25 april 2010

Mållös hemmapremiär

I mitten på andra halvlek. Sirius får straff efter att Sunday fallit ganska enkelt i Dalkurds straffområde. Sunday tar den. Sunday missar målet. Där har vi en situation som dels blev matchavgörande och som dels kan komma att bli riktigt jobbig för gruppen om inte tränarna tar tag i den. Sunday är inte förste straffskytt i Sirius. Johan Pettersson, kaptenen, är etta och Haisem är tvåa. Båda var på plan. Men vår nigerianska tonåring får ändå gå och norpa straffen.

Det är inte okej. Inte ens om han sätter den. Då kommer han visserligen undan lite mer inför gruppen. Men nu är det Sunday som inför gruppen snor tre poäng, och det är Johan Pettersson som inte kaptenar situationen ordentligt.

0-0 är annars inget katastrofresultat. Och som spelet såg ut var det helt klart Sirius som låg närmast segern i en på det stora hela nervig och inte särskilt välspelad match. Första halvlek var ett rejält sömnpiller, men andra blev desto mer spännande med två lag som ville men inte riktigt kunde. Dalkurd hade förvånansvärt svårt att skapa vettiga chanser och förmådde inte heller ställa om sitt spel efter den ganska kassa planen. Dalkurd hade visserligen mycket boll, men min granne på läktaren räknade i 9-2 i målchanser till Sirius. Jag skulle kanske moderera det till kanske 8-3, och en jäkla massa nästanlägen i andra halvlek när spelarna började bli trötta och positionsspelet lite mer liberalt.

Men nog borde Sirius ha vunnit. Frank Pettersson räddar sitt lag med en smått fantastisk räddning när Kangos skott styrs mot krysset via en försvarfot. Det är obegripligt hur han hinner tippa den till hörna. Sedan norpar han ett par frilägen också. Bylle tar visserligen också hand om Dalkurds enda friläge på ett mycket elegant sätt. Men det är inget snack om att Dalkurds målis stod för en matchavgörande insats.

Om man återgår till mina segernycklar i förra posten så tycker jag faktiskt att Sirius klarade det ganska bra. Försvarsspelet var tryggt och stabilt i stort sett hela matchen, även om man tenderade att sjunka ihop väl mycket de perioder då Dalkurd pressade. Fernberg gjorde en bra match som högerback och Storm tog ytterligare ett steg framåt mot den form som vi hoppas på. Överhuvudtaget minimerades misstagen bakåt och Bylle var säkerheten själv i kassen. Det kändes faktiskt nästan aldrig riktigt farligt, förutom vid Sundströms friläge alldeles på slutet.

Framför allt lyckades St Cyr helt och hållet med uppgiften att radera bort Brwa Nouri från matchbilden. Han var heelt osynlig. Erik Z höll ihop det defensiva mittfältsspelet på ett riktigt, riktigt bra sätt ända tills orken tröt helt sista 10. I mitt tycke var han bäst på plan i blåsvart.

Sirius lyckades också utnyttja ytorna bakom Dalkurds ytterbackar, vilket ledde till många fina omställninsglägen. Tyvärr lyckades man inte omsätta tillräckligt många av dem i heta målchanser, och inga av dem i mål, förstås. En del av det får nog tillskrivas den dåliga planen. Dock förväntar jag mig mer spets framåt. Det kom i andra, men första halvlek var förtam framåt. Men matchplanen var i alla fall riktig.

Den mentala biten tyckte jag funkade okej. Inte förrän på slutet kunde man sett nervositet spruta ur öronen på vissa spelare. Det är också befriande att se 18-årige Kango komma in och direkt börja utmana på sin kanta. Han har helt klart en bra bit kvar när det gäller att värdera lägen och att vara smart med bollen. Men inställningen är fantastisk, och han är också otroligt nära att bli matchhjälte.

Framför allt såg jag inga tendenser till att vilja kliva undan, som har varit fallet i Sirius de senaste säsongerna. Jag tror också att spelarna klart känner att de var det bättre laget idag och att de gjorde en rätt bra match. Självklart måste bollarna sitta också för att det ska bli full poäng för insatsen, men på det stora hela gör Sirius en okej match inför en klart godkänd publiksiffra på 1715 pers.

Kortfattade spelaromdömen:

Bylle:
Gör precis vad han ska säkert och stabilt. Känns som att han hade full koll, och när det väl hettade till nöp han Sundströms friläge med ett vaket ingripande.

Fernberg:
Fick spela högerback efter ett sent beslut baserat på planens skick. Man ville ha en mer fysisk spelare när planen var dålig, vilket jag tror är riktigt tänkt. Fernberg klarade sin roll väldigt bra. Stark i luftrummet och säker i positionsspelet och samarbetet med Storm. Dock inte på något sätt någon offensiv kapacitet.

Storm:
Styrde försvaret bra idag. Vann det mesta i luften och gick sällan bort sig, förutom vid ett par enstaka tillfällen då det dock blev rätt farligt. Men man får inte glömma att det var bra spelare emot också. Kom bra till på ett par fasta situationer offensivt, men borde kunna få ut mer av sin längd och sin nickstyrka där.

OZ:
Ska ha varit riktigt darrig i premiären. Här var det betydligt mer stabilt. Också stark på huvudet. Mot slutet kom han fel i en del situationer och verkade stundtals rätt skärrad. Höll på att felträffa en boll i egen kasse. Men på det stora hela distinkt och utan krusiduller. Väck med bollen bara! Rätt på en sådan här plan.

Haisem:
Ett offensivt hot på sin kant och viktig på fasta med sin vänsterfot. Borde kanske ha slagit straffen. Gjorde en riktig miss på slutet när han ville dribbla, och gav Dalkurd ett giftigt läge som kunde resulterat med lite otur. Annars klarade han sina uppgifter strålande och hade stor del i att det såg så stabilt ut hemåt.

Erik Z:
Tycker som sagt Erik var bäst på plan idag i konkurrens med Dalkuds målis. Styrde det defensiva spelet från sin centrala mittfältsroll och visade upp utmärkt spelförståelse och kyla i trängda lägen. Växer mer och mer för varje match. Tog dock heelt slut med kvarten kvar och skulle bytt om inte StCyr tvingats utgå.

St Cyr:
Plockade bort gästernas stjärna Brwa Nouri i det närmaste helt och hållet. Hade en betydligt mer defensiv utgångsposition idag vilket passade honom bra. Stark defensiv insats på mitten på det stora hela, men hamnar i bland i situationer som han får svårt att ta sig ur. Tvingades utgå efter ett mordförsök från gästernas Gargouri som hoppade in i honom bakifrån med dobbarna långt upp på vaden. Borde nog varit rött direkt där. Dock rapporteras att St Cyr ska vara ok.

Mani:
Höll längre än förväntat med tanke på sin tidigare skada och spelade mer vårdat än på länge. Var inblandat i mycket av det farliga som Sirius skapade i första halvlek och gjorde en för mig överraskande bra och stabil insats. Byttes ut mot Kango när orken tröt i mitten på andra halvlek.

Petter:
Hade lite svårt att komma till rätta med sin något ovana roll som central mittfältare, men skötte det okej. Hade ett par riktigt bra chanser att struta på, men båda avsluten gick över. Det ena tätt, tätt över. Växte in i matchen mer och mer och i takt med att Dalkurds mittfält tröttnade fick han bättre ytor att jobba med. Godkänd insats.

P:
Spelade som ytter mittfältare och hittade en ganska bra position bakom Dalkurds vänsterback. Borde dock kunnat utnyttja det bättre och skapade lite för få chanser för att det ska kännas helt bra. Borde som kapten ha gått in och chefat kring straffsituationen. Hade visserligen ett par fina chanser och är viktig i det offensiva spelet med sin rörelse, men jag förväntar mig mer av P. Och jag vet att det finns där.

Sunday:
Ja vad ska man säga? Visst måste man gilla en 19-åring som vill göra mål så mycket att han snyter en straff. Det är ju inte bara hans fel att ingen går in och chefar honom. Han ligger bakom massor med chanser för Sirius och är ett ständigt hot. Samtidigt kunde han ha blivit utvisad när han efter att ha fått en varning redan slog bort bollen efter en avblåsning. Idioti! Borde förstås ha satt ett av sina fina lägen, men är ändå Sirius viktigaste spelare offensivt. Hade också otur med planen när bollen studsade upp försmädligt vid friläget på övertid.

Kango:
Inställningen är fantastisk! Han har suttit på bänken och sett att backen han har mot sig är kass och vill stöta hela tiden. Han kommer in och utmanar och gör det bra. Höll så när på att få ett friläge, men backen hann kapa honom (gult kort). Och var också riktigt nära med sitt skott som touchade på motspelare. En perfekt spelare att slänga in i slutskedet av matcherna, men har en bit kvar när det gäller rutinen. men ett stort framtidslöfte!

Ian:
Spelade för lite för att det ska kännas värt att kommentera.

Tränarna:
Bra att få ihop försvarsspelet såpass bra efter matchen mot Umeå. Bra val att spela Fernberg på ytterbacken. Byten känns också väl tajmade. Samtidigt signalerar straffsituationen ett ledarskapsproblem som kommer någonstans i från och som måste redas ut. De offensiva fasta situationerna behöver också mer struktur. Sirius problem ligger framför allt på mittfältet, och skadelistan ser ju ut som den gör. Får nog dock tuffa dagar så länge poängen inte kommer.

Sammanfattningsvis:
Sirius stod för en helt okej insats och neutraliserade Dalkurds beryktade, om än dock för nivån oprövade, offensiv. Man skapade definitivt tillräckligt med chanser för att vinna matchen, och borde också gjort det om allt hade klaffat. Ett lag som inte vinner en hemmapremiär kan knappast få helt godkänt, men helt klart var insatsen en stort kliv i rätt riktning. Dock har man inte hur långt tid som helst att måtta sådana kliv. Poängen måste rassla in innan något lag rycker för mycket. Det kommer att ske i nästa omgång om inte trean kommer då.

24 april 2010

Hemmapremiär!

Så är det äntligen dags att få se riktig tävlingsfotboll på Studenternas. I morgon gör Sirius nämligen hemmadebut i Norrettan mot poplaget Dalkurd. Premiären blev som bekant ingen större succé med 0-2 mot väntade topplaget Umeå FC. Och nu väntar alltså seriefavoriten - om man får tro spelbolagen. Det är onekligen, precis som vi tidigare konstaterat, ett hårt schema för Sirius inledningsvis. Typiskt nog, eftersom Sirius skadelista är i stort sett lika lång som den över tillgängliga spelare.

Men för den som varit nere på Löten i veckan finns i alla fall ljusglimtar. De senaste dagarna har Fredrik och Gallo kört för fullt, alla moment, på träningar. Dessutom gjorde Blomman en hel träning i förmiddags och Emir går på med boll nästa vecka. Spelarna börjar komma tillbaka alltså. Framför allt i Gallos fall går allt rekordsnabbt. Han har kört hela veckan för fullt och sett bra ut. Det skulle inte förvåna mig ett dugg om han kommer att finnas med i Brännans trupp till matchen i morgon.

Samtidigt har Moses hamnat på skadelistan. Problem med en fot. Söderbrings baksida av låret har hållit honom från bollträning i veckan, och Jernberg rehabbar likaså. Fortfarande är det alltså match mot Dalkurd med ett kraftigt reducerat manskap som gäller. Det innebär att man knappast kommer att behöva vara Saida för att sia i vilka spelare som kommer ingå i truppen. De som är friska är med, helt enkelt.

Lite fler frågetecken finns väl kring hur laget kommer att formeras. Där handlar det framför allt om hur redo Gallo är. Normalt slänger man inte in en kille som bara tränat en vecka efter en halvlång skadeperiod i en startelva. Å andra sidan är Gallo one of a kind, och exakt den spelare som Sirius saknat mest de senaste matcherna när innermittfältet rasat ihop.

Bylle får med all säkerhet fortsatt förtroende i målet. Ingenting hände i Umeå som motiverar en förändring på den posten. Enda frågetecknet i backlinjen är om Oscar spelar eller inte. Om inte, vilket känns 50-50 att döma av träningarna i veckan, så rasslar det till i en hel kedja - Fernberg går in centralt, Ian (troligtvis) ned på högerbacken och Petter kliver in centralt (om inte Gallo kan starta). I så fall startar förmodligen även Kango eftersom Moses är fotöm och Mani knappast klar för 90. P spelar, EZ spelar, Sunday spelar och St Cyr också. Och alla som såg St Cyr pulverisera bort Mutumba från matchen på Vilundavallen här om året kan nog räkna ut vilken uppgift som han lär åka på, nu när starkiller Olsson är på skadelistan.

Dalkurd å sin sida har problem i backlinjen eftersom mittback Mihajlovic är avstängd. Högerbacken Himen Sadi gick ut med vad som såg ut som skadekänningar i cupmatchen mot Väsby i veckan - och det är ännu så länge oklart om han kommer vara med. Dessutom vilade anfallsduon Sundström - Halilovic enligt Dalademokraten från cupmatchen med lättare skador. Men jag är beredd att sätta min högra hand - eller ...eh... handske i alla fall - på att de finns med i morgon.

Hur som helst är det klart att det är en försvagning för Dalkurd i en redan svag lagdel om en eller två ordinarie backar inte kan spela. Dalkurd släpper till fantastiskt mycket heta chanser bakåt. I träningsmatchen på Löten hade Sirius fyra rena frilägen som sumpades. Mot Peking det dubbla. Mot VSK i premiären, enligt matchrapporter, fyra-fem frilägen. Och även några mot Väsby i cupen. Om inte tränarparet i Borlängelaget gjort något rent magiskt i veckan kommer Sirius också att få gott om krispiga anfallslägen.

Dalkurds styrka är förstås i andra änden av planen. Den offensiva besättningen är riktigt stark för nivån med ett habilt och rutinerat anfallspar i Halilovic - Sundström och kreativa mittfältare som Brwa Nouri, Lill-Abic, Jelecak, med flera. Nästan en överflödets förbannelse. Och en klart märklig balans. Dalkurd vill ha mycket boll i sina matcher och är bra med boll. Men det lilla jag sett har de varit riktigt usla utan boll. Tappar position och stöter nåt vansinnigt i jakten på återerövring. Dessutom är kortpassningsspel i sig ett högriskprojekt på mellansvenska vårplaner.

Det känns på förhand som en ganska jämn match. Med ordinarie manskap skulle jag utan att darra på manschetten utnämna Sirius till klara favoriter, men man kommer med all säkerhet behöva klara sig utan startkandidater som Blomman, Söderbring, Olsson, Jernberg och Mani från start. Och ett stort frågetecken för Gallo. Det gör att jag tycker att favoritskapet ligger på Dalkurd. Sirius är visserligen notoriskt starka i hemmapremiärer, ingen förlust de senaste 10 åren. Men jag hatar den typen av statistik eftersom den inte säger särskilt mycket om nästa match. Den ger dock möjligtvis en positiv känsla i truppen som kan vara viktig, i synnerhet efter en förlust som i premiären mot Umeå. En känsla av trygghet och självsäkerhet som verkligen inte skulle skada.

Studans tre nycklar för seger blir hur som helst följande:

1. Utnyttja luckorna som ges:
Dalkurd står högt. Man vill ha ytterbackarna i princip på mittlinjen och numerära överlägen på mitten. Det gör att man blir extremt sårbara när man förlorar boll. Ytorna kommer att finnas för snabba omställningar och för djupledslöpningar. Den här gången, till skillnad mot i träningsmatchen, måste Sirius förmå att utnyttja det. Ett friläge ska helt enkelt vara mål. Dalkurd kommer helt säkert att ha mer boll än Sirius, men jag skulle tro att Sirius kommer att ha fler målchanser.

2. Lägre försvar:
Sirius spelade med högt försvar i träningsmatchen mot Dalkurd. Av princip. Det var det man skulle träna på. Det skulle inte direkt komma som en överraskning om Sirius kommer att ha en lägre utgångsposition i morgon. Dalkurd vill hela tiden sätta igång snabbt och då är det naturligtvis viktigt att ha rätt position när spelvändningarna kommer. En lägre utgångsposition ger också - i teorin - bättre ytor att kontra på. Nyckelpositionerna kommer de defensiva mittfältarna att ha. Det är Erik Z - och förmodligen StCyr - som kommer att ha som uppgift att styra Dalkurd dit vi vill ha dem. StCyr kommer förmodligen ligga stenhårt på Brwa Nouri, som är gästernas klarast lysande stjärna. Lägre och tätare kommer ge Dalkurd mindre plats för sitt önskade spel på en förmodat dålig plan.

3. Huvudspelet:
Och då menar jag inte nickar och sådant. Inställning, självförtroende, revanschlusta. Sirius dominerade halva första halvlek mot Umeå, som inte hade ett skott på mål förrän 20 minuter in i matchen. "Känslan var att vi slaktade dem", sa Brännan om den perioden. Sedan händer något. Övertaget ger inte utdelning i chanser och Umeå kommer upp i ett par anfall och då rasade tryggheten i spelet. Sedan var Sirius helt borta ur matchen. Så får det naturligtvis inte vara nu. Ingen får gå och gömma sig och ingen får tappa huvudet. Det är hemmapremiär, fint väder och mycket folk. Om alla spelare går in till start med känslan av att vi kommer äta upp dem, vi vet deras svagheter och vi kommer att kunna kontrollera deras styrkor lätt. Då är halva matchen vunnen.


Gisseelva (men fan vet):

Bylle
Ian - Storm - Fernberg - Haisem
EZ - StCyr
Kango - Petter - P
Sunday

20 april 2010

Premiärförlust - och jordens undergång?

Sirius inkasserade en - som Studan varit inne på tidigare - inte helt oväntad premiärförlust borta mot Umeå i helgen. Och - inte heller helt oväntat - bröt partystämning ut hos kommunens alla vad-var-det-jag-sa-are. Kommentatorsfälten på UNT:s liverapportering fylldes snabbt med krav på avgång, nedflyttningslöften och inkompetensförklaringar. Det är inget konstigt med det. Sirius har gett sig in i årets seriespel med högtflygande ambitioner om snabbt avancemang. Samtidigt har man också betonat en annan aspekt. Långsiktighet.

Alla tycker det är bra med långsiktighet. Oerhört få verkar begripa vad det betyder. Ta bara SVT:s fotbollsexpert Thomas Wernersson. Han utgör som vanligt ett fint exempel när man ska illustrera kappvändarnas analysnivå. Inför allsvenska säsongen i fjol hyllade han Kalmar FF:s långsiktiga satsning och stabilitet. Efter fem omgångar hade KFF tagit en poäng. Då gick Wernersson ut i ett sånt där snajdigt promenadsnackarinslag och sågade föreningens kompetens, ifrågasatte Nanne Berglunds förmåga att ersätta flyktade spelare med ett nytt spelsätt och utlovade nedflyttning. Senare på hösten, då Kalmar var med i guldstriden hyllade han återigen föreningens långsiktighet och förmåga att stå emot omgivningens tryck efter en usel inledning.

Och han har ändå jobb som expert.

Det finns fler exempel än så. Mer näraliggande. Sågningarna efter Sirius bortamatch mot Trollhättan i fjol (förlust 5-2) var lika talande. Och de som höll i sågen hade uteslutande det gemensamt att ingen av dem hade sett matchen. Jag har inte sett matchen mot Umeå FC heller. Det har få av de som är ute och svär i media heller gjort. Därför kommer jag heller inte att kommentera vad som gick fel, även om jag har mina gissningar kring var det brast. Men det vore inte särskilt rättvist.

Däremot kan jag konstatera att bortaförlusten mot Umeå i sig inte på något vis utgör ett totalstopp för Sirius toppambitioner. Ingen hade rimligtvis kunnat tro att Sirius skulle kunna gå rent genom serien. Och om man spanar på serien så kan man snabbt konstatera att om Sirius ska torska en fyra-fem matcher under året så till hör bortamatcherna mot de förväntade topplagen de mest troliga att förlora.

Det betyder förstås inte att det är ett godkänt resultat, eller något man kan vara nöjd med. Det betyder bara att det inte är ett ologiskt resultat. Som i sig inte säger ett skit om Sirius möjligheter att gå upp i år - precis som en seger inte heller hade gett någon sådan information (jämför med 5-1 borta mot Degen i premiären 2008).

Vad det däremot innebär är att resultatet direkt sätter press på spelare och ledare i Sirius. En seger, eller ett oavgjort resultat hade inneburit lite andrum och lite gratisenergi. Förlusten innebär att veckan måste ägnas åt att analysera förlusten och förbereda helgmatchen från ett helt annat utgångsläge. Det är klart att det är en nackdel. Pressen på Sirius inför hemmapremiären mot Dalkurd blir riktigt stor. Och det kommer att bli en riktigt viktig match. Seger, och man kan ta med sig känslan av att vi är svårslagna på Studenternas och känslan av att vi kan vinna mot de förväntade topplagen. Förlust kommer innebära en ruskigt jobbig stress redan från början där man ser hur konkurrenter lägger uppåt sex poäng mellan sig och Sirius.

Det som ändå känns lite positivt efter helgens match är tongångarna bland spelare och ledare jag mötte igår vid U21-matchen. Det finns uppenbarligen en vilja att analysera vad som gick snett och jobba med det. Det finns självinsikt. Flera spelare än någonsin under förra säsongen har bett att få en kopia av matchen för att kunna analysera sin insats. Det är en detalj, men det signalerar ändå att på ett plan har Sirius ändå kunnat ta ett steg från i fjol.

Nu börjar en vecka av hårt arbete. Jag utgår från att tränarna åker och spanar in Dalkurd i cupen mot Väsby i morgon. Jag utgår från att man funderar sig gråhåriga på hur man ska lösa det centrala mittfältet. Det verkar inte troligt att Jernberg är i matchslag till helgen och utan Jernberg eller Gallo kan man knappast spela det spel man vill spela. Utan dem kommer inte Sunday och P i spel utan att man kommer på något annat sätt som inte är beroende av spetskompetens när det gäller spelsinne och passningsfot.

Mycket snack med försvarsspelarna återstår också. De sista försäsongsmatcherna visade att backlinjen har en bit kvar till samspelthet. Ingenting som rapporterats från Umeå tyder på att den problematiken är löst. På söndag väntar ett betydligt mer offensivt lag som kan förmodas sätta mer tryck på backlinjen. Paradoxalt nog kan det i och för sig visa sig mer lätthanterligt för Sirius försvar än Umeås omställningsspel och fokus på fasta situationer. Men det hindra ändå inte att man måste jobba med detaljerna. Det faktum att Sirius valde att plocka ut en icke-skadad mittback med en halvtimme kvar i söndags visar också på att något inte fungerade.

Brännan och Antonio gör i mitt tycke helt rätt som fokuserar på de spelare som finns tillgängliga och inte på de som är skadade. Det är jag, och andra tyckare runt om, som drömmer om comebacker. Av den enkla anledningen att den tillgängliga truppen idag är en trupp för mitten av tabellen. Men med ett topplags förväntningar. Därför är ett korrekt långsiktigt arbete att jobba på i lugn och ro med de förutsättningar som finns och försöka ta de poäng som går. Att stressa med halvskadade spelare och börja flytta runt och möblera om är knappast lösningen. Det är en gigantisk utmaning som jag hoppas klubben klarar av.

18 april 2010

Premiär!

Dåså. Medans spelarna sussar sött på hotellet i Sundsvall, där man bussresepausar för natten efter att islandsvulkanen omöjliggjort den planerade flygningen, konstaterar Studan att det är ynka halvdygnet kvar till seriepremiären borta mot Umeå. En sjukt viktig match förstås. Viktig, för att det är nu som ambitionen att gå direkt tillbaka upp igen ska börja mätas på riktigt. Viktig, för att det är nu som Sirius ska visa att man klarat förvandlingen från ett förlorande lag (16 vinster senaste 60 seriematcherna) till ett vinnande lag. Viktig, för att det är nu Sirius ska visa att man är starka även på bortaplan (åtta bortasegrar sedan 2007).

Men det är inte kattskit på andra sidan. Umeå FC tror jag är ett lag som kommer att vara väl inblandade i uppflyttningsstriden hela vägen. De har i stora delar samma trupp som i fjol. Samma trupp som slutade fyra efter en ramstark höst. Dessutom kryddad med välbekanta Sundsvallsduon Kali Ongala och Robert Mambo-Mumba. Umeå borta är ungefär så tufft det kan bli som premiär.

Trupperna släpptes idag. Kika på respektive lags hemsida. Jag känner mig dock rätt säker på att båda lagen har med spelare som förmodligen inte kommer spela. Umeå har tagit ut 18 man och Sirius har 17 på bussen. Nu är visserligen bänken utökad med två spelare inför i år, men jag tror ändå inte att lagen kommer starta på samma sätt som i genrepen.

För Sirius del är skadeläget som bekant närmast patetiskt. Förmodligen saknas fem-sex spelare som nog skulle betecknas som startspelare i en fullt frisk trupp. Inget lag på den här nivån kan behålla slagstyrka med såpass mycket spelare i sjukstugan. Framför allt kommer förstås spelare som Gallo, Blomman och Jernberg saknas. Framför allt försvaret gör att jag tvivlar på att tränarna sover i denna sena timme. Det finns en hel del att vrida och vända på, och inte minst halvskadade spelare som testas sent.

För Umeås del ska det bli mest intressant att se hur offensivt de tänker spela. Senast hade de en patologiskt offensiv uppställning med Chennoufi/Lundström centralt på mitten och Ongala på högerkanten. Vågar de spela så även i morgon? Dessutom verkar det ytterst tveksamt om Mambo-Mumba ska kunna komma till spel, även om han finns med i truppen.

Magkänslan inför matchen är ändå att Sirius kommer få det oerhört tufft att ta med sig poäng hem. Sirius har kanske inte riktigt bredden för att hota de allra bästa lagen i serien med såpass mycket folk på skadelistan. Samtidigt är det ett fantastiskt läge för många av spelarna att ta chansen på platser där det nu öppnas möjligheter.

Tre nycklar till seger:

1. Försvarsspelet måste hänga ihop bättre än senast. Umeå är starka offensivt, framför allt centralt. Sirius mittbacksspar - troligen Storm-OZ - måste hålla ihop spelet bättre än senast och kommer säkerligen dessutom att få ta ett extra ansvar för ovana ytterbackar. Nyckelspelaren nummer ett blir ändå Erik Z som jag inte kan tänka mig annat än att han spelar defensiv mittfältare framför backlinjen. Han blir den som ska hålla upp laget samt störa ut Umeås centrala mittfält.

2. Sunday och P måste leverera. Sunday har unika spetskvalitéer och P är i bra stunder en väldigt smart och hårt arbetande forward som är riktigt bra på att skapa ytor för sina medspelare. I en matchbild där nog Umeå kommer att ha rätt mycket boll blir förstås Sirius förmåga att hota när laget väl har bollen avgörande. Ju vassare Sirius anfallare är, desto lägre kommer Umeås backlinje hamna och många lag på den här nivån får då problem att hålla ihop lagdelarna på ett bra sätt.

3. Den mentala förvandlingen. Sirius har varit extremt svaga i motgång senaste säsongerna. Och man har varit direkt usla i bortaspelet. Det har laget jobbat en hel del med och det måste man ha kommit en bit på väg med om det ska bli poäng. Matchen mot Giffarna i cupen var därför ett riktigt viktigt kvitto på att Sirius faktiskt kan resa sig. Efter en usel inledning på andra halvlek där man tappade 1-0 till 1-2 reste man sig på ett formidabelt sätt och kom i en slutforcering av en typ få kan komma ihåg när Sirius lyckades med senast. Och kvitteringen kom också. Det slutliga förlustmålet på övertid kan till och med ha varit ren tändvätska. Siriusspelarna upplevde att de var det bättre laget och alla sa att de hade känslan att det här tar vi i förlängningen. Den känslan ska in på plan i morgon. Då har vi okej chanser på poäng.

12 april 2010

Studan tippar norrettan

Det börjar dra ihop sig nu. Sista träningsveckan för lagen i Norrettan innan det brakar loss nästa helg med tre matcher på lördagen och resten på söndagen. För Sirius del väntar som bekant Umeå FC borta på söndag. Studan vill inte vara sämre än alla andra låtsasexperter och kommer här med sitt tips för serien. I grunden känns serien oerhört oviss. Delvis förstås för att det är 12 nya lag att hålla reda på - eller 13, Vasalund är ju också i princip helt nytt. Studan har inte den järnkoll man låtsas att man har, helt enkelt. Så vi gör som vanligt. Gissar, spår i sump, surfar, tittar på videos, snackar med folk som borde ha koll och analyserar spelartrupper. Och så blandar vi det med ren kremlologi - det vill säga, vilka signaler skickas ut av de olika klubbarna.

Resultat blev hur som helst så här. Utan inbördes ranking.

Toppstriden:

Det blir som sagt jämnt. Inget lag lär kunna springa ifrån tidigt som Degen i fjol. Inget lag känns heller helgjutet och skoningslöst, som Mjällby i Superettan i fjol. Inget lag har vässat tänderna in absurdum. Jag kan se att minst sex-sju lag kommer att ha toppar som är fullt tillräckliga för att slåss om uppflyttning, om de bara är tillräckligt jämna. Samtidigt måste man komma ihåg att det alltid är sjukt svårt att vinna en serie. Generellt sett är det betydligt enklare att stanna kvar i Superettan än att gå upp, vilket säger sig självt egentligen. Det lag som vill gå upp får inte ha några längre svackor under säsongen och måste vinna bortåt 20 matcher, medan man kan stanna kvar i den högre serien på att vinna färre än var tredje match. Visst skiljer det en del mellan lagen i serien. Men spelar man i Superettan har man också bättre trupp.

Dessa fyra lag tror jag dock gör upp om segern:

Valsta Syrianska IK
Valsta var länge med och slogs om superettakval i fjol bakom suveräna Degen. Länge såg det ut som om man skulle tappa skyttekungen Draganov till någon obskyr liga, men han blev kvar. Och det blev även en hel mängd viktiga spelare. De tyngsta tappen är förstås Slavik Jevtuschenko till Brage och Bylle till Sirius. Å andra sidan har man en hel hord med vettiga spelare på in-kontot som Väsbybackarna Motas och Johansson, Cigel från Vasa, gamle siriusbekantingen Rytterbro och unge hammarbytalangen Dibranin. Valsta spänner musklerna, spelar bra försäsongsfotboll och går för serieseger och avancemang. Har svårt att se att de skulle lyckas sämre än i fjol.

VSK
Vad är jag för idiot som tippar VSK här uppe efter allt skit den klubben simmat i de senaste åren? Tja, vet inte. Men känslan är att VSK får göra mycket i skymundan i år. Det nya tränarparet Granath och Bärlin verkar efter en hel del intern turbulens i höstas fått jobba på hyfsat ostört. VSK kom femma i fjol, just efter topplagen och är ett lag som få verkar räkna med i år. Det är ungt och det är mestadels hemvävt. Kryddat med Öster-lånet Axel Johansson ser väl också truppen hyggligt komplett ut. Känslan är att premiären mot Dalkurd blir en vattendelare för bägge lagen. Jag tror VSK vinner och jag tror VSK blir att räkna med i år.

Umeå FC
Västerbottningarna hävdar att de ska spela i allsvenskan 2013. Tja, kanske det. Det är väl inte mer korkat än att folk klämde ur sig att Sirius skulle spela i allsvenskan 2012. Hur som helst slutade laget fyra i fjol efter en bra höst, och årets trupp ser ännu bättre ut, och många av kidsen har blivit en säsong mer rutinerade. Centrallinjen med seriens mest intressante spelare (?) mittbacken Jens Sjöström, Erik Lundström/Adam Chennoufi på det centrala mittfältet, Mambo-Mumba som mittback eller mittfältare och en av toppkandidaterna till skytteligatiteln Danny Persson ser ruggigt stark ut. Lägg till det Kali Ongala på ena kanten och Umeå har en startelva som signalerar Superettan. Det blir en ruskigt jobbig premiär för Sirius.

Sirius
Hjärta snarare än hjärna? Vet inte. En supporter kan omöjligt tippa vettigt när det gäller det egna laget eftersom man har överlägset bäst insikt i den egna truppen. Men Sirius har en okej trupp där de allra flesta har rutin från matcher i Superettan eller högre. Mittfältet tillhör nog seriens bredaste och intressantaste och Sunday på topp är en nigeriansk tonåring som har potential för betydligt större scener än Studenternas IP. Målvaktsparet är likaså outstanding. Frågetecknen gäller framför allt försvarsspelet, skadelistan och bredden på anfallet. Sirius utan de fyra-fem som just nu står på skadelistan känns mer mittenlag än topplag. Sirius med Blomman, Söderbring, Gallo, med flera ska slåss om seriesegern. Sedan vore det synd att säga att Sirius har gjort en bra försäsong. Men what else is new.

Sedan har vi ett fält med outsiders/kompetenta mittenlag som kan rubba de flesta, men som knappast håller hela vägen.

Östersunds FK
ÖFK såg ut som ett solklart division II-lag förra sommaren. Alla tränare som just hade mött dem var dock eniga: ÖFK är för bra för att åka ur. De fick rätt. ÖFK gjorde, sin vana trogna, en kanonhöst och kravlade sig upp över strecket. Vad talar för att de blir bättre och jämnare i år? Bra fråga. De fick behålla Ante Björkebaum, anfallaren som vann den interna skytteligan och som ryktades vara på väg åt både det ena och det andra hållet i vintras. Sedan har Lee Makel med sina kontakter på öarna lyckats låna ihop inte mindre än fem unga engelska spelare från starka lag som bland annat Wigan och Bradford. Det är inga namn man direkt känner igen, men de har redan spelat riktigt bra för ÖFK och borde kunna säkra en god start för jämtarna innan de försvinner i sommar. Kanske räcker det för att ett Östersund i fotbollsfeber (400 pers på träningsmatchen mot Solefteå!) ska få se toppstrid i år? Inte riktigt tror jag, men nästan...

Dalkurd
Ja, hur fan bedömer man Dalkurd vettigt? Den som spanar in lagets senaste träningsmatch mot IFK Norrköping (finns här i sin helhet) borde tippa nykomlingarna i den absoluta botten. IFK, som har haft stora problem på försäsongen mot giganter som Myresjö och Smedby, körde över Dalkurd totalt och hade man bara satt lite fler frilägen hade man vunnit med det dubbla. Nu säger inte en enstaka försäsongsmatch ett skit, men faktum är att det inte är den första matchen Dalkurd har haft problem i. Till och med i matchen mot Sirius som man vann visade man upp sidor som fick motståndartränarna att slicka sig om munnen. Dalkurd lever på att ha mycket boll. När de inte har bollen uppträder de direkt huvudlöst. Det funkade i tvåan, men lagen i ettan är väldigt mycket bättre. Och jag kan inte se att Dalkurd förbättrat sig så mycket sedan i fjol. Ska man vinna matcher på ren individuell överlägsenhet måste man vara väldigt mycket bättre än motståndarna. Dalkurd har bra spelare, men jag tror inte det räcker. Spelarturbulensen har dessutom varit skyhög. Så hög att nye tränaren Lasse Eriksson till och med klagat offentligt över att ha 40 pers på träningarna och ingen aning om vilka som kommer att ingå i truppen till slut. Nu vet han, men frågan är om det är i tid för att få ihop en fungerande helhet. Jag tvivlar. Och hur agerar ett Dalkurd i motgång. Det har aldrig hänt förut, men jag är inte övertygad om att de kommer att kunna bära favoritskapet. Och trots allt. En mittenplats är ett kanonresultat för en nykomling som rusat genom seriesystemet på samma sätt som Dalkurd.

Gröndals IK
Ingen vet ett skit om Gröndal. Som vanligt. Samarbetet med BP har renderat i en hög Vällingbykids in i truppen. Resultaten på försäsongen har varit helt okej. Och Gröndal är redan från början ett lag som får agera helt utan press och uppmärksamhet. De har spelat stabil och bra division I-fotboll de senaste säsongerna och till och med varit upp och nosat på avancemang. Det finns egentligen ingenting som säger att de inte skulle göra det i år också. Inget lag kommer gilla att möta Gröndal och inget lag kommer hämta enkla poäng i Aspudden.

Arameiska Syrianska KIF
Norsborgssyrianerna är, tycker jag, det klart mest svårbedömda laget i serien. Man har haft hög omsättning i truppen, men i mitt tycke har man värvat smart och kompetent. Ny tränaren Edmond Lutaj förfogar över en bred och väbalanserad trupp med spännande spelare som Rabi Youssef och Karlos Touma. Man har dessutom sett till att få in ett par välmeriterade mittbackar och har gjort riktigt bra resultat på försäsongen. Dock mot förhållandevis svagt motstånd. Arameiska blir ett lag att se upp med, men jag tror inte de kommer att utmana om seriesegern på allvar. Inte än.

Och så till sist sex lag som jag tror får inrikta sig på överlevnadsstrategier.

Syrianska IF Kerburan
De tredje syrianskalaget i serien och det sämsta. på förhand. Trots sin relativt stora publik tror jag inte man kommer kunna utmana om varken seriesegern eller titeln "bäst i stan". Laget slutade 10:a i fjol och ser på pappret knappast bättre ut i år. Försäsongen har inte varit ett dugg övertygande där man på sistone har fått slita hårt för att få ihop oavgjort mot Frej och Karlslund, samt fått storstryk mot Hammarbykidsen. Enligt rapporter har också spelet haltat betänkligt. Svårt att tro på Kerburan i år helt enkelt.

Carlstad United
Laget med fler minuter hos kronofogden än på träningsplanen. Trots att man verkar ha tusen ekonomiska liv och trots att man lyckats undvika nedflyttning utan större marginaler de senaste säsongerna, så finns man i alla fall kvar i serien. På försäsongen har man segrar endast mot lokala push overs som Hertzöga och KB Karlskoga, men förluster mot alla lag på samma nivå. Det imponerar inte. Turerna i lokalpressen imponerar inte heller. CU är en klubb i kris på mer än ett sätt, och när lag som Värmbol avfärdar dem lätt i Svenska cupen så går det inte att tippa värmlänningarna på någon annan plats än i den absoluta botten. Jo just det. Nyförvärven ser inte så imponerande ut heller.

Hammarby TFF
Som vanligt för TFF är spelaromsättningen i stort sett intern med Hammarby A. De bästa från förra säsongen är uppflyttade till A-laget och de som är lämpade från J-laget flyttas till TFF. Dessutom har man värvat unge och omåttligt lovande vänsterbacken Elliot Käck från Värmdö. Hammarby TFF har spridit insatserna lite lagom på försäsongen och avancerade exempelvis i cupen mot gamla seriekollegan Akropolis i en jämn match. Det känns också som om det är ungefär där Bajenkidsen är nivåmässigt. Tveklöst kommer de att göra en och annan riktigt bra match i Norrettan, men det borde vara ett steg för högt. Och när en klubb dessutom har som huvudmålsättning att leverera spelare till ett Superettalag kan det väl egentligen knappast bli fråga om något annat än nedflyttningsstrid.

BK Forward
Örebrolaget känns som ett av de eviga division 1-lagen på något sätt. Laget är ett typiskt andralag i en mellansvensk hyggligt stor stad och fungerar som någon sorts talangsluss i Örebrofotbollen. Truppen är inte på något sätt något man skrämmer seriekonkurrenter med, och förra säsongen var också en vinglig dans på slak lina. Under försäsongen har man spelat ganska illa och först efter straffar lyckades man ta sig vidare i Svenska cupen på Nyköpings BIS bekostnad. Truppen känns väldigt tunn, även om där finns ett par intressanta namn i bröderna Kuhi och mittbacken Axel Käll. Men det räcker nog inte. Forward känns inte särskilt bra, och räddas nog bara av att det finns fler lag som inte verkar så bra.

Bodens BK
Ett tag kändes det som om Boden var på gång lite. Man lockade med gamla champions league-vinnare i truppen. Men det föll. Precis som att Boden föll i Svenska cupen mot Umedalen med hemska 4-0. Övriga resultat har inte heller varit särskilt imponerande. Boden är idag ett bottenlag och det ska nog till ett effektivt sillyfönster i sommar för att ändra på det. Som vanligt är det dryga resor upp till polcirkeln, och hemma kanske man kan ta en del poäng. Men Boden blir svagt. Inte nedflyttning, men bottenstrid. Eller jo förresten. Det blir nog nedflyttning ändå.

Vasalunds IF
Bottenkonkurrenter med Sirius i fjol, och ett anfallsglatt lag som gärna släppte in 4-5 bollar, men som också kunde göra en hel del. Mycket tack vare Kennedy, som med sina 12 mål i fjol producerade tillräckligt för att få ett kontrakt med Djurgården. Förutom Kennedy har man sedan tappat i stort sett en hel startelva med bra spelare. Martin Andersson, Ponomarev, Senatore, Varnava, Dimitriadis, Jonsson. You name it. Påfyllnad har skett mestadels med kids från egen, visserligen högkvalitativ, juniorverksamhet. Och så Vadim Jevtuschenko då. På försäsongen har man ändå klarat sig hyggligt, men det är ändå svårt att se att Vasalund ska kunna göra en bra säsong med nuvarande trupp.

Äsch, jag lottar väl ihop en sluttabell av ovanstående också:

1. Valsta Syrianska
2. Sirius (måste jag ju tro)
3. Umeå FC
4. VSK
5. Arameiska Syrianska
6. Dalkurd
7. ÖFK
8. Gröndal
9. Kerburan
10. Vasalund
11. Forward
12. HTFF
13. Boden
14. Carlstad United

Så. Vad tror ni?

10 april 2010

Sirius ute ur cupen

Sirius förlorade mot Giffarna med 3-2 i genrepet, som väl alla vet vi det här laget. En frispark på övertid sänkte hemmalaget. Bittert och surt förstås. Men vem är jag att säga om det var rättvist eller inte? Jag kan bara konstatera att det fanns väldigt mycket idag som såg väldigt mycket bättre ut än i måndags mot Sleipner. Det mesta faktiskt.

Mycket av den önskelista jag knackade ner häromdagen kunde bockas av. P gjorde mål, till exempel. Och inte bara det. Han utmanade, gick in framför sin back, hade en i stolpen efter fint skott. Kort sagt han var bra. Det var Sunday också, och helt plötsligt fanns ett anfall med spets och som hela tiden förmådde hota superettorna. Så vann Sirius också avsluten klart.

Likaså fungerade mittfältet klart bättre än sist. Erik Z tog ytterligare ett viktigt steg på den viktiga rollen mellan mittfält och försvar och visade att han kan bli en av lagets viktigaste kuggar framöver. En lägre stående StCyr gjorde också en klart bättre insats än sist, även om det mest glädjande på den positionen under matchen var Gallos besked från läktaren att rehabbandet går klart snabbare än förväntat. Sedan har vi fallet Jernberg. I första halvlek fick vi se en riktigt bra Jernberg som var delaktig både offensivt och defensiv. Den Jernberg är guld värd.

Just därför är det extra frustrerande att GIF-försvarets våldsfotboll tvingade av honom redan i halvtid.

Sirius egna försvar får dock fortfarande skrivas in som en minuspost i boken. Storm har en bra bit kvar till att vara den viktige mittbackskugge man drömt om. Och Oscar hade en, ähum, mindre bra dag på jobbet. Framför allt sitter inte backlinjen ihop. Varken med sig själva eller med resten av laget, vilket skapar osäkerhet i snart sagt alla defensiva moment. I början stod man konsekvent för lågt och lät Sundsvall äga mycket boll på offensiv planhalva. I andra försökte man korrigera och stå högre, och då rann bollarna igenom istället.

Försvaret på defensiva fasta ska vi inte ens tala om. En variant som man i alla fal borde testa är att markera motståndarspelare.

Och för att dra ihop det hela. Giffarna är ett förväntat topplag i Superettan. Nu tror jag knappast att det blir så. På sin höjd en bra mittenplats. Giffarna har massor med bra spelare i truppen, men en svår oförmåga att få ihop det till en fungerande enhet. Det blir nog fiasko även i år. Det förtar dock inte Sirius insats. Sirius spelade en helt jämn match med norrlänningarna och man skapade betydligt fler vassa chanser. Det är ett bra kvitto. Inte minst i och med att man lyckades etablera press och komma tillbaka i matchen efter en djup svacka i början av andra. Trots att nyckelspelare som Jernberg och Sunday tvingats byta.

Jo, en sak till. Jernberg och Sunday tvingades till byten på grund av skador. Skador orsakade av vårdslösa tacklingar. En av dem bakifrån. Det är nu inte otroligt att båda missar premiären och vill det sig illa är Jernberg borta längre än så. Tidigt att säga förstås, men det var inga snälla smällar. Skador sker. Så är det bara. Men domarens huvuduppgift är också att minimera skaderisken genom att förklara vad som är acceptabelt och inte. Det är därför lite smått ironiskt att det är Sören Åkeby som tvingas plocka av Giffarnas mittback Brink i andra halvlek, när domare Hamlin inte förmår göra det själv. Det är Brink som skickar både Jernberg och Sunday till sjukstugan. Och han hade dessutom ett antal andra situationer som borde renderat i gult. Tack Snuffe för att du agerar.

Men ändå.

Det finns några olika sorters dåliga domare. Jag har inga problem med domare som inte riktigt hänger med, eller som saknar viss spelförståelse, eller brister lite i kompetensen från och till. Alla kan ha en dålig dag på jobbet och det finns ett stort underskott på fritidsdomare i Sverige. De som ställer upp är i stort sett värda respekt. Även de mindre bra. Spelar man i ettan får man också domare på division 1-nivå.

Men. Det finns en typ av dåliga domare som jag bara inte kan med. Den kategorin tillhör Hamlin. Domare som inte dömer själva. Domare som måste lyssna in omgivningen innan de fattar sina beslut. Domare som inte vågar ta en avgörande situation. Av personlig osäkerhet. Det är sådana domare som inte bara avgör matcher, de skickar dessutom spelare till skadestugan. Att inte Moses får straff när han går mellan två backar och vräks ner med ett klassiskt fälleben är en sak. Hamlin kan ju ha missat situationen (rättvänd från 10 meter). Men när Sirius sedan gör mål direkt efteråt och Hamlin går till Sirius bänk och säger "nu gjorde ni ju mål i alla fall", så innebär det att han inte ska döma mer fotboll. Aldrig. Det innebär att han insåg att han borde dömt straff, men inte vågade/ville. Och att han sedan anser att det är okej eftersom Sirius ändå gjorde mål i situationen efter.

Så dålig får man helt enkelt inte vara.

(Men vi avslutar med en positiv nyhet till. Studan pratade lite med Fredrik Söderbring i pausen. Fredrik gjorde ett muskeltest igår och fick klartecken. Det finns helt enkelt ingenting muskulärt som skiljer dagens knä från det före korsbandsskadan. Fredrik kommer därför göra sina första 20 matchminuter i U21 i veckan.)

09 april 2010

Tävling * Tävling * Tävling * Tävling

Hej vänner!

Studan har tjatat ihop ett fint pris och känner därför att det är dags att utlysa en tipperitävling kring årets fotbollssäsong. Reglerna kommer att vara sjukt enkla - den som får mest poäng vinner. Poäng får man för att gissa rätt - eller jag menar förstås veta rätt - på nedanstående frågor. Tipset lämnar ni in genom att svara i kommentatorsfältet. Det är dumt att tippa anonymt, så logga antingen in med bloggerkonto eller välj "namn/url" som option i kommentatorsfunktionen och skriv vad du heter. Västranick funkar också. Priset kan hämtas ut på Studenternas IP i nära anslutning till sista matchen för säsongen, bandypremiären eller genom så kallat hembesök.

Priset ser ut så här:





En röd tröja med Siriusmärke, nr 1 och puma-logga kan ju bara betyda en sak. Richards träningsskjorta från i fjol. Oj vad fint! (Eventuellt kommer det att gå att tigga ihop fler pris under säsongen. I så fall får ettan välja först, sedan tvåan, etc)

Och här kommer så frågorna och det antal poäng de är värda:

1. Seriesegrare div 1 norra 2010 (7p)

2. Kvalplats samma serie (5p)

3. Nedflyttningslag - obs 3 st (3p/rätt tippat lag)

4. Vilken slutplacering får Sirius i norrettan 2010? (4p för rätt plats, 2p för platsen över eller under)

5. Vilken placering har Sirius när serien vänder, efter 13 omgångar? (4p för rätt plats, 2p för platsen över eller under)

6. Skyttekung div 1 norra 2010 - alla lag (3p)

7. Skyttekung i Sirius div 1 norra 2010 - vid delat ger båda poäng (3p)

8. Poängkung i Sirius div 1 norra 2010 - enligt siriusfotboll.se (3p)

9. Flest kort i Sirius div 1 norra 2010 - gult=1, två gula samma match=2, rött direkt=3 (3p)

10. Vilken målvakt står flest matcher i Sirius i år? - vid lika antal ger båda poäng (1p)

11. Kommer Blomman spela 14 (start eller inbyte) eller fler seriematcher för Sirius 2010 - ja/nej? (1p)

12. Kommer Brännan att få sparken under säsongen - ja/nej? (1p)

13. Kommer Sirius att värva någon spelare under sommarsillyn från ett icke-uppländskt lag ja/nej? (1p)

14. Kommer Sirius sälja en kontrakterad spelare för någon form av övergångssumma under sommarsillyn (både internationella och nationella transferfönstret gäller) - ja/nej? (1p)

15. Kommer Sunday göra lika många eller fler mål för Sirius än det antal kort han får för Sirius i seriespel 2010 (samma korträkning som i fråga 6) - ja/nej? (1p)

16. Kommer Luggen göra comeback, det vill säga göra minst ett inhopp i seriematch för Sirius 2010 - ja/nej?

17. Kommer Sirius för första gången på länge släppa in färre än 1,5 mål per match i serien, det vill säga färre än (ej lika med) 39 mål - ja/nej? (1p)

18. Kommer Sirius göra mer är 1,5 mål framåt per match i serien, det vill säga 40 eller fler - ja/nej? (1p)

19. Kommer Sirius att ha mer än 800 i publiksnitt i norrettan i år (2006 hade vi drygt 900) - ja/nej? (1p)

20. Sista frågan. Hur många olika högerbackar kommer Sirius starta med under säsongen - i seriespel? (2p)

Tipset ska vara inlämnat senast fredag 16 april kl 18:00. Klockslaget i kommentarsposten gäller. Och som sagt, inga anonyma tips beaktas. Svara helst i följande format:

Exempeltips:

1. FC United City Fotboll Club
2. IFK BK
3. AIK, Djurgården, Hammarby
...
8. Kjelledine
9. Einar Brekkan
10. Adam Sobkoviak
...
18. ja
19. nej
20. 8

Frågor på det?

Bra! Då kör vi! Ly-hycka till!

08 april 2010

Inför: "Studan tippar serien"

Sista träningsmatcherna och en och annan cupmatch för norrettankombattanterna i helgen. Efter det finns inga ursäkter längre för att dra på det hela. Då är det dags att tippa serien. Jag har lite småaningar om hur jag tror att saker och ting kommer att gå. Det brukar ju förstås alltid vara fel, men magert utfall får inte förhindra diger analys (vilket brukar illustreras av diverse statliga utredningar).

Studans målsättning är dessutom inte bara att tippa serien för egen maskin. Studan funderar också på att utlysa en liten tävling med trevligt pris för de eventuella läsare som kan tänkas finnas.

Ut-värdena av analysen är som sagt inte fastställda, men här kommer några preliminära in-värden:

* Fan vad jämnt det blir i toppen! Inget lag kommer springa ifrån som Degen i fjol.

* Fan vad ojämnt det blir i botten! Det finns tre klara strykgäng. Minst...

* Gröndal är inte så uschliga som förhandstipsen gör gällande.

* Dalkurd blir ett mittenlag. Vilket är bra gjort som nykomlingar. Men de är klara favoriter i alla förhandstips, de har värvat konstigt och väldigt sent och den stora frågan är hur de kommer att kunna hantera motgångar. Folk tenderar att glömma att idel segrar i tvåan och trean inte säger ett skit om hur det kommer att gå i etta. Det är ett stooort steg.

* Skulle jag lägga in ett oddsspel i nuläget så tycker jag att 25 ggr slanten på ÖFK på Unibet är minst 15 punkter för högt. 7 ggr på Valstasyrianerna är också okej. Däremot är 5 ggr på Sirius, 2,75 på Dalkurd och 25 ggr på CU marginellt bättre än ett odds på 20 ggr på Norkorea som VM-vinnare.

* ÖFK:s britter visade upp en mycket lovande första halvlek mot Sollefteå i helgen enligt rapporter. Framför allt de båda kantspelarna ska ha varit väldigt bra. 400 på läktarna är också starka kort. Det kan mycket väl bli en östersundsvår i år. Och vad händer efter sommaren då de åker hem igen?

* Vasalund såg småstarkt ut en kvart eller två på försäsongen. Nu är det kaos igen.

* Ingen supporter kan ranka sitt eget lag på ett korrekt sätt. Sirius känns därför som mission impossible att placera. Men kom ihåg att Sirius gick upp i superettan på ett bananskal med en på pappret betydligt vassare och mer erfaren trupp än årets, senast det begav sig.

Låt spekulationerna börja, så hörs vi nästa vecka. Ok?

En månad till tack

Kanske hundra pers tog sig till Löten för att glutta Sirius träningsmatch mot Sleipner i måndags. De fick se två förmodade topplag i varsin division 1-serie. De fick se ett lag som var färdigt och ett lag som har problem. Framför allt med tiden.

- Lärorikt, sa Brännan efter förlusten med 1-4 mot Sleipner.

- Mm, tänker jag. Lärorikt.

Nu ska det direkt sägas att 4-1 i baken i träningsmatch knappast säger särskilt mycket om hur resultaten kommer se ut framöver i serien. Matchen som sådan säger lite mer. Den säger till exemepl att det nog är troligt att Sleipner kommer att vara ett topplag i Söderettan. Sleipner spelar en old school svennebananfotboll à la 4-4-2 och de gör det enkelt och rejält och med Kutchi Moilo som krydda. Kul? Njae. Effektivt? Jajegubbar.

Sirius har genom åren alltid haft det rätt jobbigt med den typen av lag. Vill man se det positivt så kommer Sirius knappast att möta särskilt många liknande lag av hög klass i serien. ÖFK kanske, beroende på om de får ihop grejerna. Vill man se det negativt är det mot just sådana lag som Sirius borde ha en fördel. Ytorna mellan backlinje och mittfält var enorma och Sirius hamnade rättvända på den ytan ett antal gånger under matchen utan att kunna få ut ett endaste litet skott på mål från de situationerna. För ett lag som vill ha rättvända spelare i den ytan (vilka lag vill inte det...) är det ett klart IG.

Samtidigt fortsatte fjolårssjukan på ett oroväckande sätt. Sirius spelade med ett enormt tunnelseende. Allt skulle gå genom mitten. Avsaknaden av vettiga planer för att ta sig från bollrullande i backlinjen till farligheter var precis som i fjol tydlig. Jag försökte och försökte, men kunde inte urskilja mycket till mönster eller idé. Allt hängde på stundens ingivelse och tillfälligheter. Ska man spela på det sättet måste man var individuellt överlägsen sina motståndare. Och det var det ärligt talat ganska långt ifrån.

En annan sak som vi kände igen allt för väl från fjolåret var de individuella misstagen. Oftast flera i rad vid varje motståndarmål. Ta Sleipners kvittering bara som exempel. Situationen uppkommer efter det att Ian (som i övrigt klarade sig rätt bra defensivt som högerback) slagit en "förbjuden" passning. Kort och rakt upp på felvänd Petter med bevakning i ryggen. Pang - omställning och frispark i farligt läge. Bylle ställer tre i muren och bollen har gott om utrymme att slinka runt bredvid och ställa Bylle nere vid ena stolpen. Knappast otagbart alls.

2-1 och 4-1 kommer efter hysteriska missar av Fernberg och Haisem och är båda extremt enkla mål. 3-1 kommer på en hörna där markeringen på gästernas bästa huvudspelare mittbacken Häll är obefintlig. Nicken blir ändå svag men går via Bylle i stolpen och in.

Mycket mer än så skapade ju inte Sleipner. Men det behövde de ju å andra sidan inte göra. Blir man bjuden på tre-fyra bollar behöver man ju inte förta sig för att vinna.

Men om man vill se det lite ljusare så visade Sirius upp att man ändå har en högsta nivå som räcker en bra bit för serien. Första 25 minuterna spelade man ut östgötarna efter noter. 1-0 var helt klart i underkant. Erik Z hade rammat ribban och P hade sin vana trogen missat två hundraprocentiga lägen. En annan hörna var centimetrar från att slinka in. Pressen i början var också resultatet av snabbt mittfältspel, snabba vändningar på kanterna och en hög press på motståndarna. Inte att Sleipner var dåliga. Sedan kommer 1-1 och allt faller. Som i fjol.

Den tragiska slutsatsen måste därför bli att trots att det finns vissa detaljer som är riktigt bra så behövs betydligt mer tid än två veckor för att få till helheten. Allt för många spelare har spenderat nästan hela försäsongen i gymet och allt för många träningar har omöjliggjorts av snömassor. och nu är det bråttom.

Samtidigt måste man konstatera att Sirius inte har råd att ha så många viktiga spelare utanför planen. Ärligt talat. Sirius bänk räcker till en mittenplats i serien. Ska man vara med och kriga om uppflyttning måste Gallo, Blomman och Söderbring in i spel. Då måste Emir tillbaka och konkurera i anfallet och Fredrik tillbaka i kampen om en mittfältsplats. Om inte måste vi ha en hel del tur, och inte minst spela betydligt lägre. Mot Sleipner spelade vi med ett högt lag som sällan var samlat när vi tappade boll - vilket skedde heeela tiden - vilket knappast underlättade för försvaret. Med de bästa borta måste vi vara mer cyniska, stå lägre och ställa om snabbt.

Annars kommer det här att bli en jobbig vår.

Några detaljer:

* Vi måste hitta ett alternativ för det centrala mittfältet. Erik Z klarar av rollen mellan backlinje och mittfält hyggligt, men har en hel del kvar att lära där. Därför behöver han stöd. Patrik St Cyr klarade inte alls av att ge det. Visst, han vinner en boll då och då och han kämpar som ett djur. Men det är bättre att springa en meter rätt än tio meter fel, och då spelar det ingen roll om man är svettigast i laget efter matchen. Nu såg det ut som om han var den som jagade i kvadraten. Det funkar inte. Med den trupp som är tillgänglig idag undrar jag om man inte måste flytta ner till två centrala och hyggligt defensiva mittfältare.

* Elias Storm gjorde Sirius-debut. Stor som ett hus. Utärkt på huvudet. Men hjärntvättad i Norge. Bryt, titta upp och piska bollen så långt upp som möjligt. På tre sekunder. Hej Drillo. Dessutom behöver han komma in matchtempo. Brännan antydde i UNT något liknande om debutanten. "Vi ska ta ett snack i veckan". Det är nog bra det. Storm kommer helt säkert bli en stor tillgång i siriusförsvaret med lite tid. Just den där tiden som vi har så ont om ja.

* Sirius har seriösa anfallsproblem. Just nu har vi bara två renodlade forwards igång. P och Sunday. P fortsätter göra allting utan boll rätt. Tänka rätt, springa i rätt luckor, dra med sig back och öppna ytor på rätt sätt. Sen kommer bollen och det blir error. Han har missat så mycket de senaste matcherna att det satt sig på huvudet. Någon annan förklaring kan jag inte komma på. För helt plötsligt blir allt så svårt. Han vänder ur i stället för att trycka sig framåt och utmana. Han stressar i bolltouch och avslut och det blir mest pannkaka av allt. Å andra sidan är han ju där och man vet att han kan någonstans. Att få det att lossna för P är en av tränarnas största utmaningar.

* Sen har vi Sunday. Han är onekligen sjukt bra på en hel del saker. Men mer upp och ner än Giro d'Italia. Missen på Jernbergs *unika* klackframspelning är extraordinär. Han kan gå in i det öppna målet med tre touch om han vill. Han kan lägga sig på mage och nicka in den. Han har sju meter öppet nät att rulla in den i och lägger den en meter utanför med en enkel bredsida. Ett mysterium. Men han är också rätt ensam om att inte ha något problem med att ha två killar i ryggen. Det är ju bara ett vända runt mellan dem...

* Jernberg ja. Stora delar av matchen ser det inte ut som om han spelar fotboll. Det ser ut som Rainman som intervalltränar för sig själv. Lite spring hit, lite dit, lite titta upp på molnen, lite räkna vagnar på tåget. Och så en genial passning every once in a while. Väggspelet fram till Sundays jättemiss får man söka sig till arenor som Santiago Bernabeu för att få se normalt sett. Tre backar och målisen blir totallurade när han i stället för eget avslut klackar fram bollen till en sopren nigerian. Han har likaså en ovärderlig vänsterfot. Därför måste han också spela så klart. Men fan vad frustrerande det är ibland.

* Offensivt mittfält. Petter och P hade inga roliga fotbollsminuter. Petters felprocent stundtals oförlåtlig och P har vi ju redanvarit inne på. Samtidigt kan man knappast illustrera tydligare problemet med att inte ha dem på planen än genom att som Brännan slänga in Mani och Kango i stället. Där dog allt anfallsspel. Där försvann öppnande löpningar och kantspel. Visst, det är inte bara deras fel. Det var ett okul läge att komma in i och det centrala mittfältet hade sedan länge tappat förmågan att leverera bra bollar. Men skillnaden är att Petter och P gör ett gediget - och riktigt - jobb i det läget. De sätter ändå backlinjen i arbete. Efter 60 minuter i matchen i måndags kunde Sleipners ytterbackar lika gärna satt sig på bussen och pillat på sina Iphones.

* Sista, och viktigaste detaljen. Kan Brännan och Antonio lyfta det här laget? Det är inga mil det handlar om trots allt. Det är de sista procenten. De svåra procenten. Slepiner var där redan. Taggade och samlade och seriösa in i minsta detalj. Dit måste Sirius dras av sina tränare inom 10 dagar. Det är nu Brännan ska visa sig värd förtroendet från i höstas. Han, om någon, måste föregå med gott exempel och gilla läget. Anta utmaningen och sprida den glädjen till laget.

För visst är detta en oerhört kritisk bloggpost. Jag har fokuserat betydligt mer på svagheterna än på styrkorna. Och styrkorna finns där, inget snack. Hade Sirius haft sina 3-0 efter 30 minuter hade jag säkert skrivit annorlunda. Men som sagt förra veckan. Det här var examen. Nu ska laget vara redo för ett professionellt jobb. Då måste även vi glada supportrar kunna lägga upp en ambitiös kravspec. På fredag kommer Giffarna hit för cupmatch. Då vill jag se ett Sirius som med givet spelarmaterial kan stänga mer ytor, spela lite smartare och straffa ett bättre motstånd för deras svagheter. Leken är slut nu. Nu vill jag se ett cyniskt Sirius som vinner matcher. Tack.

Mot Giffarna:

Bylle
Ian - Storm - Fernberg - Haisem
Erik Z - St Cyr
Petter - Jernberg - P
Sunday

Bänk: Richard (frisk nu?), Oscar (hel efter vansinnestacklingen i måndags?), Mani, Blomman (redo för inhopp igen?), Moses

02 april 2010

Två veckor kvar

Det börjar dra ihop sig nu. Visserligen har Allsvenskan redan plogat igång i rekord-/idiottidig start i vad som måste vara förbundets sämsta beslut sedan, tja, förra gången de försökte fatta ett beslut, men den riktiga fotbollen väntar till efter påsk. För Sirius del är det förmodligen bara två matcher kvar att slipa ihop de sista detaljerna till en fungerande enhet på, eftersom det mesta just nu lutar åt att cupmatchen mot Giffarna ersätter den planerade träningsmatchen mot ESK.

I dessa två matcher vill jag se spelare som kommer kunna starta i seriematcher. Jag köper helt och hållet resonemanget att inte riskera något på spelarfronten i betydelselösa träningsmatcher. Det djupt störande i att Sirius försäsong har handlat mer om bänkpress än om press på bollhållare för flera viktiga spelare har vi redan behandlat baklänges och framlänges. Onödigt att göra det igen, men det spelar faktiskt roll att vi i samtliga träningsmatcher hittills i år har ställt upp med lag som innehåller spelare som förhoppningsvis kommer göra på sin höjd tvåsiffrigt antal minuter i årets norretta.

Att träningsspela utan de bästa innebär att de frågor som man vill ha svar på som tränare alltför ofta kommer att besvaras med en osäkerhet. En okänd faktor. Kommer försvarsspelet funka bättre med en högerback som högerback, till exempel? Det är det ingen som vet. Man kan anta det, men man kan inte veta. Sirius två senaste säsonger har lidit av just exakt det problemet. Man har i stort sett hela tiden spelat med en lösning som alla inblandade har ansett vara temporär. Och man har aldrig heller vågat prova alternativet till temporära lösningar, det vill säga spela med lag som är "ordinarie", men lite sämre än det bästa tänkbara.

För mig är den frågan kardinalfrågan för en tränare. Vattendelaren. Vem är det bästa alternativet? En skadad men högklassig lirare som inte kan spela, eller en hel och frisk medelmåtta? Svaret är egentligen självklart, men få vågar agera därefter. Få vågar släppa det berömda "på pappret"-resonemanget. Det handlar om att ge de spelare som ska utföra den aktuella uppgiften bästa möjliga förutsättningar att genomföra den.

Riktigt så tänkte aldrig Mille och JTA till exempel. Mille skrek vid ett tillfälle på en skadad Ante inför stora delar av laget: "Du måste spela Ante, annars går det inte!" Men likförbannat är det ju någon som verkligen ska spela där. På samma sätt pratade JTA ofta nästan uteslutande om de som inte kunde vara med. "Vi har haft sån otur med skador nu att vi inte har något annat val än att spela så här idag." I bortamatchen mot Mjällby förra sommaren lär till och med Brännan varit aktuell som högerback. Men det stoppade på att han inte gick att registrera. Samtidigt skulle Fredrik Olsson in och lira där, väl medveten om att tränaren tyckte att en kille som lagt av för tre år sedan hade varit ett minst lika bra alternativ. Vilket det kanske hade varit, men det spelar liksom ingen roll i sammanhanget. Den som faktiskt ska spela behöver ha så mycket trygghet som möjligt. Inte tvärt om.

I Sirius trupp finns just nu en handfull spelare som nog många anser vara potentiella startspelare, men som knappast kommer spela någon av de fyra-fem första matcherna i år. Så kan vi inte alla göra oss den tjänsten att glömma dem. När de blir friska kan de försöka ta en plats, men fram tills dess tänker i alla fall jag försöka göra mitt bästa för att placera Gallo, Emir och Söderbring i hjärnans gymavdelning. Det är inte de som ska ge Sirius en bra start i år. Det är de andra.

Så när Sirius nu smälter påsklammet med att möta Sleipner på måndag ser jag gärna spelare som spelar på positioner där de känner att de faktiskt kan komma att spela när det väl är dags uppe i Umeå. Efter Sleipnermatchen är förmodligen försäsongen slut. Det innebär att på tisdagsmorgonen bör Brännan och Antonio ha det i det närmaste helt klart för sig vilka som ska spela i cupen mot Giffarna. Och de som spelar i den matchen måste man flytta på för att ta sig in i elvan mot Umeå. Sleipnermatchen borde därmed hanteras som mer än en vanlig träningsmatch. Den borde hanteras som examensprovet. Och efter examen ska man fan i mig vara redo för arbetslivet.

* Elias Storm gjorde sin första träning med sin nya klubb idag. Han såg enligt rapporterna väldigt fit ut, med tanke på att han varit klubblös under hela försäsongen tills igår.

* Slika sista-minuten-värvningar känns överlag väldigt o-Sirius. Och med "slika" menar jag sådana som känns genomtänkta och strategiska och inte sådana som mest känns som "åååkej, så det ringde en agent i morse och sa att han hade en bra snubbe som kommer passa perfekt i Sirius". Elias Storm känns genomtänkt. Före säsongen definierade jag min drömvärvning som en 30+ mittback, med massor av rutin och med goda ledaregenskaper. En sån som typ Jocke Jensen i Qviding eller Patrik Rosengren i Mjällby i fjol. Elias Storm känns så här på förhand som så nära man kan komma.

* Samtidigt kan en liten del av mig undra om vi verkligen hade tagit hit Storm på korttidskontrakt sista dagen av sillyn om det inte vore för att Gallo just blivit knäskadad. Jag kanske är onödigt långsökt, men med Storm i backlinjen frigörs Blomman och därmed ges också en option med honom som defensiv mittfältare, det vill säga i det som de senaste åren varit Gallorollen.

* Hörnell går till UIF. Hej kompisfotboll. Hejdå landslaget. Jag börjar bli trött på lovande spelare som begåvats med en viss talang och som sedan vårdar den med samma kärlek som en alkis vårdar en tom flaska Rosita. Rota fram Malin Baryards sommarprogram från i fjol och strafflyssna på det fem gånger och lär något om att förvalta talang.

* Halva Sverige har jagat 20-årige vänsterbacken Rasmus Lindkvist från Skellefteå FF. Och då pratar vi bland annat allsvenska lag som Trelleborg, GAIS och Halmstad. Och ett och annat superettalag. Han valde Dalkurd. Grattis Dalkurd. Borlänges dragkraft är fortsatt stark i fotbollssverige.

* Speaking of Dalkurd. Den vandrande krogfyllan och skadelistan Mirza Jelecak hamnar även han i Dalkurd sedan BoIS valt att inte förlänga kontraktet efter att Mirza kommit tillbaka från korsbandsskada. En chansning förstås eftersom Mirza varit borta från fotbollen ett år, men om den funkar så är det ju en kanonförstärkning.

* Speaking of kanonförstärkning. Umeå FC har redan lånat Kali Ongala från Giffarna. Just innan transferfönstret stängde lånade man också Mambo-Mumba från samma klubb. Giffarna har på något märkligt vis slarvat bort den kenyanske landslagsmannen och visste inte vad man skulle göra med honom riktigt. I Umeå blir nog inte det något större problem. Mambo-Mumba skulle gå rätt in på de flesta mittfält i den här serien.

* ÖFK har seglat upp som outsider till seriesegern enligt spelbolagen efter att man kommit hem från skottlandslägret med två segrar och fem engelska lånespelare från Wigan, Bradford och Carlisle. Det är inga fantastiska namn man presenterar, men är man 20 bast och spelar i Wigans reservlag är man knappast helt rudis på fotboll. Svårbedömt, men naturligtvis intressant.

* Konjunkturen ger desperata fotbollsspelare så här i sluttampen på sillyn. Hur ska man annars förklara att halvruttna division-II-klubben Linköpings FF lyckats värva Christoforidis timmarna innan transferfönstret stängde. Hellre en liten slant i tvåan en arbetslös.

* Daniel Wiklund gjorde ett allsvenskt lag av ett halvstabilt mittenlag i Superettan. Han fick inga nya spelare och värdelösa träningsförutsättningar. Efter tre omgångar av allsvensk fotboll på potatisåkrar fick han sparken av styrelsen med hänvisning till uteblivna sportsliga resultat. Man behöver knappast vara raketfysiker för att inse att det måste finnas något mer bakom beslutet. Ingen tror väl på allvar att andretränaren Thomsson kan göra så mycket annorlunda, ens med gamle Bosse Johansson på telefonrådgivning. Skumt. Och dumt.

* Måndagens motstånd i träningsmatchen Sleipner är obesegrade på försäsongen och har gjort mål mot alla lag man mött. Bra motstånd alltså. Och det är bra!

* Har haft för dålig träningskoll senaste veckan för att ta ut en spekulationselva, så vi hoppar det idag. Återkommer nästa vecka. Då lovar Studan också ett serietips. Glad påsk så länge!