absolut senast i morgon för att vara aktuell på måndag. Har man varit riktigt sjuk i en vecka tar det garanterat några dagar att återhämta sig också. Och Gallo behövs verkligen i den typ av match som väntar på måndag.
För Minibajens del är läget i veckan förstås inget som jag har en aning om. Det vi vet inför matchen redan nu är att Törnstrand och Tranberg är avstängda. Törnstrand har spelat i de flesta matcherna som mittback och Tranberg är en junior som spelat en hel del, mest som inhoppare på det offensiva mittfältet. Det är inga jätteavbräck för hemmalaget och det känns som om de har alternativ som är bättre att tillgå.
Jag ämnar återkomma med en mer ingående postning inför matchen.
Från Västeråssidan kan nämnas att Syrianska har två tunga avbräck inför derbyt i och med att Samuel Barlay spelar landskamp för Sierra Leone och Sebastian Sallanto är avstängd. Det gör att kerburanmittfältet kommer bli rätt tunnt. Eventuellt är dock walesaren Hurlin tillbaka från skada, och det skulle underlätta lite. Det är ändå en rätt bra spelare. VSK fortsätter att dra på sig relativt få varningar och har inga avstängda. Damianovici ska vara spelklar igen efter en hjärnskada och det verkar som att VSK har en full trupp att välja ur.
Sirius kan dock knappast kosta på sig att bry sig alltför mycket om vad som händer på betongöknen i Västerås. Det räcker med att vi andra gör det. Är ett kryss där för mycket att be om? Hur som helst blir måndagen något alldeles extra för oss som faktiskt bryr oss om Norrettan. Det som gör att det ändå är med försiktig optimism jag tänker ta mig igenom den här helgen är stämningen i Sirius omklädningsrum efter matchen. Det fanns inte en spelare där inne som inte var fullt och fast övertygad om att vi kommer att köra över Lillbajen på måndag. Och vinnarkänslan är inget man ska skämta bort. Det är i allra högsta grad en faktor i en förväntat jämn match.
30 augusti 2010
Måndagsmatch mot Gröndal
Måndag. En arbetsvecka tar sin början. Inte alltid så kul, men jobbet måste ju göras. Lite så känns kvällens match mot otäcka Gröndals IK. Fyra raka segrar ska enligt en samstämmig expertis enkelt bli fem. Faktum är att hos exempelvis Svenska spel är Sirius den här fotbollshelgens största favorit i Sverige.
I Aftonbladet skriver exempelvis Tobias Holm från småläbbiga sajten Rekat och klart så här under vinjetten "Dagens säkra": "Jag har respekt för Gröndal, men i dag känns uppgiften övermäktig. Sirius går för dagen som ett godståg och har i och med sitt segertåg häng på Bajens talanger i toppen. Disciplinerade insatser, match efter match. Superettan närmar sig och Gröndal avfärdas på vägen."
Om vi för en sekund bortser från att Tobias Holm igår när han skrev den lilla texten inte hade en suselisus om hur lagen ikväll kommer se ut, och att han förmodligen varken har sett Sirius eller Gröndal spela fotboll i år, så är han ju läskunnig. Och den som spanar in Norrettan efter uppehållet kan knappast annat än att hålla med. Respekt för Gröndal är motiverat, och Sirius går som tåget.
Som den nervöse dystopiker jag är kan jag förstås ändå hitta orosmoln, även om det jag sett sedan mitten av juli är löjligt bra från Sirius sida. Men kvällens motståndare Gröndals IK kommer med all sannolikhet att erbjuda en ny typ av motstånd för hösten. (Jag räknar inte ÖFK som motstånd här, för de var så jävla usla.) Gröndal kommer med all sannolikhet försöka kopiera segerreceptet från Aspuddens IP och tjorva till det ordentligt på sin planhalva och spela på gränsen till brutalt. Om de kunde skulle de säkert behandla planen med jordfräs och framkalla ösregn också så att förutsättningarna blev exakt de samma.
De ytor som Sirius har kunnat spela så framgångsrikt på mot VSK, Kerburan och ÖFK (jag såg inte matchen mot Forward) kommer förmodligen inte att finnas i alls samma utsträckning. Gröndal kommer vilja stå lågt och tätt och krympa ytor, vilket innebär att Sirius måste löpa rätt och dra upp tempot själva, något man enligt de som var i Örebro hade vissa svårigheter med mot Forward.
Vidare har man vissa problem i truppen. Ernesto och Gallo är som alla har kunnat läsa i UNT hemma och kryar på sig. Det innebär att båda de spelarna som har passningstempo och skalle nog att styra tempot är borta. Nu ska det direkt sägas att Gallo har haft en kämpig höst, och inte presterat i nivå med det man blivit bortskämd med. Men han är ändå oerhört viktig för Sirius spel.
Lösningen på problemet kommer med all säkerhet att bli Blomman. Jag skulle bli mycket förvånad om inte han hamnar ett steg upp i banan. Blomman är, för att använda Antonios och Brännans ord efter matchen mot Kerburan, facit i det mesta han tar sig för. Han är visserligen ännu inte ikapp efter sin långa frånvaro och har haft perioder i matcherna där han faller ur och gör dumheter, men det är ändå ingen tvekan om att han klarar positionen utmärkt.
Sedan skulle det inte förvåna mig om Petter får fortsatt förtroende som central mittfältare även mot Gröndal. Ian känns för tunn och Mani för råddig mot ett lag som man måste slå genom att vara konsekvent. Det är verkligen inte Petters roll, men han kommer i alla fall att med säkerhet göra jobbet.
Att sedan Brännan har nominerat en 19-mannatrupp kan jag inte tolka på annat sätt än att det i den listan står med en spelare som inte kommer att kunna spela, men att man inte vill bjussa motståndarna på vem det är. I UNT ger å andra sidan Brännan en ledtråd, när han säger att Elias varit sjuk.
Med två-tre centrala spelare borta är det en jävla massa dominoeffekter i truppen, vilket gör den extremt svårspekulerad, men jag gissar att man vill ha relativt få ändringar och att det därmed blir ungefär så här:
Bylle
Söderbring - Fernberg - Oscar/Elias - Haisem
Blomman - Petter - St Cyr
Kango - P - Mani/Sunday
Vad Gröndal tänker och tycker har jag ingen aning om. Det är det lag i serien som jag har smäst koll och dessutom det lag som förmodligen har använt flest antal spelare. I och med samarbetet med Brommapojkarna har de olika trupper varje gång i princip, och vad som kommer till Studan ikväll känns omöjligt att spekulera i.
Men jag ger mig i alla fall på att lista tre nycklar för tre poäng.
1. Passningsspelet.
Sirius måste ha ett snabbt och precis passningsspel för att inte behöva ha flyt för att vinna i kväll. Och då är det extra olyckligt att det är just Gallo och Ernesto som är borta. Dagens Sirius kommer därmed att bli ett av de mest passningssvaga alternativ man kan tänka sig, vilket jag ser som ett stort potentiellt problem. Att Blomman kommer flyttas upp i banan med tanke på den situationen är jag helt övertygad om. Haisem är också en stark kandidat att flyttas upp på yttern, men frågan är om man anser att Adam Outinen redan är en startspelare? Jag tvivlar. Om spelet dock har gått i baklås är jag övertygad om att det kommer komma ett tidigt byte där.
Jag är lite orolig för just detta, och därför blir nyckel ett att kunna lösa det problemet bra.
2. Låsa fast bollen offensivt.
Sirius måste bli snäppet smartare på offensvi planhalva. Gröndal vill att bollen ska vara där och de vill se passningar i sidled framför egen backlinje. Det ger dem optimala möjligheter att ställa om. Därför skulle jag vilja se ett smartare Sirius som väljer att gå in i situationer och vinna frisparkar, hörnor och inkast istället för osäkra passningar i sidled. Gröndal kommer spela hårt, och då gäller det också att inte hoppa undan, utan att faktiskt ta smällen och få frisparken.
3. Lugn.
Det kan ta tid att hitta rätt ikväll. Men står det 0-0 i 70:e minuten har Sirius fortfarande 20 minuter på sig, och det är viktigt att inte ta onödiga risker och tappa positioner bakåt. Likaså om Gröndal får in ett tidigt mål, så kommer gäller det att fortsätta mala på. Sirius är ett mycket bättre fotbollslag, och bara genom att göra "fel" eller ha sjukt mycket otur kan man förlora den här matchen. Om man ska hårddra. Därför är det också extra glädjande att Sirius just kommer från en match där man vänt ett underläge till seger mot ett rätt bra lag. Sirius har varit tunga sista 20 i alla matcher i höst, det självförtroendet måste med in på plan. Det är trots allt lättare att göra mål på ett defensivinriktat lag mot slutet när de börjar bli trötta.
I Aftonbladet skriver exempelvis Tobias Holm från småläbbiga sajten Rekat och klart så här under vinjetten "Dagens säkra": "Jag har respekt för Gröndal, men i dag känns uppgiften övermäktig. Sirius går för dagen som ett godståg och har i och med sitt segertåg häng på Bajens talanger i toppen. Disciplinerade insatser, match efter match. Superettan närmar sig och Gröndal avfärdas på vägen."
Om vi för en sekund bortser från att Tobias Holm igår när han skrev den lilla texten inte hade en suselisus om hur lagen ikväll kommer se ut, och att han förmodligen varken har sett Sirius eller Gröndal spela fotboll i år, så är han ju läskunnig. Och den som spanar in Norrettan efter uppehållet kan knappast annat än att hålla med. Respekt för Gröndal är motiverat, och Sirius går som tåget.
Som den nervöse dystopiker jag är kan jag förstås ändå hitta orosmoln, även om det jag sett sedan mitten av juli är löjligt bra från Sirius sida. Men kvällens motståndare Gröndals IK kommer med all sannolikhet att erbjuda en ny typ av motstånd för hösten. (Jag räknar inte ÖFK som motstånd här, för de var så jävla usla.) Gröndal kommer med all sannolikhet försöka kopiera segerreceptet från Aspuddens IP och tjorva till det ordentligt på sin planhalva och spela på gränsen till brutalt. Om de kunde skulle de säkert behandla planen med jordfräs och framkalla ösregn också så att förutsättningarna blev exakt de samma.
De ytor som Sirius har kunnat spela så framgångsrikt på mot VSK, Kerburan och ÖFK (jag såg inte matchen mot Forward) kommer förmodligen inte att finnas i alls samma utsträckning. Gröndal kommer vilja stå lågt och tätt och krympa ytor, vilket innebär att Sirius måste löpa rätt och dra upp tempot själva, något man enligt de som var i Örebro hade vissa svårigheter med mot Forward.
Vidare har man vissa problem i truppen. Ernesto och Gallo är som alla har kunnat läsa i UNT hemma och kryar på sig. Det innebär att båda de spelarna som har passningstempo och skalle nog att styra tempot är borta. Nu ska det direkt sägas att Gallo har haft en kämpig höst, och inte presterat i nivå med det man blivit bortskämd med. Men han är ändå oerhört viktig för Sirius spel.
Lösningen på problemet kommer med all säkerhet att bli Blomman. Jag skulle bli mycket förvånad om inte han hamnar ett steg upp i banan. Blomman är, för att använda Antonios och Brännans ord efter matchen mot Kerburan, facit i det mesta han tar sig för. Han är visserligen ännu inte ikapp efter sin långa frånvaro och har haft perioder i matcherna där han faller ur och gör dumheter, men det är ändå ingen tvekan om att han klarar positionen utmärkt.
Sedan skulle det inte förvåna mig om Petter får fortsatt förtroende som central mittfältare även mot Gröndal. Ian känns för tunn och Mani för råddig mot ett lag som man måste slå genom att vara konsekvent. Det är verkligen inte Petters roll, men han kommer i alla fall att med säkerhet göra jobbet.
Att sedan Brännan har nominerat en 19-mannatrupp kan jag inte tolka på annat sätt än att det i den listan står med en spelare som inte kommer att kunna spela, men att man inte vill bjussa motståndarna på vem det är. I UNT ger å andra sidan Brännan en ledtråd, när han säger att Elias varit sjuk.
Med två-tre centrala spelare borta är det en jävla massa dominoeffekter i truppen, vilket gör den extremt svårspekulerad, men jag gissar att man vill ha relativt få ändringar och att det därmed blir ungefär så här:
Bylle
Söderbring - Fernberg - Oscar/Elias - Haisem
Blomman - Petter - St Cyr
Kango - P - Mani/Sunday
Vad Gröndal tänker och tycker har jag ingen aning om. Det är det lag i serien som jag har smäst koll och dessutom det lag som förmodligen har använt flest antal spelare. I och med samarbetet med Brommapojkarna har de olika trupper varje gång i princip, och vad som kommer till Studan ikväll känns omöjligt att spekulera i.
Men jag ger mig i alla fall på att lista tre nycklar för tre poäng.
1. Passningsspelet.
Sirius måste ha ett snabbt och precis passningsspel för att inte behöva ha flyt för att vinna i kväll. Och då är det extra olyckligt att det är just Gallo och Ernesto som är borta. Dagens Sirius kommer därmed att bli ett av de mest passningssvaga alternativ man kan tänka sig, vilket jag ser som ett stort potentiellt problem. Att Blomman kommer flyttas upp i banan med tanke på den situationen är jag helt övertygad om. Haisem är också en stark kandidat att flyttas upp på yttern, men frågan är om man anser att Adam Outinen redan är en startspelare? Jag tvivlar. Om spelet dock har gått i baklås är jag övertygad om att det kommer komma ett tidigt byte där.
Jag är lite orolig för just detta, och därför blir nyckel ett att kunna lösa det problemet bra.
2. Låsa fast bollen offensivt.
Sirius måste bli snäppet smartare på offensvi planhalva. Gröndal vill att bollen ska vara där och de vill se passningar i sidled framför egen backlinje. Det ger dem optimala möjligheter att ställa om. Därför skulle jag vilja se ett smartare Sirius som väljer att gå in i situationer och vinna frisparkar, hörnor och inkast istället för osäkra passningar i sidled. Gröndal kommer spela hårt, och då gäller det också att inte hoppa undan, utan att faktiskt ta smällen och få frisparken.
3. Lugn.
Det kan ta tid att hitta rätt ikväll. Men står det 0-0 i 70:e minuten har Sirius fortfarande 20 minuter på sig, och det är viktigt att inte ta onödiga risker och tappa positioner bakåt. Likaså om Gröndal får in ett tidigt mål, så kommer gäller det att fortsätta mala på. Sirius är ett mycket bättre fotbollslag, och bara genom att göra "fel" eller ha sjukt mycket otur kan man förlora den här matchen. Om man ska hårddra. Därför är det också extra glädjande att Sirius just kommer från en match där man vänt ett underläge till seger mot ett rätt bra lag. Sirius har varit tunga sista 20 i alla matcher i höst, det självförtroendet måste med in på plan. Det är trots allt lättare att göra mål på ett defensivinriktat lag mot slutet när de börjar bli trötta.
18 augusti 2010
Den "lätta" omgången
Två höstomgångar har spelats. En toppkvintett har utkristalliserats bestående av Hammarby TFF, Västerås SK, Umeå FC, Sirius och Vasalund. I den kvintetten har jag fortsatt svårt att tro på Vasalund. De känns som de tunnaste och mest sårbara av topplagen. Och de har inlett hösten direkt svagt med två raka förluster mot nedflyttningskandidaterna Gröndal och Carlstad United. Nu har de återigen en svår match mot Valsta Syrianska i kväll. Jag tror att den matchen slutar 1-1, och att Vasalund gradvis kommer segla neråt i tabellen.
Kampen om de två första platserna står mellan resterande kvartett. Och den kommande veckoomgången som spelas idag och i morgon känns oerhört intressant, och toppkvartettens insatser anser jag kommer att säga väldigt mycket om hur säsongen kommer att gå.
Hur tänker jag då?
Jo, alla dessa fyra lag har haft en eller två på pappret riktigt tuffa matcher i omstarten. Man har gjort varierande resultat, och på vissa av lagen har pressen ökat - Umeås enda poäng på två matcher är förstås en besvikelse. Sirius till exempel har å andra sidan precis skrynklat sig ur den bökiga sits man satte sig i i våras och jagat in poäng på samtliga topplag och är nu med i striden. Och det intressanta är att nu ställs alla fyra topplagen inför en veckomatch mot på pappret klent motstånd. Matcher som man bara ska vinna. Samtidigt har alla lagen, utom möjligtvis VSK som möter Carlstad borta på måndag, riktigt tuffa matcher i helgen.
Umeå möter det kanske allra sämsta laget i serien, Boden, borta. Norrlandsderby, visst, men efter Umeås knackiga inledning är en vinst mot bottenlaget ett måste. VSK möter Gröndal hemma. Gröndal är visserligen tillsammans med Sirius det enda laget som tagit full pott i omstarten, men vill VSK konkurrera om seriesegern är naturligtvis en seger mot ett lag som Gröndal hemma ett måste. Hammarby TFF möter underpresterande mittenlaget Arameiska/Syrianska hemma på Söderstadion och ska naturligtvis bara vinna. Och det samma gäller förstås Sirius osm möter nedflyttningskandidaten ÖStersunds FK hemma.
Spelbolagen är tydliga. Samtliga dessa fyra lag är storfavoriter att vinna sina "mellanmatcher". Utmaningen blir att gå in i dessa matcher med korrekt fokus. Och det är inte så jäkla lätt. Det blir matcher där topplagen måste göra allting själva (utom möjligen Umeå - Boden verkar ha lite dålig kläm på det där med att utnyttja fördelen av att det alltid är lättare att försvara sig än att anfalla.). Det blir matcher där spelarna, som i många fall är relativt orutinerade, måste gå in och göra jobbet mot ett lag de "vet" att de bara ska slå. Många, många, många betydligt bättre lag än dessa fyra har stupat på liknande matcher. Och förmågan och hantera dem anser jag kommer peka i riktningen mot säsongsslutet. Det kommer nämligen att komma fler "lätta" matcher där trepoängaren redan ingår i slutkalkylen.
För Sirius del är jag förstås extra orolig. Det är kroniskt, förvisso. Men Sirius är laget som nu jagat sig ikapp via två mycket meriterande segrar mot på pappret svårt motstånd. Och på söndag åker man till Örebro för att möta Forward på en av seriens absolut sämsta planer. Forward som börjat riktigt bra i höst och som är ett riktigt svårspelat lag på sin hemmaplan. Dessutom har man en knapp handfull skadade och avstängda spelare och jag är säker på att tanken att "det är ju i alla fall bättre att ha den här situationen mot ÖFK hemma än på Söderstdion" smyger sig på i det undermedvetna hos en och annan.
Det blir lite av Brännans elddop. I det prognostiserade ösregnet i morgon vill jag se ett Sirius som bara trummar på och plöjer ner jämtarna i matchen. Vid vinst har Sirius tre matcher i rad med segrar, vilket inte har hänt på ett par år. Då är Sirius helt plötsligt ett vinnande lag. Vid förlust är risken stor att luften går ur lite. Vidare är risken stor att de tre konkurrenterna lägger ytterligare marginal ner till Sirius, och effekten blir då lite den som hos en cyklist i en Tour de France-etapp just segat sig i kapp täten på väg uppför ett berg för att sedan slappna av lite, lite och då bli frånåkt igen. I cykling kommer man nästan aldrig tillbaka i sådant läge. Det är riktigt svårt i fotboll också.
Därför.
Är.
Matchen.
I.
Morgon.
Så.
Vansinnigt.
Viktig!
Spekulation kring laget.
Det blir förstås förändringar igen. Oscar och Mani är båda avstängda och lätt skadade. Jag kan inte tänka mig att P kommer att vara redo för spel. Tighe Dombrowski spelade med stukning ett par matcher. Han satte liksom i en bettskena och körde. Men det är han det. P spelar inte i morgon. Och där har vi det största avbräcket.
Å andra sidan är det Sundays stora chans! Dessutom är Emir klar för spel och kan därmed vara ett seriöst alternativ som inhoppare.
I andra lagdelar finns det problem av angenämare art. Både Söderbring och Blomman visade att de är fullgoda alterbativ på högerbacken. I alla fall i 65 minuter... Jag tror i och för sig inte att någon av dem är redo för 90, men det öppnar i alla fall för alternativ där bak. I synnerhet som också Fernberg gjorde ett bra inhopp senast.
På mittfältet finns också ett gäng alternativ. Fredrik O är förmodligen fortfarande borta eftersom han har varit sjuk i veckan. Kanske är Ernesto också borta. Men St Cyr, Gallo och Ian kan spela. Säkert också Erik Z, även om han har en bit kvar till formen. Och vill man ha fler alternativ kan man flytta upp Blomman ett snäpp. Personligen är det lite en favorit. Jag tror i och för sig att det är för tidigt eftersom Blomman knappast kan spela mycket mer än timmen, men om man flyttar upp Blomman på defensiva mitten bredvid St Cyr så gör man det möjligt att få Gallo en bit i banan. Och DET vore intressant!
Men om jag ska gissa elva så tror jag att man väljer att göra så få förändringar som möjligt inför denna den sextonde matchen i rad i år (!) med olika mittfältsuppställningar. Jag tror så här:
Bylle
Blomman - Elias - Fernberg - Haisem
St Cyr - Ian - Gallo
Kango - Sunday - Petter
Idag har jag inte heller riktigt tid att analysera ÖFK, därför känns det fel att komma med utförliga "nycklar till seger". Inför den här matchen tror jag dock att oavsett det faktum att ÖFK faktiskt är farliga framåt på bland annat fasta samt genom Ante Björkebaum som är en riktigt bra spelare, så handlar segerreceptet väldigt mycket om Sirius egen prestation. Men det har jag ju redan varit inne på...
Ses i morgon! Ikväll håller jag tummarna för frmför allt Boden och Gröndal!
Kampen om de två första platserna står mellan resterande kvartett. Och den kommande veckoomgången som spelas idag och i morgon känns oerhört intressant, och toppkvartettens insatser anser jag kommer att säga väldigt mycket om hur säsongen kommer att gå.
Hur tänker jag då?
Jo, alla dessa fyra lag har haft en eller två på pappret riktigt tuffa matcher i omstarten. Man har gjort varierande resultat, och på vissa av lagen har pressen ökat - Umeås enda poäng på två matcher är förstås en besvikelse. Sirius till exempel har å andra sidan precis skrynklat sig ur den bökiga sits man satte sig i i våras och jagat in poäng på samtliga topplag och är nu med i striden. Och det intressanta är att nu ställs alla fyra topplagen inför en veckomatch mot på pappret klent motstånd. Matcher som man bara ska vinna. Samtidigt har alla lagen, utom möjligtvis VSK som möter Carlstad borta på måndag, riktigt tuffa matcher i helgen.
Umeå möter det kanske allra sämsta laget i serien, Boden, borta. Norrlandsderby, visst, men efter Umeås knackiga inledning är en vinst mot bottenlaget ett måste. VSK möter Gröndal hemma. Gröndal är visserligen tillsammans med Sirius det enda laget som tagit full pott i omstarten, men vill VSK konkurrera om seriesegern är naturligtvis en seger mot ett lag som Gröndal hemma ett måste. Hammarby TFF möter underpresterande mittenlaget Arameiska/Syrianska hemma på Söderstadion och ska naturligtvis bara vinna. Och det samma gäller förstås Sirius osm möter nedflyttningskandidaten ÖStersunds FK hemma.
Spelbolagen är tydliga. Samtliga dessa fyra lag är storfavoriter att vinna sina "mellanmatcher". Utmaningen blir att gå in i dessa matcher med korrekt fokus. Och det är inte så jäkla lätt. Det blir matcher där topplagen måste göra allting själva (utom möjligen Umeå - Boden verkar ha lite dålig kläm på det där med att utnyttja fördelen av att det alltid är lättare att försvara sig än att anfalla.). Det blir matcher där spelarna, som i många fall är relativt orutinerade, måste gå in och göra jobbet mot ett lag de "vet" att de bara ska slå. Många, många, många betydligt bättre lag än dessa fyra har stupat på liknande matcher. Och förmågan och hantera dem anser jag kommer peka i riktningen mot säsongsslutet. Det kommer nämligen att komma fler "lätta" matcher där trepoängaren redan ingår i slutkalkylen.
För Sirius del är jag förstås extra orolig. Det är kroniskt, förvisso. Men Sirius är laget som nu jagat sig ikapp via två mycket meriterande segrar mot på pappret svårt motstånd. Och på söndag åker man till Örebro för att möta Forward på en av seriens absolut sämsta planer. Forward som börjat riktigt bra i höst och som är ett riktigt svårspelat lag på sin hemmaplan. Dessutom har man en knapp handfull skadade och avstängda spelare och jag är säker på att tanken att "det är ju i alla fall bättre att ha den här situationen mot ÖFK hemma än på Söderstdion" smyger sig på i det undermedvetna hos en och annan.
Det blir lite av Brännans elddop. I det prognostiserade ösregnet i morgon vill jag se ett Sirius som bara trummar på och plöjer ner jämtarna i matchen. Vid vinst har Sirius tre matcher i rad med segrar, vilket inte har hänt på ett par år. Då är Sirius helt plötsligt ett vinnande lag. Vid förlust är risken stor att luften går ur lite. Vidare är risken stor att de tre konkurrenterna lägger ytterligare marginal ner till Sirius, och effekten blir då lite den som hos en cyklist i en Tour de France-etapp just segat sig i kapp täten på väg uppför ett berg för att sedan slappna av lite, lite och då bli frånåkt igen. I cykling kommer man nästan aldrig tillbaka i sådant läge. Det är riktigt svårt i fotboll också.
Därför.
Är.
Matchen.
I.
Morgon.
Så.
Vansinnigt.
Viktig!
Spekulation kring laget.
Det blir förstås förändringar igen. Oscar och Mani är båda avstängda och lätt skadade. Jag kan inte tänka mig att P kommer att vara redo för spel. Tighe Dombrowski spelade med stukning ett par matcher. Han satte liksom i en bettskena och körde. Men det är han det. P spelar inte i morgon. Och där har vi det största avbräcket.
Å andra sidan är det Sundays stora chans! Dessutom är Emir klar för spel och kan därmed vara ett seriöst alternativ som inhoppare.
I andra lagdelar finns det problem av angenämare art. Både Söderbring och Blomman visade att de är fullgoda alterbativ på högerbacken. I alla fall i 65 minuter... Jag tror i och för sig inte att någon av dem är redo för 90, men det öppnar i alla fall för alternativ där bak. I synnerhet som också Fernberg gjorde ett bra inhopp senast.
På mittfältet finns också ett gäng alternativ. Fredrik O är förmodligen fortfarande borta eftersom han har varit sjuk i veckan. Kanske är Ernesto också borta. Men St Cyr, Gallo och Ian kan spela. Säkert också Erik Z, även om han har en bit kvar till formen. Och vill man ha fler alternativ kan man flytta upp Blomman ett snäpp. Personligen är det lite en favorit. Jag tror i och för sig att det är för tidigt eftersom Blomman knappast kan spela mycket mer än timmen, men om man flyttar upp Blomman på defensiva mitten bredvid St Cyr så gör man det möjligt att få Gallo en bit i banan. Och DET vore intressant!
Men om jag ska gissa elva så tror jag att man väljer att göra så få förändringar som möjligt inför denna den sextonde matchen i rad i år (!) med olika mittfältsuppställningar. Jag tror så här:
Bylle
Blomman - Elias - Fernberg - Haisem
St Cyr - Ian - Gallo
Kango - Sunday - Petter
Idag har jag inte heller riktigt tid att analysera ÖFK, därför känns det fel att komma med utförliga "nycklar till seger". Inför den här matchen tror jag dock att oavsett det faktum att ÖFK faktiskt är farliga framåt på bland annat fasta samt genom Ante Björkebaum som är en riktigt bra spelare, så handlar segerreceptet väldigt mycket om Sirius egen prestation. Men det har jag ju redan varit inne på...
Ses i morgon! Ikväll håller jag tummarna för frmför allt Boden och Gröndal!
16 augusti 2010
Stabila tre poäng
Sirius gjorde ungefär vad man skulle igår och fick välmotiverade och välmeriterande tre poäng med sig hem till Uppsala från det tuffa bortamötet med Västeråssyrianerna Kerburan. Välmotiverade eftersom Sirius över 94 minuter spelad fotboll var det bättre och mer homogena laget. Välmeriterande eftersom Kerburan är ett av seriens starkaste hemmalag.
På förhand hade jag tippat att vi skulle få se en relativt jämn match mellan ett bollrullande Sirius och ett vasst omställningslag i Syrianska IF Kerburan. Det som jag haoppades skulle avgöra var att Sirius känns som ett stabilare och jämnare lag med betydligt högre lägstanivå, men kanske inte riktigt samma spets som hemmalaget. Känslan efter matchen var att det var ungefär det vi fick se också. Även om matchen som helhet höll betydligt lägre kvalitet än jag förväntat mig.
Brännan förklarade/försvarade det stundtals väldigt hattiga och slarviga spelet med bland annat det faktum att planen inte vattnats före match och att Umbros bollar är sträva och vobbliga. Åååkej, tänker jag samtidigt som jag konstaterar att sådant med skillnad på olika bollfabrikats inverkan på matchkvaliteten har jag ingen koll på. Alls. Men om nu en bangolfspelare kan ha med sig förtio olika bollar till en runda, så visst...
Själv tyckte jag att jag såg något delvis annat, nämligen två lag som inledningsvis var lite väl nojiga att göra bort sig. Syrianska hade en fruktansvärt övertydlig spelidé som gick ut på att hitta yttermittfältare tidigt och sedan spela in bollar i straffområdet på inrusande Mete och Draganov så fort som möjligt. Det är ingen dum idé eftersom båda dessa, men i synnerhet Mete, är riktigt bra anfallare. Men för att taktiken ska funka fullt ut så kräver det också en enorm kvalitet på bollarna in i boxen. Där brast det för Syrianska allt som oftast.
Innermittfältet var mer eller mindre helt lämnat till Siriustrion Mani, Gallo, St Cyr. Mycket beronde på att Syrianskastjärnan Barlay donerade bort bollar frikostigt och sedan inte gjorde sitt defensiva jobb ordentligt. Dock lyckades Sirius förvånansvärt illa med att utnyttja exakt de ytor man hoppats få och exakt de ytor där man normalt är som bäst - de mellan mittfält och försvar. Alltsom oftast var det dåliga mottagningar och lama passningar och omställningslägena rann ut i sanden. Första halvlek var helt enkelt rätt dålig, med många felpass och extremt få heta chanser åt något håll.
Med undantag för tre-fyra heta slutminuter där huvudpersonerna hette Oscar Zettergren, Mattias Mete och Johan Pettersson. Efter tre slarviga bollhanteringar på mittplan från Sirius sida skapade nämligen denne Mete tre riktigt jobbiga situationer för Siriusförsvaret. Först vände han raskt bort Oscar Z i mittcirkeln och var på väg mot ett friläge. Situationen tvingade Oscar att dra ner Mete med en självklar varning som följd. Direkt efter frisparken kontrade Sirius, men slarvade och Mete kunde ställa om helt fri mot Bylle i Siriusmålet. Oscar igen redde dock ut situationen genom att blockera Metes avslut när Syrianskaanfallaren tvekade lite för länge. Och bara en minut senare var det dags igen. Bolltapp från Sirius och Mete och Draganov kom två mot en. Den här gången valde Mete att söka en sopren Draganov i straffområdet. Ett lååångt ben från Oscar Z avstyrde dock situationen.
Men mer än så. Oscars sena och avgörande brytning startade en Siriuskontring. Bollen gick till Blomman som raskt hittade Gallo, som i sin tur hittade ut till Kango på kanten med en precis boll. Kango slår in den i straffområdet på ett tillslag och väl där inne kan Johan Pettersson i helt fritt läge stöta in ledningsmålet. En omställning på kanske tio sekunder från straffområde till straffområde. Drillo hade varit stolt.
Därmed kunde alltså Sirius gå till halvtidsvila i ledning. Målet inprickat i 44:e minuten, och dessutom i en period som var Syrianskas bästa i matchen och där man höll på att få utdelning för sin taktiska spelplan. Dubbelt tungt för hemmalaget alltså, som hade behövt ledningen för att kunna hota på allvar i den här matchen.
Men tungt också för Sirius som redan innan halvtid tvingades göra två byten. Först Mani Tourang vars baksida sprang läck i 38:e (Ian in) och sedan Oscar Z som drog på sig en baksida i samband med rensingen och tvingades stanna kvar i omklädningsrummet när andra halvlek drog igång (Fernberg in).
I andra halvlek besannades också teorin att Syrianska är ett oskickligt lag i underläge. 45 minuter är lång tid att jaga kvittering på, men redan från start började hemmaspelarna tappa sina positioner och jaga egna lägen i stället för att metodiskt arbeta på samma sätt som i första. Det blev trångt om saligheten på mitten och Sirius bjöds på ännu större ytor att spela på. Just en sådan yta avgjorde matchen i mitten på halvleken. Ett riktigt mönsteranfall avslutades med att Patrik St Cyr hittade en snygg (men löjligt enkel) genomskärning till Kango. Fri med Keita drog han på ganska rätt på målisen, som dock inte kunde hålla bollen. Sakta rullade den mot målet och Syrianskabacken kom sekunden för sent för att freda målet. Domare Svahn var osäker på om bollen varit inne, men linjemannen var säker på sin sak och vinkade mål. Inga större protester från Syrianskaspelarna faktiskt, trots att flera röster i Siriusklacken som stod mitt framför situationen sa att bollen nog knappast var inne. Det må vara hur som helst med den saken. Mål dömdes och Sirius ledde med 2-0.
I det läget av matchen kändes en tvåmålsledning hur säker som helst. Frågan man ställde sig var snarare om inte Sirius ändå skulle lyckas göra de där fem målen som krävdes för att gå om Umeå. I synnerhet eftersom Syrianska var fruktansvärt oheta i avsluten. Mete missade mål med en nick i fantastiskt läge, Muqdisi (inbytt i stället för en tam Draganov) lyckades med bedriften att bredsida bollen över öppet mål från fem meter och Mete sumpade ett jätteläge framför Bylle tack vare en för dålig förstatouch (och helvbrysk behandling av Elias).
Men när Sirius just skulle börja skörda tre mot två-lägen hände det som inte fick hända. Johan Pettersson stukade foten och tvingades rulla av planen med nästan 20 minuter kvar. Eftersom Sirius då gjort sina tre byten fick man avsluta matchen med 10 man. Syrianska bytte då också in Sallanto, och därmed fick man in ytterligare en spelare som kan skapa chanser för egen maskin (det är fortfarande ett mysterium för mig att han börjar på bänken - visst, han har uppenbara svagheter, men inte mycket mer än andra i det laget. Istället har han en spetskompetens som Syrianska verkligen behöver.)
Sirius klarade dock den situationen riktigt bra trots att man föll på tok för långt ner i banan utan sin anfallare. Syrianska lassade mest in inlägg i straffområdet och Bylle och hans försvar hade faktiskt inga som helst problem att stå där och skicka bort bollarna. Tacksamt. Istället för reducering var Kango dessutom nära att sätta trean när han Kurre Hamrinade sig genom Syrianskas lätt dementa försvar, men valde en obegriplig pass istället för eget avslut.
Sirius vann dock till slut tämligen rättvist, men det var inte efter någon fantastisk insats och det var inte med stil och finess. Det var helt enkelt en fråga om högre lägstanivå och bra koll på Syrianskas få men vassa vapen. Vid tre-fyra tillfällen visade man dessutom upp en klass som inte många andra lag i serien besitter, och vid två av dessa gjorde man också mål. Det räcker när dessutom försvarsspelet är så pass stabilt som igår.
Om man ska vara kritisk så får man konstatera att en hel del spelare misslyckades med sina uppgifter i framför allt första halvlek. Syrianskas farligaste spelare fick ofta alldeles för mycket utrymme att agera på och Mani och Kango agerade stundtals lite väl naivt när de fick bollen samtidigt som Gallo var blek i första. Därmed blev Johan P ofta helt isolerad på topp. Och då är Sirius också rätt uddlöst.
De stora glädjeämnena igår var att vi kunde konstatera dels att Bylle i målet är säkerheten själv. Han har förbättrat sitt tidigare svaga luftspel något enormt och tillsammans med det redan utmärkta närspelet innebär det nu att jag håller Bylle som en av seriens absolut bästa målvakter, vilket också kolumnen för insläppta mål i tabellen bekräftar. Det känns oerhört tryggt! Vidare är det ju en gåva att ha fått tillbaka Blomman i spel. Nu har vi bara sett honom som högerback, men han kan användas även i mittförsvaret och som defensiv mittfältare. Han är alldeles för bra för den här serien, och det är bara att bocka och tacka för att han är tillbaka. Och jag känner mig faktiskt ganska säker på att om han hade varit hel i fjol hade vi spelat kvar i Superettan. Så bra är han.
Dessutom måste man naturligt framhålla Kangos insats. Han var riktigt bra mot Västerås hemma och var inblandad i båda målen då. Nu gjorde han ett själv och spelade fram till det andra. En matchavgörande insats som gav honom ett välförtjänt pris som matchens lirare. och killen är bara 18 år! Kangos stora tillgång är ett utmärkt psyke och en verklig vilja att hela tiden förbättra sig. Han är snabb och teknisk, men behöver förbättra många delar i spelet - framför allt det defensiva - och måste naturligtvis skaffa sig mer rutin. Men vilken talang Sirius ändå fått fram där! Igår gjorde han sitt första mål i seriespel för Sirius. Men det kommer fler...
Man skulle kunna nämna fler. St Cyr har hittat en ny nivå i sitt offensiva spel (vilket dock går ut över de defensiva uppgifterna ibland), Haisem håller en såpass hög och jämn nivå att man ofta glömmer bort att ens nämna det eftersom man tar det för givet numera. Johan Pettersson har fått mycket kritik, men han är oerhört viktig för Sirius. Han gör inte bara de viktiga målen, utan han är också väldigt viktig i defensiven. Inte minst på defensiva fasta. Och att han nu förmodligen kommer att vara borta ett gäng matcher är ett stort problem för Sirius eftersom man är tunnt bestyckade framåt.
Men det som jag framför allt vill framhålla från den här matchen. Och det som ger hopp om en trevlig höst är Sirius bredd, och den nya tryggheten i uppträdandet. Igår tvingades Sirius till tre relativt tidiga byten varav bara ett var förutsett (Blomman förväntades orka som bäst i 70 minuter). Alla de spelare som kommer in gör dock insatser som är i princip på samma nivå som den de ersatte. Och kvar på bänken satt spelare som Sunday och Moses som är sådana som kan förändra en matchbild på egen hand. Det lovar gott för framtiden.
Nu väntar en match hemma mot Östersund på torsdag. Sirius förlorade bortamötet med 1-0 efter att ha fått ett "englandsmål" bortdömt (skott i ribban som studsade ner innanför mållinjen och sedan ut). ÖFK har inlett hösten med två uddamålsförluster och kommer till Studenternas som stora underdogs. Här ser jag en vis fara. ÖFK kämpar om nödvändiga poäng i botten och kommer sälja sig myckt dyrt, samtidigt som Sirius kommer att ses som storfavoriter. Sirius får absolut inte se torsdagsmatchen som en lite enklare andhämntningsuppgift efter två riktigt tuffa matcher. Det finns inga vilopunkter under hösten.
Det har börjat bra, och det ser bra ut. Sirius har fyra poäng upp till kvalplatsen (VSK) och sju poäng upp till Bajenkidsen. Det är helt och hållet inom det möjligas ram, men kom ihåg att Sirius måste ta poäng i två matcher fler än både VSK och HTFF - om man också vinner bortamatchen på Söderstadion - mäktar med på resterande 11 omgångar. Det är en väldigt tuff uppgift hur man än vänder och vrider på det.
På förhand hade jag tippat att vi skulle få se en relativt jämn match mellan ett bollrullande Sirius och ett vasst omställningslag i Syrianska IF Kerburan. Det som jag haoppades skulle avgöra var att Sirius känns som ett stabilare och jämnare lag med betydligt högre lägstanivå, men kanske inte riktigt samma spets som hemmalaget. Känslan efter matchen var att det var ungefär det vi fick se också. Även om matchen som helhet höll betydligt lägre kvalitet än jag förväntat mig.
Brännan förklarade/försvarade det stundtals väldigt hattiga och slarviga spelet med bland annat det faktum att planen inte vattnats före match och att Umbros bollar är sträva och vobbliga. Åååkej, tänker jag samtidigt som jag konstaterar att sådant med skillnad på olika bollfabrikats inverkan på matchkvaliteten har jag ingen koll på. Alls. Men om nu en bangolfspelare kan ha med sig förtio olika bollar till en runda, så visst...
Själv tyckte jag att jag såg något delvis annat, nämligen två lag som inledningsvis var lite väl nojiga att göra bort sig. Syrianska hade en fruktansvärt övertydlig spelidé som gick ut på att hitta yttermittfältare tidigt och sedan spela in bollar i straffområdet på inrusande Mete och Draganov så fort som möjligt. Det är ingen dum idé eftersom båda dessa, men i synnerhet Mete, är riktigt bra anfallare. Men för att taktiken ska funka fullt ut så kräver det också en enorm kvalitet på bollarna in i boxen. Där brast det för Syrianska allt som oftast.
Innermittfältet var mer eller mindre helt lämnat till Siriustrion Mani, Gallo, St Cyr. Mycket beronde på att Syrianskastjärnan Barlay donerade bort bollar frikostigt och sedan inte gjorde sitt defensiva jobb ordentligt. Dock lyckades Sirius förvånansvärt illa med att utnyttja exakt de ytor man hoppats få och exakt de ytor där man normalt är som bäst - de mellan mittfält och försvar. Alltsom oftast var det dåliga mottagningar och lama passningar och omställningslägena rann ut i sanden. Första halvlek var helt enkelt rätt dålig, med många felpass och extremt få heta chanser åt något håll.
Med undantag för tre-fyra heta slutminuter där huvudpersonerna hette Oscar Zettergren, Mattias Mete och Johan Pettersson. Efter tre slarviga bollhanteringar på mittplan från Sirius sida skapade nämligen denne Mete tre riktigt jobbiga situationer för Siriusförsvaret. Först vände han raskt bort Oscar Z i mittcirkeln och var på väg mot ett friläge. Situationen tvingade Oscar att dra ner Mete med en självklar varning som följd. Direkt efter frisparken kontrade Sirius, men slarvade och Mete kunde ställa om helt fri mot Bylle i Siriusmålet. Oscar igen redde dock ut situationen genom att blockera Metes avslut när Syrianskaanfallaren tvekade lite för länge. Och bara en minut senare var det dags igen. Bolltapp från Sirius och Mete och Draganov kom två mot en. Den här gången valde Mete att söka en sopren Draganov i straffområdet. Ett lååångt ben från Oscar Z avstyrde dock situationen.
Men mer än så. Oscars sena och avgörande brytning startade en Siriuskontring. Bollen gick till Blomman som raskt hittade Gallo, som i sin tur hittade ut till Kango på kanten med en precis boll. Kango slår in den i straffområdet på ett tillslag och väl där inne kan Johan Pettersson i helt fritt läge stöta in ledningsmålet. En omställning på kanske tio sekunder från straffområde till straffområde. Drillo hade varit stolt.
Därmed kunde alltså Sirius gå till halvtidsvila i ledning. Målet inprickat i 44:e minuten, och dessutom i en period som var Syrianskas bästa i matchen och där man höll på att få utdelning för sin taktiska spelplan. Dubbelt tungt för hemmalaget alltså, som hade behövt ledningen för att kunna hota på allvar i den här matchen.
Men tungt också för Sirius som redan innan halvtid tvingades göra två byten. Först Mani Tourang vars baksida sprang läck i 38:e (Ian in) och sedan Oscar Z som drog på sig en baksida i samband med rensingen och tvingades stanna kvar i omklädningsrummet när andra halvlek drog igång (Fernberg in).
I andra halvlek besannades också teorin att Syrianska är ett oskickligt lag i underläge. 45 minuter är lång tid att jaga kvittering på, men redan från start började hemmaspelarna tappa sina positioner och jaga egna lägen i stället för att metodiskt arbeta på samma sätt som i första. Det blev trångt om saligheten på mitten och Sirius bjöds på ännu större ytor att spela på. Just en sådan yta avgjorde matchen i mitten på halvleken. Ett riktigt mönsteranfall avslutades med att Patrik St Cyr hittade en snygg (men löjligt enkel) genomskärning till Kango. Fri med Keita drog han på ganska rätt på målisen, som dock inte kunde hålla bollen. Sakta rullade den mot målet och Syrianskabacken kom sekunden för sent för att freda målet. Domare Svahn var osäker på om bollen varit inne, men linjemannen var säker på sin sak och vinkade mål. Inga större protester från Syrianskaspelarna faktiskt, trots att flera röster i Siriusklacken som stod mitt framför situationen sa att bollen nog knappast var inne. Det må vara hur som helst med den saken. Mål dömdes och Sirius ledde med 2-0.
I det läget av matchen kändes en tvåmålsledning hur säker som helst. Frågan man ställde sig var snarare om inte Sirius ändå skulle lyckas göra de där fem målen som krävdes för att gå om Umeå. I synnerhet eftersom Syrianska var fruktansvärt oheta i avsluten. Mete missade mål med en nick i fantastiskt läge, Muqdisi (inbytt i stället för en tam Draganov) lyckades med bedriften att bredsida bollen över öppet mål från fem meter och Mete sumpade ett jätteläge framför Bylle tack vare en för dålig förstatouch (och helvbrysk behandling av Elias).
Men när Sirius just skulle börja skörda tre mot två-lägen hände det som inte fick hända. Johan Pettersson stukade foten och tvingades rulla av planen med nästan 20 minuter kvar. Eftersom Sirius då gjort sina tre byten fick man avsluta matchen med 10 man. Syrianska bytte då också in Sallanto, och därmed fick man in ytterligare en spelare som kan skapa chanser för egen maskin (det är fortfarande ett mysterium för mig att han börjar på bänken - visst, han har uppenbara svagheter, men inte mycket mer än andra i det laget. Istället har han en spetskompetens som Syrianska verkligen behöver.)
Sirius klarade dock den situationen riktigt bra trots att man föll på tok för långt ner i banan utan sin anfallare. Syrianska lassade mest in inlägg i straffområdet och Bylle och hans försvar hade faktiskt inga som helst problem att stå där och skicka bort bollarna. Tacksamt. Istället för reducering var Kango dessutom nära att sätta trean när han Kurre Hamrinade sig genom Syrianskas lätt dementa försvar, men valde en obegriplig pass istället för eget avslut.
Sirius vann dock till slut tämligen rättvist, men det var inte efter någon fantastisk insats och det var inte med stil och finess. Det var helt enkelt en fråga om högre lägstanivå och bra koll på Syrianskas få men vassa vapen. Vid tre-fyra tillfällen visade man dessutom upp en klass som inte många andra lag i serien besitter, och vid två av dessa gjorde man också mål. Det räcker när dessutom försvarsspelet är så pass stabilt som igår.
Om man ska vara kritisk så får man konstatera att en hel del spelare misslyckades med sina uppgifter i framför allt första halvlek. Syrianskas farligaste spelare fick ofta alldeles för mycket utrymme att agera på och Mani och Kango agerade stundtals lite väl naivt när de fick bollen samtidigt som Gallo var blek i första. Därmed blev Johan P ofta helt isolerad på topp. Och då är Sirius också rätt uddlöst.
De stora glädjeämnena igår var att vi kunde konstatera dels att Bylle i målet är säkerheten själv. Han har förbättrat sitt tidigare svaga luftspel något enormt och tillsammans med det redan utmärkta närspelet innebär det nu att jag håller Bylle som en av seriens absolut bästa målvakter, vilket också kolumnen för insläppta mål i tabellen bekräftar. Det känns oerhört tryggt! Vidare är det ju en gåva att ha fått tillbaka Blomman i spel. Nu har vi bara sett honom som högerback, men han kan användas även i mittförsvaret och som defensiv mittfältare. Han är alldeles för bra för den här serien, och det är bara att bocka och tacka för att han är tillbaka. Och jag känner mig faktiskt ganska säker på att om han hade varit hel i fjol hade vi spelat kvar i Superettan. Så bra är han.
Dessutom måste man naturligt framhålla Kangos insats. Han var riktigt bra mot Västerås hemma och var inblandad i båda målen då. Nu gjorde han ett själv och spelade fram till det andra. En matchavgörande insats som gav honom ett välförtjänt pris som matchens lirare. och killen är bara 18 år! Kangos stora tillgång är ett utmärkt psyke och en verklig vilja att hela tiden förbättra sig. Han är snabb och teknisk, men behöver förbättra många delar i spelet - framför allt det defensiva - och måste naturligtvis skaffa sig mer rutin. Men vilken talang Sirius ändå fått fram där! Igår gjorde han sitt första mål i seriespel för Sirius. Men det kommer fler...
Man skulle kunna nämna fler. St Cyr har hittat en ny nivå i sitt offensiva spel (vilket dock går ut över de defensiva uppgifterna ibland), Haisem håller en såpass hög och jämn nivå att man ofta glömmer bort att ens nämna det eftersom man tar det för givet numera. Johan Pettersson har fått mycket kritik, men han är oerhört viktig för Sirius. Han gör inte bara de viktiga målen, utan han är också väldigt viktig i defensiven. Inte minst på defensiva fasta. Och att han nu förmodligen kommer att vara borta ett gäng matcher är ett stort problem för Sirius eftersom man är tunnt bestyckade framåt.
Men det som jag framför allt vill framhålla från den här matchen. Och det som ger hopp om en trevlig höst är Sirius bredd, och den nya tryggheten i uppträdandet. Igår tvingades Sirius till tre relativt tidiga byten varav bara ett var förutsett (Blomman förväntades orka som bäst i 70 minuter). Alla de spelare som kommer in gör dock insatser som är i princip på samma nivå som den de ersatte. Och kvar på bänken satt spelare som Sunday och Moses som är sådana som kan förändra en matchbild på egen hand. Det lovar gott för framtiden.
Nu väntar en match hemma mot Östersund på torsdag. Sirius förlorade bortamötet med 1-0 efter att ha fått ett "englandsmål" bortdömt (skott i ribban som studsade ner innanför mållinjen och sedan ut). ÖFK har inlett hösten med två uddamålsförluster och kommer till Studenternas som stora underdogs. Här ser jag en vis fara. ÖFK kämpar om nödvändiga poäng i botten och kommer sälja sig myckt dyrt, samtidigt som Sirius kommer att ses som storfavoriter. Sirius får absolut inte se torsdagsmatchen som en lite enklare andhämntningsuppgift efter två riktigt tuffa matcher. Det finns inga vilopunkter under hösten.
Det har börjat bra, och det ser bra ut. Sirius har fyra poäng upp till kvalplatsen (VSK) och sju poäng upp till Bajenkidsen. Det är helt och hållet inom det möjligas ram, men kom ihåg att Sirius måste ta poäng i två matcher fler än både VSK och HTFF - om man också vinner bortamatchen på Söderstadion - mäktar med på resterande 11 omgångar. Det är en väldigt tuff uppgift hur man än vänder och vrider på det.
14 augusti 2010
Nästa måstematch - Kerburan borta
Ingen rast, ingen ro. I morgon är det dags för nästa svåra match på vägen mot Superettan. Vinsten mot VSK i måndags var som sagt var helt nödvändig för att jakten på topplagen ska kännas realistiskt. Men för att den vinsten ska vara något värd måste den naturligtvis följas upp med fortsatta segrar eftersom det fortfarande är nio poäng att ta in på Bajenkidsen och fyra poäng upp till kvalplatsen.
Och uppgiften i morgon är svår. Sirius hade problem att ta ens en poäng i hemmamötet i en märklig match, men lyckades få in 2-2 i slutminuterna. Sirius spelade dock rätt bra framför allt i andra halvlek och hade Syrianska i brygga, när domaren hittade en tveksam straff till gästerna. Borta på konstgräset i Västerås blir det dock andra förutsättningar, inte minst i form av underlaget.
Nu borde konstgräs vara något som gynnar Sirius i och med att man vill vara ett bollförande och snabbt spelande lag, vilket självklart gynnas av bra underlag. Dock har Sirius haft det jobbigt spelmässigt på konstgräs hittills i år, med tunga förluster mot bland annat Umeå och Östersund. Självklart har laget dock tränat på konstgräs hela veckan för att vara optimalt förberedda. Vidare har man under en relativt lugn träningsvecka fokuserat en hel del på fasta situationer. Det är inte så förvånande, i den avdelningen har Sirius fortfarande mycket oanvänt kapital att sätta sprätt på. Och det är förstås där som saknaden av Gurra från förra säsongen är som störst. Han gör ju sina fem-sex mål per säsong på fasta - ingen har kunnat plocka upp den manteln hittills i år. (Gurra har för övrigt också fått en fin start på sin utlåning till Trollen, med andra raka målet på lika många matcher igår. Valet av Trollhättan framstår mer och mer som ett riktigt val - inga risker, bara möjligheter - och massor med speltid och arbete på plan.)
För första gången i år har dessutom Sirius chansen - om man vill - att spela med samma mittfält som matchen innan. Ernesto, som tvingades till ett tidigt byte senast har gett klartecken för spel. Dock är det väl osäkert om tränarna väljer att chansa med honom i startelvan. En annan glädjande nyhet är också att Blommans fot verkar ha svarat bra på halvleken han spelade senast mot VSK, och även han är nog aktuell för start. Det innebär att Sirius har konkurrens om i stort sett alla platser, och oavsett hur man väljer att starta mot Kerburan kommer man att ha en för serien fantastisk bänk. Sirius bredd när man nu är kvitt skadeproblemen kommer onekligen att vara en tillgång i höst.
Hemmalaget är dock självklart inte ofarligt, och efter segern mot Umeå senast (säkrades först i 93:e minuten) känner man nog att man har någon form av häng på kvalplatsen. Under sommaruppehållet har man också värvat starkt i form av Draganov från Valsta Syrianska, och med Draganov och Mattias Mete har de en duo på topp som hör till seriens absolut vassaste. Två spelare som är riktigt bra inne i straffområdet, och som kan skapa farligheter ur nästan ingenting.
Vidare har man ett par starka kort på mittfältet, bland annat i Sallanto - som dock var bänkad senast - som i förra mötet var den som höll i bollen och skapade chanser åt Mete trots att laget var ordentligt tillbakatryckta. Samuel Barlay är ett annat intressant namn, men han har varit rätt svag hittills i år. Det är dock en spelare att hålla koll på.
Kerburans svaghet är tveklöst i försvaret. Nu tror jag också - om jag har räknat rätt - att Sami Hanna, som spelade mittback senast, är avstängd vilket ytterligare försvagar Kerburans försvar. De hade jätteproblem med Sirius anfallare senast, och under press spelade laget med huvudena helt under armen. Den typen av svackor i matchen måste Sirius utnyttja bättre i morgon.
Det blir en tuff match, men jag ser Sirius som favoriter ändå tack vare ett bättre grundspel, inga större kvalitetsluckor i truppen och en högre lägstanivå. En bredd och en lägstanivå som kommer att vara oerhört betydelsfulla faktor när nu norrettan går in i en period med tre matcher på åtta dagar för lagen. Nio poäng att spela om alltså, och jag tror att tabellen kan komma att se helt annorlunda ut efter denna vecka. Bland annat har serieledande HTFF ett par tuffa matcher, och Vasalund har redan vikit ner sig med två raka förluster i omstarten. Här finns det ytterligare mark att vinna för det lag som håller kvaliteten i veckan alltså.
Studans tre punkter för tre poäng:
1. Håll koll på Mete och Draganov.
Senast sprang Mete enkelt in ettan med skallen efter att siriusförsvaret tappat uppmärksamheten blott någon sekund. Mete har en förmåga att komma med fart på rätt ytor, och Sallanto har visat att han är en kille som träffar de ytorna med precisa bollar. Extremt jobbigt att försvara sig mot alltså. Därför är det viktigt att Sirius nu kan få in förhoppningsvis både Blomman och Söderbring i spel. De ger en del intressanta möjligheter att formera de bakre regionerna på, oavsett vilket så är Sirius ett klart tryggare och bättre lag med Blomman på plan. Vidare kan jag nog tänka mig att St Cyr får en specialuppgift på mitten i att vara jobbig på Sallanto, eller Barlay om Sallanto är fortsatt bänkad (vågar man hoppaspå det?).
2. Vinna på Mani och Kango-lotto.
Jag tror nog att båda dessa startar efter fina insatser senast, Mani förmodligen centralt, om man väljer att inte chansa med Ernesto, vilket skulle ge plats för antingen Petter eller Sunday i startelvan. Mani och Kango från start är dock alltid en liten chansning. Båda har vid vissa tillfällen fallit ur helt ur matcherna, och då tvingat fram tidiga byten - något som Sirius tvingats till vid förvånansvärt många tillfällen i år. Lyckas dessa båda som senast blir dock Sirius oerhört spännande och oförutsägbart framåt. Och Kerburan har ett i mitt tycke betydligt sämre försvar än det VSK vi mötte senast.
3. Behålla fokus.
Det var en oerhört viktig - och heeelt nödvändig seger senast som sagt. Det gäller dock att förvalta en sådan seger rätt i truppen. Det är lätt att se sådana matcher som att jobbet är gjort i och med att anspänningen är så hög inför en sådan match och man omedvetet tenderar att slappna av. Den här matchen är ett stort test för ledarna, om man har lyckats förbereda truppen rätt mentalt.
Hos oddssättarna är Kerburan knappa favoriter i morgon. Det gör inget. Min värdering av styrkeförhållandena är dock omvänt, att Sirius är knappa favoriter. Där Syrianska lever på ett par enskilda spelares spetskompetens, spelare som i alla fall i Draganovs fall är rätt lättstörda också, har Sirius en betydligt bredare bas att falla tillbaka på. Det tror jag blir avgörande i morgon.
Elvan:
I stället för att plita ner den elva jag tror mest på tar jag ut en spekulationselva bara för att illustrera bredden i truppen. Detta är en fullt möjlig elva även om jag tror att Brännan formulerar laget lite annorlunda, med lite mindre chanstagande - exempelvis genom att låta Ernesto vila och inte chansa med Blomman som mittback:
Bylle
Söderbring - Elias - Blomman - Haisem
St Cyr - Ernesto - Gallo
Kango - P - Mani
Det innebär en bänk där vi skulle ha flera spelare som skulle starta hos de flesta av våra konkurrenter. Kanske exempelvis Oscar Z, Ian, Sunday, Petter, Fredrik O, Richard och Erik Z. Och då är en spelare som Fernberg inte ens med i truppen. Så hårt är det om platserna!
Avspark 18.00 i morgon på Swedbank Park i Västerås. Åk dit! Det är ju bara en timme i bilen. Lätt värt det!
Och uppgiften i morgon är svår. Sirius hade problem att ta ens en poäng i hemmamötet i en märklig match, men lyckades få in 2-2 i slutminuterna. Sirius spelade dock rätt bra framför allt i andra halvlek och hade Syrianska i brygga, när domaren hittade en tveksam straff till gästerna. Borta på konstgräset i Västerås blir det dock andra förutsättningar, inte minst i form av underlaget.
Nu borde konstgräs vara något som gynnar Sirius i och med att man vill vara ett bollförande och snabbt spelande lag, vilket självklart gynnas av bra underlag. Dock har Sirius haft det jobbigt spelmässigt på konstgräs hittills i år, med tunga förluster mot bland annat Umeå och Östersund. Självklart har laget dock tränat på konstgräs hela veckan för att vara optimalt förberedda. Vidare har man under en relativt lugn träningsvecka fokuserat en hel del på fasta situationer. Det är inte så förvånande, i den avdelningen har Sirius fortfarande mycket oanvänt kapital att sätta sprätt på. Och det är förstås där som saknaden av Gurra från förra säsongen är som störst. Han gör ju sina fem-sex mål per säsong på fasta - ingen har kunnat plocka upp den manteln hittills i år. (Gurra har för övrigt också fått en fin start på sin utlåning till Trollen, med andra raka målet på lika många matcher igår. Valet av Trollhättan framstår mer och mer som ett riktigt val - inga risker, bara möjligheter - och massor med speltid och arbete på plan.)
För första gången i år har dessutom Sirius chansen - om man vill - att spela med samma mittfält som matchen innan. Ernesto, som tvingades till ett tidigt byte senast har gett klartecken för spel. Dock är det väl osäkert om tränarna väljer att chansa med honom i startelvan. En annan glädjande nyhet är också att Blommans fot verkar ha svarat bra på halvleken han spelade senast mot VSK, och även han är nog aktuell för start. Det innebär att Sirius har konkurrens om i stort sett alla platser, och oavsett hur man väljer att starta mot Kerburan kommer man att ha en för serien fantastisk bänk. Sirius bredd när man nu är kvitt skadeproblemen kommer onekligen att vara en tillgång i höst.
Hemmalaget är dock självklart inte ofarligt, och efter segern mot Umeå senast (säkrades först i 93:e minuten) känner man nog att man har någon form av häng på kvalplatsen. Under sommaruppehållet har man också värvat starkt i form av Draganov från Valsta Syrianska, och med Draganov och Mattias Mete har de en duo på topp som hör till seriens absolut vassaste. Två spelare som är riktigt bra inne i straffområdet, och som kan skapa farligheter ur nästan ingenting.
Vidare har man ett par starka kort på mittfältet, bland annat i Sallanto - som dock var bänkad senast - som i förra mötet var den som höll i bollen och skapade chanser åt Mete trots att laget var ordentligt tillbakatryckta. Samuel Barlay är ett annat intressant namn, men han har varit rätt svag hittills i år. Det är dock en spelare att hålla koll på.
Kerburans svaghet är tveklöst i försvaret. Nu tror jag också - om jag har räknat rätt - att Sami Hanna, som spelade mittback senast, är avstängd vilket ytterligare försvagar Kerburans försvar. De hade jätteproblem med Sirius anfallare senast, och under press spelade laget med huvudena helt under armen. Den typen av svackor i matchen måste Sirius utnyttja bättre i morgon.
Det blir en tuff match, men jag ser Sirius som favoriter ändå tack vare ett bättre grundspel, inga större kvalitetsluckor i truppen och en högre lägstanivå. En bredd och en lägstanivå som kommer att vara oerhört betydelsfulla faktor när nu norrettan går in i en period med tre matcher på åtta dagar för lagen. Nio poäng att spela om alltså, och jag tror att tabellen kan komma att se helt annorlunda ut efter denna vecka. Bland annat har serieledande HTFF ett par tuffa matcher, och Vasalund har redan vikit ner sig med två raka förluster i omstarten. Här finns det ytterligare mark att vinna för det lag som håller kvaliteten i veckan alltså.
Studans tre punkter för tre poäng:
1. Håll koll på Mete och Draganov.
Senast sprang Mete enkelt in ettan med skallen efter att siriusförsvaret tappat uppmärksamheten blott någon sekund. Mete har en förmåga att komma med fart på rätt ytor, och Sallanto har visat att han är en kille som träffar de ytorna med precisa bollar. Extremt jobbigt att försvara sig mot alltså. Därför är det viktigt att Sirius nu kan få in förhoppningsvis både Blomman och Söderbring i spel. De ger en del intressanta möjligheter att formera de bakre regionerna på, oavsett vilket så är Sirius ett klart tryggare och bättre lag med Blomman på plan. Vidare kan jag nog tänka mig att St Cyr får en specialuppgift på mitten i att vara jobbig på Sallanto, eller Barlay om Sallanto är fortsatt bänkad (vågar man hoppaspå det?).
2. Vinna på Mani och Kango-lotto.
Jag tror nog att båda dessa startar efter fina insatser senast, Mani förmodligen centralt, om man väljer att inte chansa med Ernesto, vilket skulle ge plats för antingen Petter eller Sunday i startelvan. Mani och Kango från start är dock alltid en liten chansning. Båda har vid vissa tillfällen fallit ur helt ur matcherna, och då tvingat fram tidiga byten - något som Sirius tvingats till vid förvånansvärt många tillfällen i år. Lyckas dessa båda som senast blir dock Sirius oerhört spännande och oförutsägbart framåt. Och Kerburan har ett i mitt tycke betydligt sämre försvar än det VSK vi mötte senast.
3. Behålla fokus.
Det var en oerhört viktig - och heeelt nödvändig seger senast som sagt. Det gäller dock att förvalta en sådan seger rätt i truppen. Det är lätt att se sådana matcher som att jobbet är gjort i och med att anspänningen är så hög inför en sådan match och man omedvetet tenderar att slappna av. Den här matchen är ett stort test för ledarna, om man har lyckats förbereda truppen rätt mentalt.
Hos oddssättarna är Kerburan knappa favoriter i morgon. Det gör inget. Min värdering av styrkeförhållandena är dock omvänt, att Sirius är knappa favoriter. Där Syrianska lever på ett par enskilda spelares spetskompetens, spelare som i alla fall i Draganovs fall är rätt lättstörda också, har Sirius en betydligt bredare bas att falla tillbaka på. Det tror jag blir avgörande i morgon.
Elvan:
I stället för att plita ner den elva jag tror mest på tar jag ut en spekulationselva bara för att illustrera bredden i truppen. Detta är en fullt möjlig elva även om jag tror att Brännan formulerar laget lite annorlunda, med lite mindre chanstagande - exempelvis genom att låta Ernesto vila och inte chansa med Blomman som mittback:
Bylle
Söderbring - Elias - Blomman - Haisem
St Cyr - Ernesto - Gallo
Kango - P - Mani
Det innebär en bänk där vi skulle ha flera spelare som skulle starta hos de flesta av våra konkurrenter. Kanske exempelvis Oscar Z, Ian, Sunday, Petter, Fredrik O, Richard och Erik Z. Och då är en spelare som Fernberg inte ens med i truppen. Så hårt är det om platserna!
Avspark 18.00 i morgon på Swedbank Park i Västerås. Åk dit! Det är ju bara en timme i bilen. Lätt värt det!
08 augusti 2010
VSK hemma - skärselden
Jag åkte till Söderstadion igår för att möta hösten. Och jag fick mer höst än man kan önska. Bajenkidsen mötte Carlstad United i norrettans omstart under vad som måste beskrivas som rent fjantigt mycket regn. Bajen vann med 2-0 utan att behöva förta sig. Malke och Gustavsson var kvar och Freddy Söderberg sprang runt och såg blöt och olycklig ut. Tedengren gjorde två fina mål och Carlstad brände med viss stilsäkerhet alla de fantastiska chanser de radade upp i andra halvlek.
Carlstad hade absolut kunnat få med sig poäng hem från vattenpolon. Om man bara inte hade varit så mentalt sist i serien. HTFF gjorde vad som behövdes och visade att de blir laget att slå i höst om man vill till Superettan. Men omöjliga att rubba? Knappast.
Samtidigt satt Brännan och VSK:s tränare Kalle Granath i Västerås och spanade på Kerburan mot Umeå. Som gamla polare från ESK-tiden satt de och samanalyserade vad de såg enligt uppgift. Som om det inte fanns någon morgondag.
För i morgon gäller det. Den som säger något annat än att det är en dödsaviktig match för Sirius är otillräknelig och bör spärras in. VSK ligger sju mastiga poäng före, på kvalplatsen till Superettan. Vinner Sirius är det fyra poäng upp, eller fem - beroende på vad Vasalund gör. Vinner VSK är det tio poäng upp. I så fall börjar silly season på tisdag. Inte ens om man heter Tvarko Matanovic och är tränare i Asmundstorps IF kan man se en ljusning i det läget.
Alla vet det. På Löten har det de senaste dagarna varit uppenbart. Det som började som en halvflamsig skolresa för ett par veckor sedan när laget samlades efter semestern, och som sedan fortsatte som ett boot camp i en dålig hollywoodrulle med spelarna kräkandes bakom träden i Röbo har de senaste dagarna utvecklats till en butter och grinig laddning.
Jag tror det är bra. Visst var internmatchen i torsdags så usel att man ville krypa ihop och hulka i fosterställning, och visst har vissa spelare uppenbarligt långt till något man kan kalla formtopp. Men alla spelare i truppen - utom Emir Smajic som har nån vecka till med ispåsar på knät kvar- tränar för fullt, och alla slåss om en plats i elvan. Till och med Blomman. Jag skulle inte bli förvånad om han finns med i truppen i morgon. Kanske inte som startspelare ännu, men på bänken.
Situationen i truppen öppnar onekligen upp för ivriga spekulationer om startelvan. Söderbring är mer eller mindre i fas igen, och när Philip verkar ha hittat en liten svacka känns det som om högerbacksplatsen står mellan honom och Ian. Min gissning är att Söder ligger steget före, men Ian har å andra sidan gjort det bra på sistone. Fernberg har haft en tung höststart och Oscar utmanar verkligen om platsen bredvid givne Elias. Helt jämnt skägg och jag skulle behöva slå en T6:a (kan man ha tillräckligt många nördreferenser i en bloggtext?) för att gissa vem som startar av de två. T6:an säger Oscar, by the way.
På mitten har vi både problem och inte problem. Det stora, stora problemet är att Jernberg har försvunnit till Degen. Läs gärna vad familjen skriver i sin bloggpost om Jernberg. Det tål att närstuderas. Jernberg hade varit sjukt viktig i höst, nu får man lösa fältet utan honom. Det är ingen avancerad gissning att det är Ernesto som får den uppgiften centralt. Han har varit bra de senaste veckorna, men han är ingen Jernberg. Bakom är naturligtvis Gallo given. Bredvid är det öppnare. St Cyr konkurrerar med Fredrik och Erik Z - och kanske Blomman - om den platsen. Erik och Blomman tror jag behöver mer tid, och jag tror att de båda hamnar på bänken i morgon. Och jag undrar om inte St Cyr blir valet före Fredrik. Och i så fall undrar jag om inte Fredrik faktiskt hamnar utanför truppen. Så tufft är det om platserna!
Så långt till de delar där vi har minst problem. Men den riktiga huvudvärken är att snickra ihop den främre trion. Jag känner mig helt säker på att Johan P spelar, inte för att han har varit fantastisk på träningarna på sistone - även om han drog in en fantastisk volley från huvudhöjd i krysset igår, utan för att han har högst lägstanivå. Och högst potentiell nivå. Bra kombination. Petter har varit en skugga av sitt forna jag. Så mycket skugga att jag faktiskt tror att han kan hamna utanför elvan. Mani har å andra sidan varit riktigt intressant på sistone och verkar ikapp med sig själv. Jag tror han startar.
Det ger Sunday, Moses, Petter och Kango som alternativ till sista platsen. Jag tror som sagt Petter bänkas. Av de andra tre har Moses och Kango sett hetast ut på sistone. Sunday verkar ha en rejäl svacka och hamnar nog på bänken, men han har kvalitéer som gör att han kan hoppa in och ändra på hela skiten om det vill sig. Jag tror man resonerar så med Moses också. Han känns inte som en startspelare, men om man hamnar i ett läge där man behöver förändra matchbilden och få en annan typ av spel så är Moses inte så dum att ha på bänken. Det skulle innebära Kango är tillbaka. Vän av ordning minns i så fal traumat i Botkyrka i våras, den senaste matchen då både Kango och Mani startade tillsammans. Visst, vi vann. Men ingen vet fortfarande hur och det sägs att polisen och åklagaren i Hallunda fortfarande har en öppen utredning om grovt rån liggande. Mani och Kango borde ha bytts ut efter en kvart i den matchen. Ett sådant val skulle onekligen spä på min ångest, ändå lutar jag nästan att det blir så. Alternativet är Sunday i mitten och Johan P på en kant.
Jo en sak till. Bylle står.
VSK då? Usch. Bra lag. Stabilt lag. Framför allt ett lag. Jag såg inte matchen i Västerås själv, men samstämmiga uppgifter säger att de fick springa i första. Nåt så in i helvete. Inte låna bollen. Då tyder det på viss styrka att tugga sig tillbaka i matchen och kvittera. Man har ett lag där alla vet vad de ska göra och där Granath verkar ha jobbat väldigt mycket med tydlighet, uppgift, roller och attityd. (Läs för övrigt gärna Braxingens matiga intervju med Granath. Boggjobb när det är som bäst!)
VSK kommer inte ha mycket boll i morgon, även om Granath säger att de jobbat med possessionspelet i sommar - eftersom hans analys går ut på att de kommer bemötas annorlunda i höst. Det tror jag stämmer, men inte på måndag. Sirius har ett starkare mittfält när det gäller passningsspel, det vet man i VSK, och det innebär att man kommer att fokusera på att stå rätt och vara farliga när det gäller. Ändå har laget resurser att fläska på om det behövs.
VSK startade sin akademiverksamhet några år tidigare än Sirius, vilket har gett resultat. Man har en hel klan med unga, riktigt bra spelare som exempelvis tonåringarna Östling, Sjöberg och Tronêt. Den sistnämnde svalde en geting häromdagen och fick hänga lite på akuten, men ska vara redo för spel mot Sirius. Det var också Tronêt som gjorde VSK:s mål i träningsmatchen mot Dalkurd förra veckan (1-1). Han blir defenitivt en att se upp med på måndag.
Kort sagt. Det drar ihop sig till rent obehag på Studenternas på måndag. Känslan är att Sirius fortfarande har en "färdigare" trupp och ett bättre lag. Däremot är helt säkert VSK ett tryggare lag. Det är Sirius som måste jaga. Det är Sirius säsong som är mer eller mindre över om man förlorar. Därför ser Studans tre nycklar för seger i morgon ut som följer:
1. Mental islossning.
Ja, Sirius hemma ska slå VSK sju gånger av tio. Den känslan måste sitta fast genuint hos spelarna. Oddsen är på deras sida. Det hjälper inte mycket att vara en bättre spelare än den man har mot sig om man inte också känner sig bättre. Det blir overkligt viktigt att spelare som Johan P och Mani skaffar sig mentalt övertag på sina backar, så att det är de som måste fundera inför varje läge och inte de blå-svarta.
2. Eh... målskyttet...
Goddag yxskaft. Erkännes. Klart som fan man måste göra mål om man ska vinna. Men det är Sirius största problem. Skrapa bort de åtta vi gjorde mot Bodens ruin så har vi i snitt ett per match. Det GÅR inte i längden. Ett mål kommer nog inte räcka imorgon. Vi kommer skapa tillräckligt med chanser för flera mål. De måste sitta. Inte minst behöver vi få de enkla målen. Hörnor, frisparkar. Som det är nu måste Sirius som lag vara fruktansvärt bra. Rulla ut motståndarna helt och sätta folk i frilägen. Vi sätter ungefär ett av tre frilägen och inte så mycket annat. Det innebär att vi måste skapa sex frilägen i morgon. Minst. Det går väl an mot Dalkurd och Boden, men är jättesvårt mot bra lag.
3. Ernesto
Ytan mellan backlinje och mittfält är nästan alltid den där man kan såra motståndarna som mest. En rättvänd spelare med boll i den ytan är hyperfarlig. Men det kräver också en hel del av den spelare som ska hamna där rättvänd med boll. När Jernberg gått till Degen är det Ernesto som ska axla den rollen. VSK har ett stabilt, men inte särskilt vindsnabbt mittbackspar. mani och P måste löpa sönder det, men det kräver att Ernesto kan leverar de bollarna då. Jag hoppas han är klar för den uppgiften.
Vid niotiden har vi facit. Då vet vi om Sirius lyckats ta sig upp en bit på Skärseldsberget.
Gisseelva:
Bylle
Söderbring - Elias - Oscar - Haisem
St Cyr - Ernesto - Gallo
P - Sunday - Mani
(Ok, där sa jag mot mig själv. Men vem fan orkar vara konsekvent...)
19.00 på Studenternas. Och kom ihåg, vi på läktaren kommer att vara viktiga i morgon!
Just det, till sist får ni inte missa Kangos bloggdebut! Jag blir så glad av att läsa den att jag ändrar mig på stört om startelvan. Kango tar Sundays plats och gör en rockad med P. Kango sätter sedan 1-0 i 11:e minuten. Kom ihåg var ni läste det först...
Carlstad hade absolut kunnat få med sig poäng hem från vattenpolon. Om man bara inte hade varit så mentalt sist i serien. HTFF gjorde vad som behövdes och visade att de blir laget att slå i höst om man vill till Superettan. Men omöjliga att rubba? Knappast.
Samtidigt satt Brännan och VSK:s tränare Kalle Granath i Västerås och spanade på Kerburan mot Umeå. Som gamla polare från ESK-tiden satt de och samanalyserade vad de såg enligt uppgift. Som om det inte fanns någon morgondag.
För i morgon gäller det. Den som säger något annat än att det är en dödsaviktig match för Sirius är otillräknelig och bör spärras in. VSK ligger sju mastiga poäng före, på kvalplatsen till Superettan. Vinner Sirius är det fyra poäng upp, eller fem - beroende på vad Vasalund gör. Vinner VSK är det tio poäng upp. I så fall börjar silly season på tisdag. Inte ens om man heter Tvarko Matanovic och är tränare i Asmundstorps IF kan man se en ljusning i det läget.
Alla vet det. På Löten har det de senaste dagarna varit uppenbart. Det som började som en halvflamsig skolresa för ett par veckor sedan när laget samlades efter semestern, och som sedan fortsatte som ett boot camp i en dålig hollywoodrulle med spelarna kräkandes bakom träden i Röbo har de senaste dagarna utvecklats till en butter och grinig laddning.
Jag tror det är bra. Visst var internmatchen i torsdags så usel att man ville krypa ihop och hulka i fosterställning, och visst har vissa spelare uppenbarligt långt till något man kan kalla formtopp. Men alla spelare i truppen - utom Emir Smajic som har nån vecka till med ispåsar på knät kvar- tränar för fullt, och alla slåss om en plats i elvan. Till och med Blomman. Jag skulle inte bli förvånad om han finns med i truppen i morgon. Kanske inte som startspelare ännu, men på bänken.
Situationen i truppen öppnar onekligen upp för ivriga spekulationer om startelvan. Söderbring är mer eller mindre i fas igen, och när Philip verkar ha hittat en liten svacka känns det som om högerbacksplatsen står mellan honom och Ian. Min gissning är att Söder ligger steget före, men Ian har å andra sidan gjort det bra på sistone. Fernberg har haft en tung höststart och Oscar utmanar verkligen om platsen bredvid givne Elias. Helt jämnt skägg och jag skulle behöva slå en T6:a (kan man ha tillräckligt många nördreferenser i en bloggtext?) för att gissa vem som startar av de två. T6:an säger Oscar, by the way.
På mitten har vi både problem och inte problem. Det stora, stora problemet är att Jernberg har försvunnit till Degen. Läs gärna vad familjen skriver i sin bloggpost om Jernberg. Det tål att närstuderas. Jernberg hade varit sjukt viktig i höst, nu får man lösa fältet utan honom. Det är ingen avancerad gissning att det är Ernesto som får den uppgiften centralt. Han har varit bra de senaste veckorna, men han är ingen Jernberg. Bakom är naturligtvis Gallo given. Bredvid är det öppnare. St Cyr konkurrerar med Fredrik och Erik Z - och kanske Blomman - om den platsen. Erik och Blomman tror jag behöver mer tid, och jag tror att de båda hamnar på bänken i morgon. Och jag undrar om inte St Cyr blir valet före Fredrik. Och i så fall undrar jag om inte Fredrik faktiskt hamnar utanför truppen. Så tufft är det om platserna!
Så långt till de delar där vi har minst problem. Men den riktiga huvudvärken är att snickra ihop den främre trion. Jag känner mig helt säker på att Johan P spelar, inte för att han har varit fantastisk på träningarna på sistone - även om han drog in en fantastisk volley från huvudhöjd i krysset igår, utan för att han har högst lägstanivå. Och högst potentiell nivå. Bra kombination. Petter har varit en skugga av sitt forna jag. Så mycket skugga att jag faktiskt tror att han kan hamna utanför elvan. Mani har å andra sidan varit riktigt intressant på sistone och verkar ikapp med sig själv. Jag tror han startar.
Det ger Sunday, Moses, Petter och Kango som alternativ till sista platsen. Jag tror som sagt Petter bänkas. Av de andra tre har Moses och Kango sett hetast ut på sistone. Sunday verkar ha en rejäl svacka och hamnar nog på bänken, men han har kvalitéer som gör att han kan hoppa in och ändra på hela skiten om det vill sig. Jag tror man resonerar så med Moses också. Han känns inte som en startspelare, men om man hamnar i ett läge där man behöver förändra matchbilden och få en annan typ av spel så är Moses inte så dum att ha på bänken. Det skulle innebära Kango är tillbaka. Vän av ordning minns i så fal traumat i Botkyrka i våras, den senaste matchen då både Kango och Mani startade tillsammans. Visst, vi vann. Men ingen vet fortfarande hur och det sägs att polisen och åklagaren i Hallunda fortfarande har en öppen utredning om grovt rån liggande. Mani och Kango borde ha bytts ut efter en kvart i den matchen. Ett sådant val skulle onekligen spä på min ångest, ändå lutar jag nästan att det blir så. Alternativet är Sunday i mitten och Johan P på en kant.
Jo en sak till. Bylle står.
VSK då? Usch. Bra lag. Stabilt lag. Framför allt ett lag. Jag såg inte matchen i Västerås själv, men samstämmiga uppgifter säger att de fick springa i första. Nåt så in i helvete. Inte låna bollen. Då tyder det på viss styrka att tugga sig tillbaka i matchen och kvittera. Man har ett lag där alla vet vad de ska göra och där Granath verkar ha jobbat väldigt mycket med tydlighet, uppgift, roller och attityd. (Läs för övrigt gärna Braxingens matiga intervju med Granath. Boggjobb när det är som bäst!)
VSK kommer inte ha mycket boll i morgon, även om Granath säger att de jobbat med possessionspelet i sommar - eftersom hans analys går ut på att de kommer bemötas annorlunda i höst. Det tror jag stämmer, men inte på måndag. Sirius har ett starkare mittfält när det gäller passningsspel, det vet man i VSK, och det innebär att man kommer att fokusera på att stå rätt och vara farliga när det gäller. Ändå har laget resurser att fläska på om det behövs.
VSK startade sin akademiverksamhet några år tidigare än Sirius, vilket har gett resultat. Man har en hel klan med unga, riktigt bra spelare som exempelvis tonåringarna Östling, Sjöberg och Tronêt. Den sistnämnde svalde en geting häromdagen och fick hänga lite på akuten, men ska vara redo för spel mot Sirius. Det var också Tronêt som gjorde VSK:s mål i träningsmatchen mot Dalkurd förra veckan (1-1). Han blir defenitivt en att se upp med på måndag.
Kort sagt. Det drar ihop sig till rent obehag på Studenternas på måndag. Känslan är att Sirius fortfarande har en "färdigare" trupp och ett bättre lag. Däremot är helt säkert VSK ett tryggare lag. Det är Sirius som måste jaga. Det är Sirius säsong som är mer eller mindre över om man förlorar. Därför ser Studans tre nycklar för seger i morgon ut som följer:
1. Mental islossning.
Ja, Sirius hemma ska slå VSK sju gånger av tio. Den känslan måste sitta fast genuint hos spelarna. Oddsen är på deras sida. Det hjälper inte mycket att vara en bättre spelare än den man har mot sig om man inte också känner sig bättre. Det blir overkligt viktigt att spelare som Johan P och Mani skaffar sig mentalt övertag på sina backar, så att det är de som måste fundera inför varje läge och inte de blå-svarta.
2. Eh... målskyttet...
Goddag yxskaft. Erkännes. Klart som fan man måste göra mål om man ska vinna. Men det är Sirius största problem. Skrapa bort de åtta vi gjorde mot Bodens ruin så har vi i snitt ett per match. Det GÅR inte i längden. Ett mål kommer nog inte räcka imorgon. Vi kommer skapa tillräckligt med chanser för flera mål. De måste sitta. Inte minst behöver vi få de enkla målen. Hörnor, frisparkar. Som det är nu måste Sirius som lag vara fruktansvärt bra. Rulla ut motståndarna helt och sätta folk i frilägen. Vi sätter ungefär ett av tre frilägen och inte så mycket annat. Det innebär att vi måste skapa sex frilägen i morgon. Minst. Det går väl an mot Dalkurd och Boden, men är jättesvårt mot bra lag.
3. Ernesto
Ytan mellan backlinje och mittfält är nästan alltid den där man kan såra motståndarna som mest. En rättvänd spelare med boll i den ytan är hyperfarlig. Men det kräver också en hel del av den spelare som ska hamna där rättvänd med boll. När Jernberg gått till Degen är det Ernesto som ska axla den rollen. VSK har ett stabilt, men inte särskilt vindsnabbt mittbackspar. mani och P måste löpa sönder det, men det kräver att Ernesto kan leverar de bollarna då. Jag hoppas han är klar för den uppgiften.
Vid niotiden har vi facit. Då vet vi om Sirius lyckats ta sig upp en bit på Skärseldsberget.
Gisseelva:
Bylle
Söderbring - Elias - Oscar - Haisem
St Cyr - Ernesto - Gallo
P - Sunday - Mani
(Ok, där sa jag mot mig själv. Men vem fan orkar vara konsekvent...)
19.00 på Studenternas. Och kom ihåg, vi på läktaren kommer att vara viktiga i morgon!
Just det, till sist får ni inte missa Kangos bloggdebut! Jag blir så glad av att läsa den att jag ändrar mig på stört om startelvan. Kango tar Sundays plats och gör en rockad med P. Kango sätter sedan 1-0 i 11:e minuten. Kom ihåg var ni läste det först...
06 juni 2010
Åtta - noll
Ibland är det sådär att vara fotbollsspelare. Jag tyckte själv det sög att åka hem efter att ha sumpat ett fett friläge på övertid i Korpen i veckan. Men jag funderar om inte David Roberts i Bandyklubben hade det värre idag på Studan.
Han kom in i 81:a minuten. Strechade som fan, gjorde push-ups och såg sjukt taggad ut. I 82:a minuten började det ösregna. Alltså sådär som i Bibeln. Sådär att man ville bygga en sjukt stor båt. Ungefär samtidigt får Emir bollen på sig så att den studsar in till 7-0. Två minuter senare kan Roberts bara titta på medans samme kille springer in åttan i bortre hörnet. Efter slutsignalen. När alla andra spelare gått in under tak är Roberts kvar på planen ensam. Och springer intervaller. Rush efter rush.
- Han spelade minst idag, men var nog den som sprang mest i alla fall, konstaterade Bodens TV-snubbar sådär norrländskt lakoniskt. Två andra killar som kanske har haft det roligare. 91 mil enkel resa för att filma en genuin kölhalning, och sedan hem igen.
Det var roligare att vara Siriusspelare. Ta Jernberg till exempel. Han låg bakom det mesta i anfallsväg för Sirius och fick ytor större än vargrevir att pinka in bäst han ville. Eller Bylle, som fick hålla nollan för fjärde gången - varannan match. Stod för ett par vansinniga frilägesräddningar under den korta period efter 1-0-målet då Sirius faktiskt var lite skakat, och var den som agerade blåslampa även när det var flip-flopsen på i andra halvlek - "ställ om då för i helvete!!!" hördes han skrika över hela Studan strax efter åttan.
Eller Gallo. Kroppsfintade bort några osnutna backar, tittade upp och chippade bollen i en perfekt båge över en utrusande målis. I ribban! Men en av matchens finaste prestationer icke desto mindre. Eller Moses, som stod och jonglerade lite innan han överstegsfintade bort sin stackars ytterback - som svarade med att hockeytackla ned honom. Det hade jag också gjort, om det hade hänt i Korpen. Tacklat alltså, inte jonglerat och fintat gubevars!
Det var helt enkelt rätt kul att titta Sirius idag. De två första målen är resultatet av perfekta djupledspassningar och perfekta djupledslöpningar. Riktiga anfall och riktigt snygga mål! Och då var det fortfarande match. Resten av målen möttes med avmätta applåder och belåtna leenden av en publik som kändes som om de hade satt i sig en mastig avsmakningsmeny på en fin restaurang och nästan inte kunde njuta av nästa delikatess som bars in.
Men det kunde jag! Nian och en legendarisk tia hängde i luften. Och det kände uppenbarligen även Bodenspelarna. I 88:e minuten använde gästernas anfallare Hiros ett av de få tillfällen då man hade bollen på offensiv planhalva till att springa ner mot hörnflaggan och trampa runt - så där som man gör för att få tiden att gå. Domare Karlsson förstod vinken och blåste av efter fyra sekunders övertid. Fyra sekunder. Trots sex byten och flera sjukvårdsuppehåll. Barmhärtighet. Som att dra ut sladden till respiratorn när patienten ändå bara lider.
Och det är väl okej. Mycket vill alltid, alltid ha mer. Men vi fick ändå allt man rimligtvis kunde be om och lite till. Alla våra anfallare gjorde mål. P såg ut som -05 P. In i straffområdet och "pang!" Sunday fick tre frilägen som han bommade, men satte sin fjärde jättechans. Äntligen! Och Emir kom in och snubblade in ett par mål. Bokstavligen.
Vi fixade målskillnaden - bäst i serien tillsammans med Minibajen. Vi vann hemma igen. Vi klarade oss utan skador och avstängningar (visst, Haisem byttes ut eftersom han haft känningar i ena låret ett tag, men hade det behövts hade han spelat. Och han kommer kunna spela nästa helg). Vi höll nollan. Finns liksom inte så mycket mer att tillägga.
Jo, några saker till finns alltid:
* Ingen direkt höjdardag för herr domare. Andra frilägesutvisningen är minst sagt tufft dömd i det läget. Det gula kortet på Oscar i 87:e för att han säger "men kom igen då!" efter en halvtveksam frispark. 7-0-målet där Gallo mer eller mindre tvingas hoppa över en Bodenkille som ligger knockad i eget straffområde sedan en knapp minut. 31 frisparkar, två röda och ett gult i en jättesnäll match mer eller mindre helt utan tacklingar. Well, man får den kvalitet man förtjänar och spelar man i ettan så gör man.
* Pratade med Erik Z. Test i veckan som avgör om han kan börja köra igen eller inte. Han var grymt sugen, sa han. Och kände sig helt bra, men det har han å andra sidan gjort hela tiden.
* En viss Einar Brekkan var matchhjälte för SAIF mot Gimo idag. Två mål, varav ett "distansskott". Det sista tror jag så mycket jag vill på, men ändå! Han är ju bara 34. Snart i en blå-svart tröja nära dig, eller?
* Jag undrar om inte sommarsillyn kan bli lite intressant på flera sätt. Bara tre veckor kvar.
* Veckans viktigaste händelse: Disciplinnämndens möte på tisdag. Ska Gallo få en till match på läktaren?
* Philip Berglund spelade sammanlagt 100 minuter landslagsfotboll i helgen. Ett härligt kvitto på att det lönar sig att borra ner huvudet och köra. Minns att Eric Hörnell var kallad till samling i samma landslag i höstas. En fin illustration på att man kan välja olika vägar i karriären.
* Blir inga spelaromdömen idag. Jag lutar mig på Brännans ord efter matchen: "Det går nästan inte att analysera en sådan här match. Det blir bara konstigt." En bra ursäkt för att inte lägga en halvtimme till på detta...
Han kom in i 81:a minuten. Strechade som fan, gjorde push-ups och såg sjukt taggad ut. I 82:a minuten började det ösregna. Alltså sådär som i Bibeln. Sådär att man ville bygga en sjukt stor båt. Ungefär samtidigt får Emir bollen på sig så att den studsar in till 7-0. Två minuter senare kan Roberts bara titta på medans samme kille springer in åttan i bortre hörnet. Efter slutsignalen. När alla andra spelare gått in under tak är Roberts kvar på planen ensam. Och springer intervaller. Rush efter rush.
- Han spelade minst idag, men var nog den som sprang mest i alla fall, konstaterade Bodens TV-snubbar sådär norrländskt lakoniskt. Två andra killar som kanske har haft det roligare. 91 mil enkel resa för att filma en genuin kölhalning, och sedan hem igen.
Det var roligare att vara Siriusspelare. Ta Jernberg till exempel. Han låg bakom det mesta i anfallsväg för Sirius och fick ytor större än vargrevir att pinka in bäst han ville. Eller Bylle, som fick hålla nollan för fjärde gången - varannan match. Stod för ett par vansinniga frilägesräddningar under den korta period efter 1-0-målet då Sirius faktiskt var lite skakat, och var den som agerade blåslampa även när det var flip-flopsen på i andra halvlek - "ställ om då för i helvete!!!" hördes han skrika över hela Studan strax efter åttan.
Eller Gallo. Kroppsfintade bort några osnutna backar, tittade upp och chippade bollen i en perfekt båge över en utrusande målis. I ribban! Men en av matchens finaste prestationer icke desto mindre. Eller Moses, som stod och jonglerade lite innan han överstegsfintade bort sin stackars ytterback - som svarade med att hockeytackla ned honom. Det hade jag också gjort, om det hade hänt i Korpen. Tacklat alltså, inte jonglerat och fintat gubevars!
Det var helt enkelt rätt kul att titta Sirius idag. De två första målen är resultatet av perfekta djupledspassningar och perfekta djupledslöpningar. Riktiga anfall och riktigt snygga mål! Och då var det fortfarande match. Resten av målen möttes med avmätta applåder och belåtna leenden av en publik som kändes som om de hade satt i sig en mastig avsmakningsmeny på en fin restaurang och nästan inte kunde njuta av nästa delikatess som bars in.
Men det kunde jag! Nian och en legendarisk tia hängde i luften. Och det kände uppenbarligen även Bodenspelarna. I 88:e minuten använde gästernas anfallare Hiros ett av de få tillfällen då man hade bollen på offensiv planhalva till att springa ner mot hörnflaggan och trampa runt - så där som man gör för att få tiden att gå. Domare Karlsson förstod vinken och blåste av efter fyra sekunders övertid. Fyra sekunder. Trots sex byten och flera sjukvårdsuppehåll. Barmhärtighet. Som att dra ut sladden till respiratorn när patienten ändå bara lider.
Och det är väl okej. Mycket vill alltid, alltid ha mer. Men vi fick ändå allt man rimligtvis kunde be om och lite till. Alla våra anfallare gjorde mål. P såg ut som -05 P. In i straffområdet och "pang!" Sunday fick tre frilägen som han bommade, men satte sin fjärde jättechans. Äntligen! Och Emir kom in och snubblade in ett par mål. Bokstavligen.
Vi fixade målskillnaden - bäst i serien tillsammans med Minibajen. Vi vann hemma igen. Vi klarade oss utan skador och avstängningar (visst, Haisem byttes ut eftersom han haft känningar i ena låret ett tag, men hade det behövts hade han spelat. Och han kommer kunna spela nästa helg). Vi höll nollan. Finns liksom inte så mycket mer att tillägga.
Jo, några saker till finns alltid:
* Ingen direkt höjdardag för herr domare. Andra frilägesutvisningen är minst sagt tufft dömd i det läget. Det gula kortet på Oscar i 87:e för att han säger "men kom igen då!" efter en halvtveksam frispark. 7-0-målet där Gallo mer eller mindre tvingas hoppa över en Bodenkille som ligger knockad i eget straffområde sedan en knapp minut. 31 frisparkar, två röda och ett gult i en jättesnäll match mer eller mindre helt utan tacklingar. Well, man får den kvalitet man förtjänar och spelar man i ettan så gör man.
* Pratade med Erik Z. Test i veckan som avgör om han kan börja köra igen eller inte. Han var grymt sugen, sa han. Och kände sig helt bra, men det har han å andra sidan gjort hela tiden.
* En viss Einar Brekkan var matchhjälte för SAIF mot Gimo idag. Två mål, varav ett "distansskott". Det sista tror jag så mycket jag vill på, men ändå! Han är ju bara 34. Snart i en blå-svart tröja nära dig, eller?
* Jag undrar om inte sommarsillyn kan bli lite intressant på flera sätt. Bara tre veckor kvar.
* Veckans viktigaste händelse: Disciplinnämndens möte på tisdag. Ska Gallo få en till match på läktaren?
* Philip Berglund spelade sammanlagt 100 minuter landslagsfotboll i helgen. Ett härligt kvitto på att det lönar sig att borra ner huvudet och köra. Minns att Eric Hörnell var kallad till samling i samma landslag i höstas. En fin illustration på att man kan välja olika vägar i karriären.
* Blir inga spelaromdömen idag. Jag lutar mig på Brännans ord efter matchen: "Det går nästan inte att analysera en sådan här match. Det blir bara konstigt." En bra ursäkt för att inte lägga en halvtimme till på detta...
Hemmamöte med Bandyklubben
Hinner inte med någon svulstig analys av dagens drabbning. Man måste ju fira nationaldag. Eller nåt. En snabb koll på http://www.siriusfotboll.se/ och http://www.bodensbk.bd.se/fotboll/index2.html räcker en bit om man vill ha halvkoll på läget lagen.
Från Boden noteras framför allt de har enorma problem i försvarslinjen i och med att mittbacken och lagkaptenen Ottestig drog hälsenan i veckan och ytterbacken - och tillika interne skytteligaledaren (vilket kanske säger en del om Bodens styrka framåt) - Haris Devic är avstängd. Boden har inte seriens bredaste trupp och det blir stora avbräck för gästerna. Dock verkar det som att man sprutat gamle Bodenräven och mittbacken Sedunov full med smärtstillande och Karlssons klister och att han ska kunna gå in och ersätta Ottestig efter att ha varit skadad en halv evighet.
Annars finns det anledning att se upp med ett par, i mitt tycke, riktigt bra spelare hos gästerna. Framför allt kanske Alexandre Morfaw på mitten, men också miniliraren Erik Lantto - som dock varit på gränsen till startelvan på sistone. Han cyklade dock in en bicykleta mot Vasa och är en irrationell, snabb och jobbig spelare att se upp med. Bra målis i Keisu också.
Men hallå. Spelar roll, säger vän av ordning. Vi ska kunna komma förbi Boden i eftermiddag idag vilket lag de än ställer upp med. Jag känner personligen legitimerade dystopiker som i total världsfrånvändhet spelat på Siriusseger med 5-0. Om sådana tendenser finns även i spelartruppen så är vi på halan is i eftermiddag. För Boden är ändå ett lag som nyss spelat hyggligt jämnt med både TFF och Vasalund.
Det är dock självklart som favoriter Sirius går ut idag. Men den bisarra bakgrunden är ändå att Sirius har varit "svaga" hemma och starka borta i år. Bara en seger på Studan och bara fyra av elva inspelade poäng, som UNT braskade på igår. Då glömmer man i och för sig att det är en match mindre spelad på hemmaplan och att den statistiken utjämnas om man slår seriejumbon idag. men ändå. Sirius har inte varit lika ramstarkt hemma som förväntat, och det är helt säkert så att man mentalt jobbar med den biten och att en del av målbilden idag handlar om att återerövra Studan.
De som ska göra det kommer från en bra träningsvecka och en bra seger i Karlstad. På pluskontot finns att Fernberg, som fick utgå senast med lårkaka, nu är redo för spel. Likaså är Fredrik Olsson startklar. Dock inte StCyr, som segat sig upp till startstatus senaste matcherna. Han fick ett felskär på träning i veckan och vilar. Sunday är förstås också tillbaka från avstängning, och Gallo kan spela i väntan på disciplinnämndes stora junilotteri på tisdag.
Jag skulle tippa att det kommer att ge oss en ganska offensivt balanserad startelva idag. Helt klart är att det skullevara förvånande om Brännan splittrar Jernberg-Gallo centralt efter framgångarna de båda skördade i Karlstad. Jag lutar åt att Fredrik kommer starta centralt också och att 4-2-3-1-planen fortsätter (vilket i sig i och för sig inte är något att haka upp sig på. Man skulle lika gärna kunna kalla det 4-4-2 med en något mer tillbakadragen forward. Det intressanta är positionerna. Och där tror jag att Johan P kommer att ta ett halvt steg bakåt i banan, snett bakom/bredvid Sunday.
Det ger följande gisseelva:
Bylle
Fernberg - Storm - OZ - Haisem
Gallo - Fredrik
Petter - Jernberg - P
Sunday
Eller om ni hellre vill:
Bylle
Fernberg - Storm - OZ - Haisem
Petter - Gallo - Jernberg - Fredrik
Sunday - P
Men det är i praktiken samma sak, skulle jag säga.
Nå den som lever får se.
(Som matchförberedelse får ni inte heller missa Norrbottenkurirens sågning av Mille, med flera i deras fotbollsblogg: http://www.kuriren.nu/bloggar/bloggentry.aspx?blogg=5343933&entry=5404316 Kul!)
Från Boden noteras framför allt de har enorma problem i försvarslinjen i och med att mittbacken och lagkaptenen Ottestig drog hälsenan i veckan och ytterbacken - och tillika interne skytteligaledaren (vilket kanske säger en del om Bodens styrka framåt) - Haris Devic är avstängd. Boden har inte seriens bredaste trupp och det blir stora avbräck för gästerna. Dock verkar det som att man sprutat gamle Bodenräven och mittbacken Sedunov full med smärtstillande och Karlssons klister och att han ska kunna gå in och ersätta Ottestig efter att ha varit skadad en halv evighet.
Annars finns det anledning att se upp med ett par, i mitt tycke, riktigt bra spelare hos gästerna. Framför allt kanske Alexandre Morfaw på mitten, men också miniliraren Erik Lantto - som dock varit på gränsen till startelvan på sistone. Han cyklade dock in en bicykleta mot Vasa och är en irrationell, snabb och jobbig spelare att se upp med. Bra målis i Keisu också.
Men hallå. Spelar roll, säger vän av ordning. Vi ska kunna komma förbi Boden i eftermiddag idag vilket lag de än ställer upp med. Jag känner personligen legitimerade dystopiker som i total världsfrånvändhet spelat på Siriusseger med 5-0. Om sådana tendenser finns även i spelartruppen så är vi på halan is i eftermiddag. För Boden är ändå ett lag som nyss spelat hyggligt jämnt med både TFF och Vasalund.
Det är dock självklart som favoriter Sirius går ut idag. Men den bisarra bakgrunden är ändå att Sirius har varit "svaga" hemma och starka borta i år. Bara en seger på Studan och bara fyra av elva inspelade poäng, som UNT braskade på igår. Då glömmer man i och för sig att det är en match mindre spelad på hemmaplan och att den statistiken utjämnas om man slår seriejumbon idag. men ändå. Sirius har inte varit lika ramstarkt hemma som förväntat, och det är helt säkert så att man mentalt jobbar med den biten och att en del av målbilden idag handlar om att återerövra Studan.
De som ska göra det kommer från en bra träningsvecka och en bra seger i Karlstad. På pluskontot finns att Fernberg, som fick utgå senast med lårkaka, nu är redo för spel. Likaså är Fredrik Olsson startklar. Dock inte StCyr, som segat sig upp till startstatus senaste matcherna. Han fick ett felskär på träning i veckan och vilar. Sunday är förstås också tillbaka från avstängning, och Gallo kan spela i väntan på disciplinnämndes stora junilotteri på tisdag.
Jag skulle tippa att det kommer att ge oss en ganska offensivt balanserad startelva idag. Helt klart är att det skullevara förvånande om Brännan splittrar Jernberg-Gallo centralt efter framgångarna de båda skördade i Karlstad. Jag lutar åt att Fredrik kommer starta centralt också och att 4-2-3-1-planen fortsätter (vilket i sig i och för sig inte är något att haka upp sig på. Man skulle lika gärna kunna kalla det 4-4-2 med en något mer tillbakadragen forward. Det intressanta är positionerna. Och där tror jag att Johan P kommer att ta ett halvt steg bakåt i banan, snett bakom/bredvid Sunday.
Det ger följande gisseelva:
Bylle
Fernberg - Storm - OZ - Haisem
Gallo - Fredrik
Petter - Jernberg - P
Sunday
Eller om ni hellre vill:
Bylle
Fernberg - Storm - OZ - Haisem
Petter - Gallo - Jernberg - Fredrik
Sunday - P
Men det är i praktiken samma sak, skulle jag säga.
Nå den som lever får se.
(Som matchförberedelse får ni inte heller missa Norrbottenkurirens sågning av Mille, med flera i deras fotbollsblogg: http://www.kuriren.nu/bloggar/bloggentry.aspx?blogg=5343933&entry=5404316 Kul!)
26 maj 2010
Första hemmaförlusten
Er måndagsmorgonquarterback är tillbaka. Sirius förlorade i måndags mot Hammarbykidsen på hemmaplan, och nåt måste man ju säga om det trots att det på grund av den så kallade verkligheten tog lite tid för mig att komma till tangentbordet.
Och det är just i egenskap av monday morning quarterback som man som bäst kan vältra sig i en förlust. Vad skulle vi ha gjort annorlunda? Typ allt som jag förslog innan matchen kanske? Och allt jag skrek under matchen också? Skita i det centrala mittfältet och bonkespela på två anfallare,med tanke på vilka spelare som finns tillgängliga? Byta ut Philip Berglund redan i paus? Spela Moses i stället för Mani?
Det är lätt att säga att allt hade blivit bättre på mitt sätt, men då glömmer man också att det här var en match i vilken Sirius skapade de flesta och de bästa chanserna. En match där en tveksamt dömd straff och ett exceptionellt drömmål vände det som såg ut som en säker seger i halvtid. En match som nog Sirius borde ha vunnit helt enkelt.
Ta bara Elias Storm som missar helt öppet mål från en och en halv meter redan efter några minuter. Eller Haisems hörna i stolpen. Eller Petters och Emirs löjliga trippelchans i slutet: Kvarnefälts monsterräddning via ribban (?) på vem-det-nu-vars avslut i andra. Sirius skapade som vanligt ett antal riktigt, riktigt kvalificerade chanser som man inte gjorde mål på. Eller som en av mina vänner på Fejan (men sypatier för ett grön-vitt lag från Stockholm) skrev i sin statusuppdatering just efter matchen "vi tackar motståndarnas anfallsineffektivitet och domaren för matchen".
Domaren vete fan. Han var väl okej med ettanmått mätt. Han missade en solklar stralle för Bajen i första, och blåste en felaktig i andra. Sunday borde nog dock ha haft straff i en av sina två situationer, men fick som vanligt en varning för filmning en av gångerna och är avstängd nästa match. Det är antingen riktigt klantigt, eller ett rätt allvarligt domarmisstag. Repriserna som väl kommer så småningom får avgöra.
Men att det var våra anfallares ineffektivitet som kostade poäng i måndags känns som en rättvis bild efter en match som förvisso var i stort sett helt jämn, med en halvlek var till vardera laget. Det och att vi har fyra centrala mittfältare borta. Ian, Patrik och Petter gör vad de kan, men endast Patrik spelar på en för honom naturlig position, och han är långt ifrån etta på den positionen. I en match där innermittfältet - Bajens svagaste lagdel - borde varit vår edge, blev det mest ett tomt hål.
Inför matchen mot Carlstad ryktas det att Gallo kommer att vara tillbaka i väntan på disciplinnämndens beslut om eventuell extra avstängning efter utvisningen mot Valsta. Vi får väl se, men det vore förstås en avgörande faktor om han kan spela. Annars är jag inne på samma sak som inför denna matchen; med nuvarande trupp är det kanske bäst att lämna femmannamittfältet för ett spel med två anfallare och mindre bollspel över mitten. För nu måste både cynismen och poängen fram. Jag är nämligen lite inne på att de går hand i hand i den här serien.
Till sist. Jag väljer att inte dra alltför stora växlar på den här förlusten. Jag känner inte heller att det är dags för paralleller till förra säsongen. Poängmässigt är det långt ifrån katastrof ännu. Bara sex matcher är spelade, och vi har två förluster. Spelmässigt är det inte heller nattsvart. Sirius har gjort en hel del saker som inte var ens nära i fjol. Vi har vänt underläge på bortaplan efter utspelning i en halvlek till seger. Vi har vunnit borta. Vi har hållit nollan i hälften av matcherna och vi har visat jävlar anamma och starkt psyke när vi med en man mindre dominerar andra halvlek mot Valsta. Och framför allt, vi har spelat rätt okej och även om vi tappat poäng så har vi skapat riktigt vassa chanser.
Och det är faktiskt många resor bättre att bränna bra lägen än att inte skapa dem alls.
Spelaromdömen:
Bylle
Kan inte lastas för något av målen. I övrigt en helt klart gedigen och säker insats där han plockade ner allt som regnade in i straffområdet samt gjorde en riktigt vass frilägesräddning. Enda smolket är osäkerheten med fötterna och de tama utsparkarna. När det jagades kvittering i slutet kunde han inte tjonga upp den själv, utan tvingades vända genom ytterback. Det spelet måste förbättras, men i övrigt kan man bara konstatera att han är ohotad etta just nu.
Philip Berglund
Landslagsreaktion? Kanske. Men ännu troligare var det endast en högst naturlig dipp efter två riktigt bra startmatcher och mycket positiv kritik. Philip har rätt att vara ojämn. Han är junior och var inte ens påtänkt som startspelare när säsongen började. Mot TFF kom han dock helt fel redan från början. Framför allt i positionsspelet. Det hann resultera i en hel del problem samt en orsakad straff innan han blev utbytt.
Elias Storm
Stor och säker i luften som vanligt. Borde låta Haisem sköta uppspelen snarare än att tjonga bort dem själv dock. Och borde förstås ha gjort mål på sitt jätteläge. Men han är just nu vår viktigaste försvarskugge och den som håller ihop de bakre regionerna. Det är bara att hålla tummarna för att han kommer att vara med oss även efter sommarsillyn.
Fernberg
Gör en godkänd comeback. Hamnar lite fel vid några tillfällen, men spelade resolut och jag undrar om det inte var han som hade nicken som kunde blivit kvitteringsbollen med en sämre målis. Dessutom har han avsevärt förbättrat sitt passningsspel sedan i fjol, och det var en insats som ändå lovade gott inför resten av säsongen.
Haisem
Gjorde enda målet, hade en i stolpen och var även i övrigt en av lagets bästa. Jämfört med tidigare matcher kom han fram betydligt mer i banan och visade fina offensiva kvalitéer utan att göra alltför mycket riskfyllda manövrar bakåt. Ett embryo till riktigt stort ytterbacksspel finns verkligen där.
St Cyr
Gjorde sitt bästa. Härjar på och gör livet surt för många motståndare centralt. Är dock inte den som kan titta upp och styra matchtempo. Inte bollar heller riktigt. Behöver en playmaker bredvid sig för att funka i den här rollen. Springer kanske mest av alla och visar med det bra inställning. fler av dessa meter måste dock bli riktigt meter.
Ian
Kom tyvärr aldrig riktigt in i matchen. En central defensiv position är inte riktigt hans grej, särskilt inte när det inte finns någon riktig styrning runt omkring. Hamnade därför i någon sorts ingenmansland med för lite boll och för lite uträttat.
P
Anonym i måndags. Framför allt är det kaptenens roll att ta tag i en skuta som är på väg att kantra, vilket hände i andra halvlek. Någon måste visa ledarskap och samla ihop laget till en korrekt insats. Det ska vara P som gör det. Det lyckades han inte med. Däremot hade han en bra första halvlek med bra kantspel och bra löpningar. Osynlig i andra dock som sagt.
Petter
Försvann även han ur matchbilden alltför ofta. Det är inte hans position, och det är alltid trevligt med en spelare som lojalt tar jobbet han blir satt att göra. Men från sin centrala mittfältsposition måste Petter fördela boll betydligt bättre och snabbare. Fick också ett par bra chanser som borde resulterat i ett mål.
Mani
Visade prov på riktigt bra inställning och stundom spännande offensivt spel. Tappade dock sin kant helt och hållet på helt oförklarliga turer in i mitten. Och visst, kanske borde Mani ha spelat centralt och Petter på en kant, men det ursäktar ändå inte att man inte följer sin tilldelade roll. Frågan är vad nettoutfallet för laget blir när man visar prov på inställning och engagemang å ena sidan, men sätter sina lagkamrater på pottan med bolltapp och skit i instrux å andra sidan? Tvingades utgå efter skada i andra, som dock var av det lindrigare slaget. Skönt! En Mani i form behövs, men det är en bit kvar dit.
Sunday
Noll mål på sex matcher nu. Pust. Det duger ju inte för en toppforward. Ändå är det Sunday bakom nästan allt som Sirius skapar i anfallsväg. Han är en helt fantastisk targetspelare och en spelare som ensam sysselsätter en hel backlinje. I mitt tycke lagets bäste spelare i måndags. Men en anfallare ska ju göra mål också. Det lär ju inte ske mot CU i nästa match dock eftersom han är avstängd med tre varningar då.
Söderbring
Kom in i stället för Philip i andra. Och visst blev det mer stabilt, men då ska man också komma ihåg vad man jämför med. Stod för en del knasiga beslut och hemska bolltapp i andra och det märks att han har en matchform att leta efter. Det syns dock att potentialen finns där.
Jernberg
Nä. Man måste prestera när man är på plan. Efter att ha sett honom i cupen mot Giffarna längatde jag verkligen efter det här inhoppet. Men i ett läge där han kan få komma in och spela en avgörande roll vek han ner sig med alla andra och tillbringade sin tid i matchen under största möjliga tystnad. Andra bullar i Karlstad på lördag?
Emir
Hade ett par vassa nicklägen och ett jätteläge att kvittera under sitt inhopp. I spelet blir han dock alltför osynlig ofta. Kämpar med att hitta en vettig roll.
Coachningen
Visst, jag hade föredragit 4-4-2 och skit i centralmitten i en sådan här match på en sådan här plan med given trupp. Det finns ju förstås dock ingenting som säger att det hade varit bättre. Däremot tycker jag att Philip kunde fått stanna inomhus redan efter pausen. En junis som kommit så fel i en halvlek bör få vänta till nästa match för att reparera det. Bytena var annars logiska och det är knappast coachernas fel att laget inte förmår höja sig på slutet oavsett hur mycket det ryas på kanten. Sedan tycker jag att domargnäll hör hemma på andra ställen än i en pressintervju. Och ska man gnälla på domaren får man fan gå ut hårt och sabla rejält så att det kan fungera som skydd för spelarna i ett utsatt läge, inte med en massa "å andra sidan".
Nåväl. Tills nästa match är Oscar och Gallo tillbaka i truppen medan Sunday är avstängd. Jag tror tyvärr inte att varken Blomman eller Fredrik är tillbaka tills dess, men bara det att Gallo är med ger hopp. Vi får väl se omdet är befogat hopp eller inte på lördag.
Och det är just i egenskap av monday morning quarterback som man som bäst kan vältra sig i en förlust. Vad skulle vi ha gjort annorlunda? Typ allt som jag förslog innan matchen kanske? Och allt jag skrek under matchen också? Skita i det centrala mittfältet och bonkespela på två anfallare,med tanke på vilka spelare som finns tillgängliga? Byta ut Philip Berglund redan i paus? Spela Moses i stället för Mani?
Det är lätt att säga att allt hade blivit bättre på mitt sätt, men då glömmer man också att det här var en match i vilken Sirius skapade de flesta och de bästa chanserna. En match där en tveksamt dömd straff och ett exceptionellt drömmål vände det som såg ut som en säker seger i halvtid. En match som nog Sirius borde ha vunnit helt enkelt.
Ta bara Elias Storm som missar helt öppet mål från en och en halv meter redan efter några minuter. Eller Haisems hörna i stolpen. Eller Petters och Emirs löjliga trippelchans i slutet: Kvarnefälts monsterräddning via ribban (?) på vem-det-nu-vars avslut i andra. Sirius skapade som vanligt ett antal riktigt, riktigt kvalificerade chanser som man inte gjorde mål på. Eller som en av mina vänner på Fejan (men sypatier för ett grön-vitt lag från Stockholm) skrev i sin statusuppdatering just efter matchen "vi tackar motståndarnas anfallsineffektivitet och domaren för matchen".
Domaren vete fan. Han var väl okej med ettanmått mätt. Han missade en solklar stralle för Bajen i första, och blåste en felaktig i andra. Sunday borde nog dock ha haft straff i en av sina två situationer, men fick som vanligt en varning för filmning en av gångerna och är avstängd nästa match. Det är antingen riktigt klantigt, eller ett rätt allvarligt domarmisstag. Repriserna som väl kommer så småningom får avgöra.
Men att det var våra anfallares ineffektivitet som kostade poäng i måndags känns som en rättvis bild efter en match som förvisso var i stort sett helt jämn, med en halvlek var till vardera laget. Det och att vi har fyra centrala mittfältare borta. Ian, Patrik och Petter gör vad de kan, men endast Patrik spelar på en för honom naturlig position, och han är långt ifrån etta på den positionen. I en match där innermittfältet - Bajens svagaste lagdel - borde varit vår edge, blev det mest ett tomt hål.
Inför matchen mot Carlstad ryktas det att Gallo kommer att vara tillbaka i väntan på disciplinnämndens beslut om eventuell extra avstängning efter utvisningen mot Valsta. Vi får väl se, men det vore förstås en avgörande faktor om han kan spela. Annars är jag inne på samma sak som inför denna matchen; med nuvarande trupp är det kanske bäst att lämna femmannamittfältet för ett spel med två anfallare och mindre bollspel över mitten. För nu måste både cynismen och poängen fram. Jag är nämligen lite inne på att de går hand i hand i den här serien.
Till sist. Jag väljer att inte dra alltför stora växlar på den här förlusten. Jag känner inte heller att det är dags för paralleller till förra säsongen. Poängmässigt är det långt ifrån katastrof ännu. Bara sex matcher är spelade, och vi har två förluster. Spelmässigt är det inte heller nattsvart. Sirius har gjort en hel del saker som inte var ens nära i fjol. Vi har vänt underläge på bortaplan efter utspelning i en halvlek till seger. Vi har vunnit borta. Vi har hållit nollan i hälften av matcherna och vi har visat jävlar anamma och starkt psyke när vi med en man mindre dominerar andra halvlek mot Valsta. Och framför allt, vi har spelat rätt okej och även om vi tappat poäng så har vi skapat riktigt vassa chanser.
Och det är faktiskt många resor bättre att bränna bra lägen än att inte skapa dem alls.
Spelaromdömen:
Bylle
Kan inte lastas för något av målen. I övrigt en helt klart gedigen och säker insats där han plockade ner allt som regnade in i straffområdet samt gjorde en riktigt vass frilägesräddning. Enda smolket är osäkerheten med fötterna och de tama utsparkarna. När det jagades kvittering i slutet kunde han inte tjonga upp den själv, utan tvingades vända genom ytterback. Det spelet måste förbättras, men i övrigt kan man bara konstatera att han är ohotad etta just nu.
Philip Berglund
Landslagsreaktion? Kanske. Men ännu troligare var det endast en högst naturlig dipp efter två riktigt bra startmatcher och mycket positiv kritik. Philip har rätt att vara ojämn. Han är junior och var inte ens påtänkt som startspelare när säsongen började. Mot TFF kom han dock helt fel redan från början. Framför allt i positionsspelet. Det hann resultera i en hel del problem samt en orsakad straff innan han blev utbytt.
Elias Storm
Stor och säker i luften som vanligt. Borde låta Haisem sköta uppspelen snarare än att tjonga bort dem själv dock. Och borde förstås ha gjort mål på sitt jätteläge. Men han är just nu vår viktigaste försvarskugge och den som håller ihop de bakre regionerna. Det är bara att hålla tummarna för att han kommer att vara med oss även efter sommarsillyn.
Fernberg
Gör en godkänd comeback. Hamnar lite fel vid några tillfällen, men spelade resolut och jag undrar om det inte var han som hade nicken som kunde blivit kvitteringsbollen med en sämre målis. Dessutom har han avsevärt förbättrat sitt passningsspel sedan i fjol, och det var en insats som ändå lovade gott inför resten av säsongen.
Haisem
Gjorde enda målet, hade en i stolpen och var även i övrigt en av lagets bästa. Jämfört med tidigare matcher kom han fram betydligt mer i banan och visade fina offensiva kvalitéer utan att göra alltför mycket riskfyllda manövrar bakåt. Ett embryo till riktigt stort ytterbacksspel finns verkligen där.
St Cyr
Gjorde sitt bästa. Härjar på och gör livet surt för många motståndare centralt. Är dock inte den som kan titta upp och styra matchtempo. Inte bollar heller riktigt. Behöver en playmaker bredvid sig för att funka i den här rollen. Springer kanske mest av alla och visar med det bra inställning. fler av dessa meter måste dock bli riktigt meter.
Ian
Kom tyvärr aldrig riktigt in i matchen. En central defensiv position är inte riktigt hans grej, särskilt inte när det inte finns någon riktig styrning runt omkring. Hamnade därför i någon sorts ingenmansland med för lite boll och för lite uträttat.
P
Anonym i måndags. Framför allt är det kaptenens roll att ta tag i en skuta som är på väg att kantra, vilket hände i andra halvlek. Någon måste visa ledarskap och samla ihop laget till en korrekt insats. Det ska vara P som gör det. Det lyckades han inte med. Däremot hade han en bra första halvlek med bra kantspel och bra löpningar. Osynlig i andra dock som sagt.
Petter
Försvann även han ur matchbilden alltför ofta. Det är inte hans position, och det är alltid trevligt med en spelare som lojalt tar jobbet han blir satt att göra. Men från sin centrala mittfältsposition måste Petter fördela boll betydligt bättre och snabbare. Fick också ett par bra chanser som borde resulterat i ett mål.
Mani
Visade prov på riktigt bra inställning och stundom spännande offensivt spel. Tappade dock sin kant helt och hållet på helt oförklarliga turer in i mitten. Och visst, kanske borde Mani ha spelat centralt och Petter på en kant, men det ursäktar ändå inte att man inte följer sin tilldelade roll. Frågan är vad nettoutfallet för laget blir när man visar prov på inställning och engagemang å ena sidan, men sätter sina lagkamrater på pottan med bolltapp och skit i instrux å andra sidan? Tvingades utgå efter skada i andra, som dock var av det lindrigare slaget. Skönt! En Mani i form behövs, men det är en bit kvar dit.
Sunday
Noll mål på sex matcher nu. Pust. Det duger ju inte för en toppforward. Ändå är det Sunday bakom nästan allt som Sirius skapar i anfallsväg. Han är en helt fantastisk targetspelare och en spelare som ensam sysselsätter en hel backlinje. I mitt tycke lagets bäste spelare i måndags. Men en anfallare ska ju göra mål också. Det lär ju inte ske mot CU i nästa match dock eftersom han är avstängd med tre varningar då.
Söderbring
Kom in i stället för Philip i andra. Och visst blev det mer stabilt, men då ska man också komma ihåg vad man jämför med. Stod för en del knasiga beslut och hemska bolltapp i andra och det märks att han har en matchform att leta efter. Det syns dock att potentialen finns där.
Jernberg
Nä. Man måste prestera när man är på plan. Efter att ha sett honom i cupen mot Giffarna längatde jag verkligen efter det här inhoppet. Men i ett läge där han kan få komma in och spela en avgörande roll vek han ner sig med alla andra och tillbringade sin tid i matchen under största möjliga tystnad. Andra bullar i Karlstad på lördag?
Emir
Hade ett par vassa nicklägen och ett jätteläge att kvittera under sitt inhopp. I spelet blir han dock alltför osynlig ofta. Kämpar med att hitta en vettig roll.
Coachningen
Visst, jag hade föredragit 4-4-2 och skit i centralmitten i en sådan här match på en sådan här plan med given trupp. Det finns ju förstås dock ingenting som säger att det hade varit bättre. Däremot tycker jag att Philip kunde fått stanna inomhus redan efter pausen. En junis som kommit så fel i en halvlek bör få vänta till nästa match för att reparera det. Bytena var annars logiska och det är knappast coachernas fel att laget inte förmår höja sig på slutet oavsett hur mycket det ryas på kanten. Sedan tycker jag att domargnäll hör hemma på andra ställen än i en pressintervju. Och ska man gnälla på domaren får man fan gå ut hårt och sabla rejält så att det kan fungera som skydd för spelarna i ett utsatt läge, inte med en massa "å andra sidan".
Nåväl. Tills nästa match är Oscar och Gallo tillbaka i truppen medan Sunday är avstängd. Jag tror tyvärr inte att varken Blomman eller Fredrik är tillbaka tills dess, men bara det att Gallo är med ger hopp. Vi får väl se omdet är befogat hopp eller inte på lördag.
18 maj 2010
0-0 i derbyt
Jag vet inte hur många gånger jag åkt hem från Märsta (eller Rosersberg på den tiden det begav sig) utan poäng för de goda. Igår fick i alla fall Sirius en poäng. Trots en man mindre i drygt en halvlek. Jag borde vara nöjd. Det är jag inte.
Det var inte siriusspelarna heller. Och det i sig är väl ett bra tecken. Här har man precis klarat av en av seriens svåraste matcher utan att släppa in mål. Trots att lagets centrala motor Gallo inte fick vara med när det skulle avgöras. 0-0 efter de förutsättningarna är ett bra resultat och ett resultat som jag hade köpt rakt av på förhand. Men som matchen utvecklade sig i andra halvlek borde Sirius ha kunnat ta alla tre poängen när chanserna radades upp i början av halvleken.
Efter att ytterligare två centrala mittfältare försvunnit från truppen efter matchen mot Vasa valde Brännan att spela Gallo och St Cyr från start. En chansning eftersom båda just är tillbaka från skador. Petter fick fortsatt förtroende som central offensiv mittfältare. En roll som han nu har haft tre matcher i rad. Och som han igår skötte med den äran.
Den sista ”öppna” platsen, högerbacken, bemannades återigen av Philip Berglund. Ett riktigt val, och ett val som föll väl ut också. Philip tog ytterligare ett steg framåt igår och visade att han i allra högsta grad håller på den här nivån, trots att det naturligtvis finns bitar att jobba på. Men förra matchen var det Yasar som hölls kort. Igår var det Valsta-Sunday som tvingades kliva av i mitten på andra halvlek efter att det enda han åstadkommit var en varning efter en frustrationskapning av sin överman – Philip Berglund. Han har alltså demonterat två av seriens absolut vassaste yttrar på två matcher. Ingen dålig debutsäsong han håller på med!
Matchen då? Tja, det första ord jag kan komma på är siesta. Första halvlek spelades i ett bedrövligt tempo. Både när bollen var i spel och när den var död. Vid varje spelavbrott var nämligen domare Cisic tvungen att förklara både det ena och det andra för uppretade spelare. Och när bollen var i spel var det felpassar, ofokus och bristande rörelse så långt ögat nådde i första halvlek. Närmast mål var dock Petter Österberg som på en riktig bjudretur från Jon Rytterbro missade målet från dryga metern. Valsta skapade också en del farligheter framför Bylle. Bästa läget hade Haddad efter att fått en boll rensad rakt på sig. Bylle kunde dock reda ut situationen med en bra räddning.
Och med sju minuter kvar av halvleken kom den omdiskuterade situationen. Gallo fick rött kort direkt efter en sammanstötning med Haddad. De flesta på Midgårdsvallen trodde att Gallo fått frispark efter att ha tacklats i ryggen av Haddad med bollen framför sig. Men Haddad kastar sig med händerna mot ansiktet och skriker och Cisic halar upp det röda kortet och tecknar för armbåge. Från min position var det omöjligt att se vad som hände i detalj, mer än att Haddad sprang in i Gallo. Haddad hävdade efter matchen att han fick en armbåge på halsen (förmodligen därför han ligger och vrider sig med händerna mot tinningen på pappers-UNT:s bild idag). Gallo sa att det var han som borde haft frispark. Det ska onekligen bli spännande att se de rörliga bilderna från situationen.
Sirius kunde dock reda ut resten av halvleken, och när andra väl började var det ett Valsta på Valium och ett Sirius med extra adrenalin som kom ut till spel. Under första halvan av andra halvlek dominerade det lag som var en man mindre chansbilden totalt. Johan P, Moses och Sunday skapade en handfull chanser som borde ha resulterat i minst ett mål. Bästa läget fick Sunday frispelad av Moses, men en för lång touch gjorde att Jon Rytterbro kunde komma ut och avvärja.
Valsta hade av naturliga skäl ett stort bollinnehav, men man skapade inte mycket mer än inkast och hörnor av det övertaget. Förre siriusspelaren Ekan bytte position var femte minut i ren desperation, men ingenting funkade för det röda mot ett Sirius som spelar fantastiskt försvarsspel just nu. Två raka nollor och bara tre insläppta mål talar ett tydligt språk. Sirius är svårast i serien att göra mål på.Samtidigt går det naturligtvis inte att komma ifrån att Sirius också är bland de sämsta lagen framåt i hela seriepyramiden. Tre ynkliga mål framåt på fem matcher är rena AIK-klassen. Och inte saknas det chanser heller. På de två mållösa matcherna mot Dalkurd och Valsta skapade Sirius chanser nog för tre fyra mål totalt. Minst. 100-procentiga chanser. Det är naturligtvis inte godkänt, och ett problem som måste lösas snart om drömmen om Superettan ska hållas vid liv. Tre mål på fem, visserligen tuffa matcher, är underkänt helt enkelt. Det problemet måste få fullt fokus på träningarna framöver när nu försvarsspelet verkar ha satt sig.
Men sett till poängutdelningen på de första fem matcherna är åtta poäng godkänt med tanke på att vi mött Umeå och Valsta borta och Dalkurd och Vasalund hemma. Fyra lag som alla nämnts som favoriter av många. Nu väntar ett på pappret något lättare schema, även om det är serieledarna och det av många – däribland jag själv – tippade bottenlaget Hammarby TFF som väntar i nästa omgång i en viktig match om Sirius vill hänga med i toppen av serien nu när tabellpositionerna ska utkristalliseras de närmaste omgångarna. Tabellen efter fem omgångar säger inte mycket, men tabellen efter tio omgångar pekar i riktning mot slutresultatet allt som oftast. Nu går tåget. Om vi ska vara med ska vi vinna mot TFF hemma. Så är det bara.
Det får vi dock göra utan Gallo som kommer att stängas av i två matcher. Minst. Dessutom är även Oscar Z avstängd efter att ha fått sitt tredje – riktigt tilldömda – gula kort igår. Och helt plötsligt blir det till att skaka fram nya lösningar igen. Både för försvaret och för mittfältet. Det är bara att hoppas att Fernberg eller Blomman ska kliva fram till matchform under veckan. Blomman tror jag på när jag ser honom, men Fernberg ska nog kunna spela.
Spelaromdömen:
Bylle
Håller nollan för tredje gången i år. Dessutom i prestigematchen på gamla hemmaplanen. Tappade nästan in en enkel boll i första, men var därutöver säkerheten själv. Äger sitt straffområde och kan inte få annat än toppbetyg. Igen.
Philip Berglund
Det ser inte heeelt rätt ut när han spelar, men det är bara att konstatera att junioren nu har gjort två habila insatser och plockat bort giftiga offensiva vapen för motståndarna båda gångerna. Tillför knappt flasklock offensivt, men så länge han håller sig rätt i defensiven är det ursäktat.
Elias Storm
Ny stensäker insats som så när också resulterat i ett mål när han fick fritt nickläge på Gallos hörna i första halvlek. Missar i stort sett inga defensiva nickdueller och håller koll på försvarets positioner. En klippa. Hoppas sportchef Mattias Eriksson jobbar stenhårt med en förnyad påskrift där.
Oscar Z
Efter några inledande problemmatcher verkar nu Oscar ha hittat rätt. Igår gjorde han sin bästa match hittills. Stänger sitt luftrum och jobbar fint tillsammans med Elias och Haisem. Tar också ett större ansvar nu. Just därför känns det extra trist att han fick en avstängning på halsen till nästa match.
Haisem
Viktig med sin vänsterfot och hade i stort sett bra kontroll på sin kant. Kommer inte fram offensivt som vi har vant oss vid, men gör det mesta rätt defensivt. Måste städa bort lite slarvtendenser och öka på passningsprocenten, men är naturligtvis given på sin plats.
St Cyr
Det är svårt att inte uppskatta ambitionen i hans insats. Desto svårare är det att smälta alla onödiga meter han springer jagandes efter bollen i stället för att hålla positionerna. Tar också för lång tid på sig i bollbehandlingarna. Lyfter sig betydligt i andra och tar ansvaret på mitten när Gallo försvunnit på ett utmärkt sätt.
Gallo
Några farliga fasta situationer och ett gediget, men knappast briljant spel i första halvlek. Och sedan utvisningen. Det är aldrig okej att få ett rött kort direkt i en match. Antingen är det spelaren eller domaren som begår ett kardinalfel. Vi får vänta på bilder som kan utreda skuld i det här fallet. Två matchers avstängning svider dock hur det än är med den saken.
P
Är man offensiv spelare ska man göra mål. Gör man inte mål är det ett problem. P gjorde inte mål igår trots ett par riktigt bra chanser. Samtidigt var han riktigt bra i defensiven och gav Philip utmärkt understöd. Mattades på slutet efter att ha varit sjuk i veckan och byttes följdriktigt ut.
Petter
Gjorde en lysande andra halvlek där han visade upp något så pass unikt som riktiga tvåvägsspelaregenskaper. Var den som sprang i djupled och den som vann boll på mitten. Borde självfallet ha satt sitt läge i första halvlek, och kunde dessutom avgjort tillställningen med sin nick i stolpen på slutet. Men en kanonmatch av Petter.
Moses
Hopplös utan boll. Otroligt spännande med boll. Skapade en av matchens bästa chanser med frispelningen av Sunday och gav sina försvarare ständig huvudvärk. Samtidigt är hans defensiv obefintlig. Om man vill vara snäll…
Sunday
Svårt fall. Han sysselsätter ensam en fyrbackslinje och är därigenom en otroligt viktig bit i Sirius försvarsspel. Det är Sundays bollmottagningar som skapar andrum för resten av laget när man är under press. Dessutom skapar han lägen åt sig själv och sina medspelare. Men karln gör ju inte mål! Noll mål på fem matcher är inte, inte, inte bra. Samtidigt är han oftast näst intill bäst på plan i spelet. Måtte det lossna snart för den unge nigerianen. Då kan det bli kul att hålla på Sirius!
Emir
Frågan är om det överhuvudtaget är Emir man ska byta in när man behöver byta en mittfältare. De två senaste matcherna visar att det nog inte är så. Hopplös som yttermittfältare helt enkelt. Däremot betydligt mer involverad när han får spela som anfallare.
Övriga spelade för kort för att det ska vara motiverat att bedöma insatsen, även om Mani kändes taggad och var överraskande bra defensivt under sina minuter på planen.
Coachningen
Bra lugn i spelet i andra halvlek och det är inget snack om vilket lag som hade det bästa halvtidssnacket. Rätt att välja Philip på högerbacken igen. Däremot borde Brännan veta att det är meningslöst att slänga in Emir på mittfältet. Antingen får man göra omdisponeringar eller så får han vara kvar på bänken. Den största uppåttummen dock för att tränarna fått sådan fin ordning på Sirius kroniskt usla försvarsspel.
Det var inte siriusspelarna heller. Och det i sig är väl ett bra tecken. Här har man precis klarat av en av seriens svåraste matcher utan att släppa in mål. Trots att lagets centrala motor Gallo inte fick vara med när det skulle avgöras. 0-0 efter de förutsättningarna är ett bra resultat och ett resultat som jag hade köpt rakt av på förhand. Men som matchen utvecklade sig i andra halvlek borde Sirius ha kunnat ta alla tre poängen när chanserna radades upp i början av halvleken.
Efter att ytterligare två centrala mittfältare försvunnit från truppen efter matchen mot Vasa valde Brännan att spela Gallo och St Cyr från start. En chansning eftersom båda just är tillbaka från skador. Petter fick fortsatt förtroende som central offensiv mittfältare. En roll som han nu har haft tre matcher i rad. Och som han igår skötte med den äran.
Den sista ”öppna” platsen, högerbacken, bemannades återigen av Philip Berglund. Ett riktigt val, och ett val som föll väl ut också. Philip tog ytterligare ett steg framåt igår och visade att han i allra högsta grad håller på den här nivån, trots att det naturligtvis finns bitar att jobba på. Men förra matchen var det Yasar som hölls kort. Igår var det Valsta-Sunday som tvingades kliva av i mitten på andra halvlek efter att det enda han åstadkommit var en varning efter en frustrationskapning av sin överman – Philip Berglund. Han har alltså demonterat två av seriens absolut vassaste yttrar på två matcher. Ingen dålig debutsäsong han håller på med!
Matchen då? Tja, det första ord jag kan komma på är siesta. Första halvlek spelades i ett bedrövligt tempo. Både när bollen var i spel och när den var död. Vid varje spelavbrott var nämligen domare Cisic tvungen att förklara både det ena och det andra för uppretade spelare. Och när bollen var i spel var det felpassar, ofokus och bristande rörelse så långt ögat nådde i första halvlek. Närmast mål var dock Petter Österberg som på en riktig bjudretur från Jon Rytterbro missade målet från dryga metern. Valsta skapade också en del farligheter framför Bylle. Bästa läget hade Haddad efter att fått en boll rensad rakt på sig. Bylle kunde dock reda ut situationen med en bra räddning.
Och med sju minuter kvar av halvleken kom den omdiskuterade situationen. Gallo fick rött kort direkt efter en sammanstötning med Haddad. De flesta på Midgårdsvallen trodde att Gallo fått frispark efter att ha tacklats i ryggen av Haddad med bollen framför sig. Men Haddad kastar sig med händerna mot ansiktet och skriker och Cisic halar upp det röda kortet och tecknar för armbåge. Från min position var det omöjligt att se vad som hände i detalj, mer än att Haddad sprang in i Gallo. Haddad hävdade efter matchen att han fick en armbåge på halsen (förmodligen därför han ligger och vrider sig med händerna mot tinningen på pappers-UNT:s bild idag). Gallo sa att det var han som borde haft frispark. Det ska onekligen bli spännande att se de rörliga bilderna från situationen.
Sirius kunde dock reda ut resten av halvleken, och när andra väl började var det ett Valsta på Valium och ett Sirius med extra adrenalin som kom ut till spel. Under första halvan av andra halvlek dominerade det lag som var en man mindre chansbilden totalt. Johan P, Moses och Sunday skapade en handfull chanser som borde ha resulterat i minst ett mål. Bästa läget fick Sunday frispelad av Moses, men en för lång touch gjorde att Jon Rytterbro kunde komma ut och avvärja.
Valsta hade av naturliga skäl ett stort bollinnehav, men man skapade inte mycket mer än inkast och hörnor av det övertaget. Förre siriusspelaren Ekan bytte position var femte minut i ren desperation, men ingenting funkade för det röda mot ett Sirius som spelar fantastiskt försvarsspel just nu. Två raka nollor och bara tre insläppta mål talar ett tydligt språk. Sirius är svårast i serien att göra mål på.Samtidigt går det naturligtvis inte att komma ifrån att Sirius också är bland de sämsta lagen framåt i hela seriepyramiden. Tre ynkliga mål framåt på fem matcher är rena AIK-klassen. Och inte saknas det chanser heller. På de två mållösa matcherna mot Dalkurd och Valsta skapade Sirius chanser nog för tre fyra mål totalt. Minst. 100-procentiga chanser. Det är naturligtvis inte godkänt, och ett problem som måste lösas snart om drömmen om Superettan ska hållas vid liv. Tre mål på fem, visserligen tuffa matcher, är underkänt helt enkelt. Det problemet måste få fullt fokus på träningarna framöver när nu försvarsspelet verkar ha satt sig.
Men sett till poängutdelningen på de första fem matcherna är åtta poäng godkänt med tanke på att vi mött Umeå och Valsta borta och Dalkurd och Vasalund hemma. Fyra lag som alla nämnts som favoriter av många. Nu väntar ett på pappret något lättare schema, även om det är serieledarna och det av många – däribland jag själv – tippade bottenlaget Hammarby TFF som väntar i nästa omgång i en viktig match om Sirius vill hänga med i toppen av serien nu när tabellpositionerna ska utkristalliseras de närmaste omgångarna. Tabellen efter fem omgångar säger inte mycket, men tabellen efter tio omgångar pekar i riktning mot slutresultatet allt som oftast. Nu går tåget. Om vi ska vara med ska vi vinna mot TFF hemma. Så är det bara.
Det får vi dock göra utan Gallo som kommer att stängas av i två matcher. Minst. Dessutom är även Oscar Z avstängd efter att ha fått sitt tredje – riktigt tilldömda – gula kort igår. Och helt plötsligt blir det till att skaka fram nya lösningar igen. Både för försvaret och för mittfältet. Det är bara att hoppas att Fernberg eller Blomman ska kliva fram till matchform under veckan. Blomman tror jag på när jag ser honom, men Fernberg ska nog kunna spela.
Spelaromdömen:
Bylle
Håller nollan för tredje gången i år. Dessutom i prestigematchen på gamla hemmaplanen. Tappade nästan in en enkel boll i första, men var därutöver säkerheten själv. Äger sitt straffområde och kan inte få annat än toppbetyg. Igen.
Philip Berglund
Det ser inte heeelt rätt ut när han spelar, men det är bara att konstatera att junioren nu har gjort två habila insatser och plockat bort giftiga offensiva vapen för motståndarna båda gångerna. Tillför knappt flasklock offensivt, men så länge han håller sig rätt i defensiven är det ursäktat.
Elias Storm
Ny stensäker insats som så när också resulterat i ett mål när han fick fritt nickläge på Gallos hörna i första halvlek. Missar i stort sett inga defensiva nickdueller och håller koll på försvarets positioner. En klippa. Hoppas sportchef Mattias Eriksson jobbar stenhårt med en förnyad påskrift där.
Oscar Z
Efter några inledande problemmatcher verkar nu Oscar ha hittat rätt. Igår gjorde han sin bästa match hittills. Stänger sitt luftrum och jobbar fint tillsammans med Elias och Haisem. Tar också ett större ansvar nu. Just därför känns det extra trist att han fick en avstängning på halsen till nästa match.
Haisem
Viktig med sin vänsterfot och hade i stort sett bra kontroll på sin kant. Kommer inte fram offensivt som vi har vant oss vid, men gör det mesta rätt defensivt. Måste städa bort lite slarvtendenser och öka på passningsprocenten, men är naturligtvis given på sin plats.
St Cyr
Det är svårt att inte uppskatta ambitionen i hans insats. Desto svårare är det att smälta alla onödiga meter han springer jagandes efter bollen i stället för att hålla positionerna. Tar också för lång tid på sig i bollbehandlingarna. Lyfter sig betydligt i andra och tar ansvaret på mitten när Gallo försvunnit på ett utmärkt sätt.
Gallo
Några farliga fasta situationer och ett gediget, men knappast briljant spel i första halvlek. Och sedan utvisningen. Det är aldrig okej att få ett rött kort direkt i en match. Antingen är det spelaren eller domaren som begår ett kardinalfel. Vi får vänta på bilder som kan utreda skuld i det här fallet. Två matchers avstängning svider dock hur det än är med den saken.
P
Är man offensiv spelare ska man göra mål. Gör man inte mål är det ett problem. P gjorde inte mål igår trots ett par riktigt bra chanser. Samtidigt var han riktigt bra i defensiven och gav Philip utmärkt understöd. Mattades på slutet efter att ha varit sjuk i veckan och byttes följdriktigt ut.
Petter
Gjorde en lysande andra halvlek där han visade upp något så pass unikt som riktiga tvåvägsspelaregenskaper. Var den som sprang i djupled och den som vann boll på mitten. Borde självfallet ha satt sitt läge i första halvlek, och kunde dessutom avgjort tillställningen med sin nick i stolpen på slutet. Men en kanonmatch av Petter.
Moses
Hopplös utan boll. Otroligt spännande med boll. Skapade en av matchens bästa chanser med frispelningen av Sunday och gav sina försvarare ständig huvudvärk. Samtidigt är hans defensiv obefintlig. Om man vill vara snäll…
Sunday
Svårt fall. Han sysselsätter ensam en fyrbackslinje och är därigenom en otroligt viktig bit i Sirius försvarsspel. Det är Sundays bollmottagningar som skapar andrum för resten av laget när man är under press. Dessutom skapar han lägen åt sig själv och sina medspelare. Men karln gör ju inte mål! Noll mål på fem matcher är inte, inte, inte bra. Samtidigt är han oftast näst intill bäst på plan i spelet. Måtte det lossna snart för den unge nigerianen. Då kan det bli kul att hålla på Sirius!
Emir
Frågan är om det överhuvudtaget är Emir man ska byta in när man behöver byta en mittfältare. De två senaste matcherna visar att det nog inte är så. Hopplös som yttermittfältare helt enkelt. Däremot betydligt mer involverad när han får spela som anfallare.
Övriga spelade för kort för att det ska vara motiverat att bedöma insatsen, även om Mani kändes taggad och var överraskande bra defensivt under sina minuter på planen.
Coachningen
Bra lugn i spelet i andra halvlek och det är inget snack om vilket lag som hade det bästa halvtidssnacket. Rätt att välja Philip på högerbacken igen. Däremot borde Brännan veta att det är meningslöst att slänga in Emir på mittfältet. Antingen får man göra omdisponeringar eller så får han vara kvar på bänken. Den största uppåttummen dock för att tränarna fått sådan fin ordning på Sirius kroniskt usla försvarsspel.
25 april 2010
Mållös hemmapremiär
I mitten på andra halvlek. Sirius får straff efter att Sunday fallit ganska enkelt i Dalkurds straffområde. Sunday tar den. Sunday missar målet. Där har vi en situation som dels blev matchavgörande och som dels kan komma att bli riktigt jobbig för gruppen om inte tränarna tar tag i den. Sunday är inte förste straffskytt i Sirius. Johan Pettersson, kaptenen, är etta och Haisem är tvåa. Båda var på plan. Men vår nigerianska tonåring får ändå gå och norpa straffen.
Det är inte okej. Inte ens om han sätter den. Då kommer han visserligen undan lite mer inför gruppen. Men nu är det Sunday som inför gruppen snor tre poäng, och det är Johan Pettersson som inte kaptenar situationen ordentligt.
0-0 är annars inget katastrofresultat. Och som spelet såg ut var det helt klart Sirius som låg närmast segern i en på det stora hela nervig och inte särskilt välspelad match. Första halvlek var ett rejält sömnpiller, men andra blev desto mer spännande med två lag som ville men inte riktigt kunde. Dalkurd hade förvånansvärt svårt att skapa vettiga chanser och förmådde inte heller ställa om sitt spel efter den ganska kassa planen. Dalkurd hade visserligen mycket boll, men min granne på läktaren räknade i 9-2 i målchanser till Sirius. Jag skulle kanske moderera det till kanske 8-3, och en jäkla massa nästanlägen i andra halvlek när spelarna började bli trötta och positionsspelet lite mer liberalt.
Men nog borde Sirius ha vunnit. Frank Pettersson räddar sitt lag med en smått fantastisk räddning när Kangos skott styrs mot krysset via en försvarfot. Det är obegripligt hur han hinner tippa den till hörna. Sedan norpar han ett par frilägen också. Bylle tar visserligen också hand om Dalkurds enda friläge på ett mycket elegant sätt. Men det är inget snack om att Dalkurds målis stod för en matchavgörande insats.
Om man återgår till mina segernycklar i förra posten så tycker jag faktiskt att Sirius klarade det ganska bra. Försvarsspelet var tryggt och stabilt i stort sett hela matchen, även om man tenderade att sjunka ihop väl mycket de perioder då Dalkurd pressade. Fernberg gjorde en bra match som högerback och Storm tog ytterligare ett steg framåt mot den form som vi hoppas på. Överhuvudtaget minimerades misstagen bakåt och Bylle var säkerheten själv i kassen. Det kändes faktiskt nästan aldrig riktigt farligt, förutom vid Sundströms friläge alldeles på slutet.
Framför allt lyckades St Cyr helt och hållet med uppgiften att radera bort Brwa Nouri från matchbilden. Han var heelt osynlig. Erik Z höll ihop det defensiva mittfältsspelet på ett riktigt, riktigt bra sätt ända tills orken tröt helt sista 10. I mitt tycke var han bäst på plan i blåsvart.
Sirius lyckades också utnyttja ytorna bakom Dalkurds ytterbackar, vilket ledde till många fina omställninsglägen. Tyvärr lyckades man inte omsätta tillräckligt många av dem i heta målchanser, och inga av dem i mål, förstås. En del av det får nog tillskrivas den dåliga planen. Dock förväntar jag mig mer spets framåt. Det kom i andra, men första halvlek var förtam framåt. Men matchplanen var i alla fall riktig.
Den mentala biten tyckte jag funkade okej. Inte förrän på slutet kunde man sett nervositet spruta ur öronen på vissa spelare. Det är också befriande att se 18-årige Kango komma in och direkt börja utmana på sin kanta. Han har helt klart en bra bit kvar när det gäller att värdera lägen och att vara smart med bollen. Men inställningen är fantastisk, och han är också otroligt nära att bli matchhjälte.
Framför allt såg jag inga tendenser till att vilja kliva undan, som har varit fallet i Sirius de senaste säsongerna. Jag tror också att spelarna klart känner att de var det bättre laget idag och att de gjorde en rätt bra match. Självklart måste bollarna sitta också för att det ska bli full poäng för insatsen, men på det stora hela gör Sirius en okej match inför en klart godkänd publiksiffra på 1715 pers.
Kortfattade spelaromdömen:
Bylle:
Gör precis vad han ska säkert och stabilt. Känns som att han hade full koll, och när det väl hettade till nöp han Sundströms friläge med ett vaket ingripande.
Fernberg:
Fick spela högerback efter ett sent beslut baserat på planens skick. Man ville ha en mer fysisk spelare när planen var dålig, vilket jag tror är riktigt tänkt. Fernberg klarade sin roll väldigt bra. Stark i luftrummet och säker i positionsspelet och samarbetet med Storm. Dock inte på något sätt någon offensiv kapacitet.
Storm:
Styrde försvaret bra idag. Vann det mesta i luften och gick sällan bort sig, förutom vid ett par enstaka tillfällen då det dock blev rätt farligt. Men man får inte glömma att det var bra spelare emot också. Kom bra till på ett par fasta situationer offensivt, men borde kunna få ut mer av sin längd och sin nickstyrka där.
OZ:
Ska ha varit riktigt darrig i premiären. Här var det betydligt mer stabilt. Också stark på huvudet. Mot slutet kom han fel i en del situationer och verkade stundtals rätt skärrad. Höll på att felträffa en boll i egen kasse. Men på det stora hela distinkt och utan krusiduller. Väck med bollen bara! Rätt på en sådan här plan.
Haisem:
Ett offensivt hot på sin kant och viktig på fasta med sin vänsterfot. Borde kanske ha slagit straffen. Gjorde en riktig miss på slutet när han ville dribbla, och gav Dalkurd ett giftigt läge som kunde resulterat med lite otur. Annars klarade han sina uppgifter strålande och hade stor del i att det såg så stabilt ut hemåt.
Erik Z:
Tycker som sagt Erik var bäst på plan idag i konkurrens med Dalkuds målis. Styrde det defensiva spelet från sin centrala mittfältsroll och visade upp utmärkt spelförståelse och kyla i trängda lägen. Växer mer och mer för varje match. Tog dock heelt slut med kvarten kvar och skulle bytt om inte StCyr tvingats utgå.
St Cyr:
Plockade bort gästernas stjärna Brwa Nouri i det närmaste helt och hållet. Hade en betydligt mer defensiv utgångsposition idag vilket passade honom bra. Stark defensiv insats på mitten på det stora hela, men hamnar i bland i situationer som han får svårt att ta sig ur. Tvingades utgå efter ett mordförsök från gästernas Gargouri som hoppade in i honom bakifrån med dobbarna långt upp på vaden. Borde nog varit rött direkt där. Dock rapporteras att St Cyr ska vara ok.
Mani:
Höll längre än förväntat med tanke på sin tidigare skada och spelade mer vårdat än på länge. Var inblandat i mycket av det farliga som Sirius skapade i första halvlek och gjorde en för mig överraskande bra och stabil insats. Byttes ut mot Kango när orken tröt i mitten på andra halvlek.
Petter:
Hade lite svårt att komma till rätta med sin något ovana roll som central mittfältare, men skötte det okej. Hade ett par riktigt bra chanser att struta på, men båda avsluten gick över. Det ena tätt, tätt över. Växte in i matchen mer och mer och i takt med att Dalkurds mittfält tröttnade fick han bättre ytor att jobba med. Godkänd insats.
P:
Spelade som ytter mittfältare och hittade en ganska bra position bakom Dalkurds vänsterback. Borde dock kunnat utnyttja det bättre och skapade lite för få chanser för att det ska kännas helt bra. Borde som kapten ha gått in och chefat kring straffsituationen. Hade visserligen ett par fina chanser och är viktig i det offensiva spelet med sin rörelse, men jag förväntar mig mer av P. Och jag vet att det finns där.
Sunday:
Ja vad ska man säga? Visst måste man gilla en 19-åring som vill göra mål så mycket att han snyter en straff. Det är ju inte bara hans fel att ingen går in och chefar honom. Han ligger bakom massor med chanser för Sirius och är ett ständigt hot. Samtidigt kunde han ha blivit utvisad när han efter att ha fått en varning redan slog bort bollen efter en avblåsning. Idioti! Borde förstås ha satt ett av sina fina lägen, men är ändå Sirius viktigaste spelare offensivt. Hade också otur med planen när bollen studsade upp försmädligt vid friläget på övertid.
Kango:
Inställningen är fantastisk! Han har suttit på bänken och sett att backen han har mot sig är kass och vill stöta hela tiden. Han kommer in och utmanar och gör det bra. Höll så när på att få ett friläge, men backen hann kapa honom (gult kort). Och var också riktigt nära med sitt skott som touchade på motspelare. En perfekt spelare att slänga in i slutskedet av matcherna, men har en bit kvar när det gäller rutinen. men ett stort framtidslöfte!
Ian:
Spelade för lite för att det ska kännas värt att kommentera.
Tränarna:
Bra att få ihop försvarsspelet såpass bra efter matchen mot Umeå. Bra val att spela Fernberg på ytterbacken. Byten känns också väl tajmade. Samtidigt signalerar straffsituationen ett ledarskapsproblem som kommer någonstans i från och som måste redas ut. De offensiva fasta situationerna behöver också mer struktur. Sirius problem ligger framför allt på mittfältet, och skadelistan ser ju ut som den gör. Får nog dock tuffa dagar så länge poängen inte kommer.
Sammanfattningsvis:
Sirius stod för en helt okej insats och neutraliserade Dalkurds beryktade, om än dock för nivån oprövade, offensiv. Man skapade definitivt tillräckligt med chanser för att vinna matchen, och borde också gjort det om allt hade klaffat. Ett lag som inte vinner en hemmapremiär kan knappast få helt godkänt, men helt klart var insatsen en stort kliv i rätt riktning. Dock har man inte hur långt tid som helst att måtta sådana kliv. Poängen måste rassla in innan något lag rycker för mycket. Det kommer att ske i nästa omgång om inte trean kommer då.
Det är inte okej. Inte ens om han sätter den. Då kommer han visserligen undan lite mer inför gruppen. Men nu är det Sunday som inför gruppen snor tre poäng, och det är Johan Pettersson som inte kaptenar situationen ordentligt.
0-0 är annars inget katastrofresultat. Och som spelet såg ut var det helt klart Sirius som låg närmast segern i en på det stora hela nervig och inte särskilt välspelad match. Första halvlek var ett rejält sömnpiller, men andra blev desto mer spännande med två lag som ville men inte riktigt kunde. Dalkurd hade förvånansvärt svårt att skapa vettiga chanser och förmådde inte heller ställa om sitt spel efter den ganska kassa planen. Dalkurd hade visserligen mycket boll, men min granne på läktaren räknade i 9-2 i målchanser till Sirius. Jag skulle kanske moderera det till kanske 8-3, och en jäkla massa nästanlägen i andra halvlek när spelarna började bli trötta och positionsspelet lite mer liberalt.
Men nog borde Sirius ha vunnit. Frank Pettersson räddar sitt lag med en smått fantastisk räddning när Kangos skott styrs mot krysset via en försvarfot. Det är obegripligt hur han hinner tippa den till hörna. Sedan norpar han ett par frilägen också. Bylle tar visserligen också hand om Dalkurds enda friläge på ett mycket elegant sätt. Men det är inget snack om att Dalkurds målis stod för en matchavgörande insats.
Om man återgår till mina segernycklar i förra posten så tycker jag faktiskt att Sirius klarade det ganska bra. Försvarsspelet var tryggt och stabilt i stort sett hela matchen, även om man tenderade att sjunka ihop väl mycket de perioder då Dalkurd pressade. Fernberg gjorde en bra match som högerback och Storm tog ytterligare ett steg framåt mot den form som vi hoppas på. Överhuvudtaget minimerades misstagen bakåt och Bylle var säkerheten själv i kassen. Det kändes faktiskt nästan aldrig riktigt farligt, förutom vid Sundströms friläge alldeles på slutet.
Framför allt lyckades St Cyr helt och hållet med uppgiften att radera bort Brwa Nouri från matchbilden. Han var heelt osynlig. Erik Z höll ihop det defensiva mittfältsspelet på ett riktigt, riktigt bra sätt ända tills orken tröt helt sista 10. I mitt tycke var han bäst på plan i blåsvart.
Sirius lyckades också utnyttja ytorna bakom Dalkurds ytterbackar, vilket ledde till många fina omställninsglägen. Tyvärr lyckades man inte omsätta tillräckligt många av dem i heta målchanser, och inga av dem i mål, förstås. En del av det får nog tillskrivas den dåliga planen. Dock förväntar jag mig mer spets framåt. Det kom i andra, men första halvlek var förtam framåt. Men matchplanen var i alla fall riktig.
Den mentala biten tyckte jag funkade okej. Inte förrän på slutet kunde man sett nervositet spruta ur öronen på vissa spelare. Det är också befriande att se 18-årige Kango komma in och direkt börja utmana på sin kanta. Han har helt klart en bra bit kvar när det gäller att värdera lägen och att vara smart med bollen. Men inställningen är fantastisk, och han är också otroligt nära att bli matchhjälte.
Framför allt såg jag inga tendenser till att vilja kliva undan, som har varit fallet i Sirius de senaste säsongerna. Jag tror också att spelarna klart känner att de var det bättre laget idag och att de gjorde en rätt bra match. Självklart måste bollarna sitta också för att det ska bli full poäng för insatsen, men på det stora hela gör Sirius en okej match inför en klart godkänd publiksiffra på 1715 pers.
Kortfattade spelaromdömen:
Bylle:
Gör precis vad han ska säkert och stabilt. Känns som att han hade full koll, och när det väl hettade till nöp han Sundströms friläge med ett vaket ingripande.
Fernberg:
Fick spela högerback efter ett sent beslut baserat på planens skick. Man ville ha en mer fysisk spelare när planen var dålig, vilket jag tror är riktigt tänkt. Fernberg klarade sin roll väldigt bra. Stark i luftrummet och säker i positionsspelet och samarbetet med Storm. Dock inte på något sätt någon offensiv kapacitet.
Storm:
Styrde försvaret bra idag. Vann det mesta i luften och gick sällan bort sig, förutom vid ett par enstaka tillfällen då det dock blev rätt farligt. Men man får inte glömma att det var bra spelare emot också. Kom bra till på ett par fasta situationer offensivt, men borde kunna få ut mer av sin längd och sin nickstyrka där.
OZ:
Ska ha varit riktigt darrig i premiären. Här var det betydligt mer stabilt. Också stark på huvudet. Mot slutet kom han fel i en del situationer och verkade stundtals rätt skärrad. Höll på att felträffa en boll i egen kasse. Men på det stora hela distinkt och utan krusiduller. Väck med bollen bara! Rätt på en sådan här plan.
Haisem:
Ett offensivt hot på sin kant och viktig på fasta med sin vänsterfot. Borde kanske ha slagit straffen. Gjorde en riktig miss på slutet när han ville dribbla, och gav Dalkurd ett giftigt läge som kunde resulterat med lite otur. Annars klarade han sina uppgifter strålande och hade stor del i att det såg så stabilt ut hemåt.
Erik Z:
Tycker som sagt Erik var bäst på plan idag i konkurrens med Dalkuds målis. Styrde det defensiva spelet från sin centrala mittfältsroll och visade upp utmärkt spelförståelse och kyla i trängda lägen. Växer mer och mer för varje match. Tog dock heelt slut med kvarten kvar och skulle bytt om inte StCyr tvingats utgå.
St Cyr:
Plockade bort gästernas stjärna Brwa Nouri i det närmaste helt och hållet. Hade en betydligt mer defensiv utgångsposition idag vilket passade honom bra. Stark defensiv insats på mitten på det stora hela, men hamnar i bland i situationer som han får svårt att ta sig ur. Tvingades utgå efter ett mordförsök från gästernas Gargouri som hoppade in i honom bakifrån med dobbarna långt upp på vaden. Borde nog varit rött direkt där. Dock rapporteras att St Cyr ska vara ok.
Mani:
Höll längre än förväntat med tanke på sin tidigare skada och spelade mer vårdat än på länge. Var inblandat i mycket av det farliga som Sirius skapade i första halvlek och gjorde en för mig överraskande bra och stabil insats. Byttes ut mot Kango när orken tröt i mitten på andra halvlek.
Petter:
Hade lite svårt att komma till rätta med sin något ovana roll som central mittfältare, men skötte det okej. Hade ett par riktigt bra chanser att struta på, men båda avsluten gick över. Det ena tätt, tätt över. Växte in i matchen mer och mer och i takt med att Dalkurds mittfält tröttnade fick han bättre ytor att jobba med. Godkänd insats.
P:
Spelade som ytter mittfältare och hittade en ganska bra position bakom Dalkurds vänsterback. Borde dock kunnat utnyttja det bättre och skapade lite för få chanser för att det ska kännas helt bra. Borde som kapten ha gått in och chefat kring straffsituationen. Hade visserligen ett par fina chanser och är viktig i det offensiva spelet med sin rörelse, men jag förväntar mig mer av P. Och jag vet att det finns där.
Sunday:
Ja vad ska man säga? Visst måste man gilla en 19-åring som vill göra mål så mycket att han snyter en straff. Det är ju inte bara hans fel att ingen går in och chefar honom. Han ligger bakom massor med chanser för Sirius och är ett ständigt hot. Samtidigt kunde han ha blivit utvisad när han efter att ha fått en varning redan slog bort bollen efter en avblåsning. Idioti! Borde förstås ha satt ett av sina fina lägen, men är ändå Sirius viktigaste spelare offensivt. Hade också otur med planen när bollen studsade upp försmädligt vid friläget på övertid.
Kango:
Inställningen är fantastisk! Han har suttit på bänken och sett att backen han har mot sig är kass och vill stöta hela tiden. Han kommer in och utmanar och gör det bra. Höll så när på att få ett friläge, men backen hann kapa honom (gult kort). Och var också riktigt nära med sitt skott som touchade på motspelare. En perfekt spelare att slänga in i slutskedet av matcherna, men har en bit kvar när det gäller rutinen. men ett stort framtidslöfte!
Ian:
Spelade för lite för att det ska kännas värt att kommentera.
Tränarna:
Bra att få ihop försvarsspelet såpass bra efter matchen mot Umeå. Bra val att spela Fernberg på ytterbacken. Byten känns också väl tajmade. Samtidigt signalerar straffsituationen ett ledarskapsproblem som kommer någonstans i från och som måste redas ut. De offensiva fasta situationerna behöver också mer struktur. Sirius problem ligger framför allt på mittfältet, och skadelistan ser ju ut som den gör. Får nog dock tuffa dagar så länge poängen inte kommer.
Sammanfattningsvis:
Sirius stod för en helt okej insats och neutraliserade Dalkurds beryktade, om än dock för nivån oprövade, offensiv. Man skapade definitivt tillräckligt med chanser för att vinna matchen, och borde också gjort det om allt hade klaffat. Ett lag som inte vinner en hemmapremiär kan knappast få helt godkänt, men helt klart var insatsen en stort kliv i rätt riktning. Dock har man inte hur långt tid som helst att måtta sådana kliv. Poängen måste rassla in innan något lag rycker för mycket. Det kommer att ske i nästa omgång om inte trean kommer då.
18 oktober 2009
Trollboll på Studan väntar
FC Trollhättan. Smaka på den. Svenska klubbar som döper sina sammanslutningar till "Football Club" eller "United" har en särskild plats i mitt hjärta. Jag behöver nog knappast säga vilken. FCT är dessutom intimt förknippad med en avbruten semester för 50 mil i ösregn för att se den mest bisarra utklassningsseger jag sett. 5-2-matchen i återstarten av serien efter sommaruppehållet. Matchen som fick styrelsen i Sirius (varav ingen såg matchen) att kalla till möten med spelare och tränare och säga åt dem att inte gå så offensivt med ytterbackarna (vilket de inte gjorde). Sirius dominerade då allt spel från minut ett till 93 och släppte in osannolika fem mål. På typ tre chanser. Världsklass.
Hade Vasalund haft samma utdelning som Trollhättan hade i den matchen hade de vunnit senaste matchen på Studan med 10-3. Så kul hoppas jag verkligen inte att Trollen kommer ha det i morgon. De verkar inte ens särskilt inställda på att ha kul, om man ska tro sympatiske tränaren L-O Mattsson inför matchen på FCT:s hemmis. "De vet nog att vi kommer att spela lågt och inte släppa till så mycket."
Sant. Och startelvan hade vi nog också räknat ut, även om det var gulligt av dem att lämna ut den inklusive taktiska dispositioner. Men sanningen är ju den att Trollhättan knappast åker till Uppsala för att överraska. De åker dit för att göra det de kan göra och hoppas att Sirius, som ligger jäkligt bra till i bjusstoppen av serien, ska göra som i 22 av 27 matcher hittills i år - erbjuda trepoängaren till de som förmår utnyttja våra misstag. Jämfört med förra matchen saknar dessutom Trollhättan sin bäste spelare Bilgin Aliosman och startelvaspelaren Olof Hvidén-Watson. Men å andra sidan ställer vi ånyo upp en backlinje som kanske inte direkt var den tilltänkta när säsongen planerades. Om man säger så. Sirius håller också å sin sida på truppen i sedvanlig ordning. Vi som med tiden blivit världsmästare i siriusal kremlologi vet dock vad det betyder när man tar ut en 18-mannatrupp till en hemmamatch. Mer än så säger jag inte.
Egentligen är det inte ens meningsfullt att göra en analys av en match mellan två bottenlag så här dags på säsongen. Trollhättan kan skicka oss till ettan med en seger, och vi gör i praktiken detsamma med dem om vi vinner. Matcher med den typen av förutsättningar vinns efter helt andra parametrar än matcher i La Ligas 12:e omgång. "Bästa laget" kan ta sig i brasan. Huvudet påskruvat och skruvdobbarna i schack är det som gäller. Oavgjort ain't good enough. Och det finns alltså bara en nyckel till seger:
Våga vägra vara svamparna.
Hade Vasalund haft samma utdelning som Trollhättan hade i den matchen hade de vunnit senaste matchen på Studan med 10-3. Så kul hoppas jag verkligen inte att Trollen kommer ha det i morgon. De verkar inte ens särskilt inställda på att ha kul, om man ska tro sympatiske tränaren L-O Mattsson inför matchen på FCT:s hemmis. "De vet nog att vi kommer att spela lågt och inte släppa till så mycket."
Sant. Och startelvan hade vi nog också räknat ut, även om det var gulligt av dem att lämna ut den inklusive taktiska dispositioner. Men sanningen är ju den att Trollhättan knappast åker till Uppsala för att överraska. De åker dit för att göra det de kan göra och hoppas att Sirius, som ligger jäkligt bra till i bjusstoppen av serien, ska göra som i 22 av 27 matcher hittills i år - erbjuda trepoängaren till de som förmår utnyttja våra misstag. Jämfört med förra matchen saknar dessutom Trollhättan sin bäste spelare Bilgin Aliosman och startelvaspelaren Olof Hvidén-Watson. Men å andra sidan ställer vi ånyo upp en backlinje som kanske inte direkt var den tilltänkta när säsongen planerades. Om man säger så. Sirius håller också å sin sida på truppen i sedvanlig ordning. Vi som med tiden blivit världsmästare i siriusal kremlologi vet dock vad det betyder när man tar ut en 18-mannatrupp till en hemmamatch. Mer än så säger jag inte.
Egentligen är det inte ens meningsfullt att göra en analys av en match mellan två bottenlag så här dags på säsongen. Trollhättan kan skicka oss till ettan med en seger, och vi gör i praktiken detsamma med dem om vi vinner. Matcher med den typen av förutsättningar vinns efter helt andra parametrar än matcher i La Ligas 12:e omgång. "Bästa laget" kan ta sig i brasan. Huvudet påskruvat och skruvdobbarna i schack är det som gäller. Oavgjort ain't good enough. Och det finns alltså bara en nyckel till seger:
Våga vägra vara svamparna.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)