19 november 2009

Guds händer och andra etiska fotbollsfrågor

Grattis Frankrike. Kul att få se ytterligare ett franskt 0-0-lag i en stor internationell turnering. Grattis domarteam Hansson, som gick på en lika stor blåsning som Ali Bin Nasser från Tunisien gjorde i VM-kvartsfinalen mellan Argentina och England 1986. Och sist men inte minst ett stort grattis till alla moralpanikprofeter som får ett nytt fint tillfälle att lyfta "fair play"-diskussionen till nya patetiska nivåer.

Bakgrunden är förstås Thierry Henrys avgörande 2-1-mål i förlängningen mot Irland i gårdagens play off till VM. En solklar, och uppenbart medveten, hands som föregick Gallas segernick. En hands som domare Hansson uppenbarligen inte såg (finns det någon som på riktigt tror att en FIFA-domare skulle underlåta att blåsa bort en medveten hands som han tydligt såg?), och en hands som linjemannen också missade. Dessutom en offsidesituation i momentet innan, som åtminstone på reprisen var rätt tydligt.

Kommentatorerna vädrar logiskt nog blod. Konspirationsteoretikerna går i spin. Hälften av kritiken riktar sig mot "fuskaren" Thierry Henry, och andra hälften riktar sig mot fotbollsetablissemanget - med bland annat Platini i täten - som myglar fram storlagen till VM.

Trött blir man. För det första, om man som konspirationsteoretiker känner för att haka upp hela resonemanget på ett enda domslut fattat på en bråkdel av en sekund, så kan jag känna att det blir lite svagt. Hade det i så fall inte varit lättare för Hansson att blåsa straff för Anelka när Given touchar hans ben med handen i straffområdet och Anelka faller som en fura?

Men det är inte det jag tycker känns mest relevant att diskutera. Det som fascinerar mig mest är det som verkar vara den allmänna definitionen om vad som är fusk. Ja, det står i regelboken att man inte får ta med handen. Henry bröt mot reglerna. Men fuskade han? Man får, enligt regelboken, inte heller avsiktligt ställa sig för nära när en frispark ska slås, flytta fram bollen vid en fast situation eller dra folk i tröjan. Det är alla regelförbrytelser som i de flesta fall sker medvetet, och som kan ge avgörande fördelar för den som gör det. Och då ska vi inte ens tala om att man inte får fälla en motståndare som kommer fri.

Men hands är fotbollens svar på pedofili. Det värsta av alla brott. Det mest oförlåtliga. Det som får hela fair play-kören att stämma upp i fördömanden av Henry. Jag läser röster som hävdar att Henry borde påkallat domarens uppmärksamhet på att han tog med handen, när nu Hansson uppenbarligen missade det.

Precis som att Shay Given borde knatat fram till Hansson och sagt att "Jo, eh, jag touchade faktiskt Anelka. Du borde döma straff i stället för hörna." Eller precis som att Cannavaro borde gått fram till domaren i åttondelsfinalen i VM 2006 mellan Australien och Italien och erkänt att han drog Cahill i tröjan och att det borde varit straff till Australien.

Det funkar inte så. Det bör inte ens funka så. Vi har domare i fotbollsmatcher av just det enkla skälet att det inte ska vara upp till spelares godtycke och privatmoral. De flesta som spelat fotboll begriper nog också att Henry inte fattade ett överlagt beslut när han tog med handen. Medvetet, yes, men knappast planerat. Det går för fort. Hade han blivit påkommen, avblåst och varnad hade det knappast blivit enorma franska protester. Så ser reglerna ju ut. Alla vet det. På samma sätt som en spelare som kapar en fritt framrusande anfallare vet att han/hon riskerar kort samt straff/frispark om domaren upptäcker det. Men om domaren inte blåser "klarade man sig".

Handen upp, alla elfsborgsfans som förbannar att Fröjdfelt inte blåste straff till Djurgården i slutminuten av allsvenskan 2006, och dessutom klandrar Andreas Augustsson för hans uppenbara "fusk" när han avstyr ett mål med handen.

Thierry Henry klarade sig. Frankrike gick till VM. Irländarna har all rätt att vara bittra och förbannade. Och fransmännen har all rätt att vara glada över sitt avancemang. Precis som alla andra fotbollsmatcher innehöll den minst 20-30 tillfällen där spelare medvetet bröt mot reglerna. Ett av dem råkade bli matchavgörande, de andra blev inte det. Moraliskt sett har jag väldigt svårt att se skillnaden.

Om det inte hade varit Italien som gått vidare på det här sättet förstås. Då hade det varit skandal, fusk, mygel, typiskt och allmänt förkastligt. Eller hur var det nu?

5 kommentarer:

ThomasD sa...

Henry tycker omspel skulle vara rättvist men konstaterar att han inte kan påverka det. Han säger också att det inte var medvetet fusk men att han skäms över att vinna på det viset. Borde han då inte ha berättat för domare Hansson att han råkade ta med handen?

Panikbyrån sa...

Det kunde han väl ha berättat om han vill. Men domare Hansson kan inte döma efter vad spelare säger har hänt på planen. Även om många spelare ändå verkar vilja hävda den principen...

ThomasD sa...

Efter att nu sett bilderna så firar ju Henry ordentligt efter målet medan han i efterhand erkänner hands och hänger ut Hansson som en jättepajas och tycker alltså att det borde bli omspel eftersom domslutet var såå dåligt. Även om man inte kan döma efter vad Henry säger så tycker jag ändå det känns ganska fult av honom att svänga så.

Anonym sa...

Roy Keane var ganska tydlig med vad han tyckte...

Anonym sa...

Tack for intiresnuyu iformatsiyu