05 oktober 2009

First we take Vasalund, then we take the rest. Eller?

Det är ingen vilsam månad vi beger oss in i. Fyra matcher kvar. Vi lär behöva ta minst sju poäng eftersom de så kallade topplagen lämnar in på löpande band när de möter våra konkurrenter. Egentligen ändrar de senaste resultaten kanske inte så mycket eftersom vi har både Vasalund och Trollhättan kvar att möta hemma. Men Trollhättans och Qvidings segrar i helgen stänger definitivt alla eventuella nödlösningar i händelse av en förlust idag. Förlorar vi mot Vasa ikväll så är det ett troligare scenario att det blir fred i Mellanöstern i april 2010 än att Sirius spelar premiär i Superettan.

Så. Det är bäst att vi vinner. Och det kan man ju lätt förledas att tro att vi borde ha vettiga chanser att göra. Som jag nämnd tidigare är Vasalund extremt usla på bortaplan. Endast en seger i år och det var i maj. På naturgräs har de plockat en poäng och har kraftusla 4-31 i målskillnad. Deras vanligaste resultat på bortaplan är 0-5. Sirius har ändå plockat okej med poäng på Studan och i jämförelse ska vi vara jättefavvisar.

Men.

Det är ett nytt Vasalund nu. Det extremt filantropiska försvarsspelet från tidigare i år är borta, utbytt mot en betydligt större cynism i uppträdandet. Den legendarsiska enbackslinjen från matchen på Skyttis i våras är borta. Nu har Swärdh, ni vet linjemannens brorsa som tränar Vasa, gett grava restriktioner till en trio mittfältare att de inte får gå bort sig. Dessutom håller de i betydligt större utsräckning ytterbackarna kvar hemma. Detta har lett till att Vasa numera inte släpper in särskilt många mål i jämförelse, bara cirka två.

Självklart begränsar det Vasas offensiv en del, och de har heller inte skapat lika mycket framåt på sistone. Men Vasa är fortfarande ett lag som har en väldigt offensiv slagvikt trots balansändringen. De har liksom inte fått in fler försvarsspelare i truppen.

För Sirius del kommer det förstås att innebära mindre ytor än i förra matchen. Samtidigt är det inte Mjällby vi möter. Sirius kommer att få lägen. Kanske framför allt genom deras vänsterförsvar där förmodligen Cigel kommer spela mittback med Senatore eller Ayuba utanför sig. Ingen av de tre är försvarsspelare. Dessutom har de Yasar framför sig som ju inte är känd för att bidra i defensiven så det stör. Men som däremot pissade på först Patrik St Cyr och sedan Palmqvist i matchen på Skyttis. Luggen eller Fernberg får det tufft åt andra hållet.

De tre nycklarna för seger blir som jag ser det:

1. Fasta situationer. Vi har betydligt större längd och bättre huvudspel i båda straffområdena. Visst. Vi har slarvat in ett och annat skitmål på hörnor, men i den här grenen ska vi ändå vara klart bättre än Vasa. Det innebär att jag vill se ett cyniskt Sirius som hjälper domare Ahlsén när han tvekar att blåsa frispark eller inte. Hjälper, inte filmar. Vi ska ha många fasta situationer offensivt och vi ska ta tid på oss och flytta upp och därmed också styra matchtempot.

2. Spela oavgjort med deras starka sidor. Vi behöver neutralisera deras centrala mittfält. Vi behöver inte slå dem där, det blir svårt, men vi behöver spela oavgjort med dem. De kommer köra en flexibel triangel centralt med Ayuba (Krasniqi), Andersson och Dimitriadis som alla är riktigt bekväma med bollen och som ständigt söker offensiva spelvägar. De ska stängas. Lyckas vi med det kommer Kennedy också att isoleras på topp och vi kommer att få fler spelvändningar. På samma sätt behöver vi döda vänsterkanten. De kommer lasta hårt där på Luggen eller Fernberg med Yasar framför allt. Han behöver vi trampa på fötterna. Återigen handlar det en hel del om att isolera Kennedy. Han är visserligen såpass bra när han är på det humöret att han kan göra det själv ändå.

3. Inga huvuden under armen. Vi möter ett lag som måste vinna precis lika jävla mycket som vi. De har stora problem med försvarsspelet precis som vi och de är usla borta precis som vi. Men nu spelar vi hemma. De har ett värre läge än vad vi har. Och det är dessutom ett lag som inte på några avgörande sätt är mycket bättre än vad vi är. Alltså. Spelarna måste gå ut med den känslan att det här kommer vi kunna fixa idag. Dessutom vet vi att vi kan skapa chanser mot Vasalund. De har svackor och de är inte så vassa defensvit. Även om de skulle göra första målet tidigt finns det mycket som talar för att chanserna att ta sig ikapp och förbi kommer att finnas. Det är inget stabilt lag vi möter. Det är inte Mjällby. Det finns ingen anledning att packa ihop mentalt i förtid.

Nå. Vi får väl se hur det blir med det. Kallt lär det bli ikväll i alla fall. Och nervöst. Nu är kniven på strupen. Nu är det dags att kliva fram och berätta om vi ska vara kvar i elitfotbollen eller inte.

1 kommentar:

Leon sa...

Spännande match, fantastiskt resultat. Negativt: De individuella grodorna som får hjärtat att stanna. Dvs de lägen som känns lugna men som blir farlighet efter att siriusback halkat/sparkat hål i luften/nickat galet. Positivt 1: Sen Brännström tog över, 6 halvlekar varav 5 där man hållit nollan. Detta gör ju att man irriterar sig ännu mer över förra veckans märkliga tillställning. 2: Fingertoppskänsla? Jag tyckte på förhand att det var ett märkligt beslut att inte starta med Sunday och istället satsa på den genom hela säsongen dåliga Johan P. Det fick jag äta upp. Jag var tveksam till Lundmark men han gjorde väl en av sina bättre matcher.