27 maj 2010

Varför är det så svårt med fotboll och ekonomi?

Fotbollsförbundets sammanställning av superettaklubbarnas ekonomi kom igår, och den visar att Sirius inte bara lyckades åka ur nämda serie förra säsongen. Dessutom kammade man ihop ett negativt eget kapital på 3,2 miljoner. Nästan hela den chunken kommer från förra säsongen. (Även om jag vill minnas att det var något med att sponsorintäkter för 2009 användes redan hösten 2008 - vilket dock knappast gör det hela any better. Om man säger så.) Bakom siffrorna finns vad jag kan läsa mig till en komplicerad verklighet med både släpande kostnader, önskekalkyler på intäktssidan och bristfällig löpande kontroll.

Känslan är att Sirius gått på den gamla vanliga idrottsklubbsfinten att titta på vilka kostnader man vill ha och sedan skruva intäktssidan så att budgeten hamnar i balans, detta enligt modellen "visst blir verksamheten lite dyrare, men då gör vi å andra sidan en satsning som kommer leda till en mer attraktiv produkt som genererar större intäkter i både publik och sponsorer."

Sirius har en erkänt svårbedömd intäktssida även för fotbollsklubbar. Vi har genom åren alltid saknat en stabil storsponsor att jobba med. För att få ihop en sjusiffrig sponsorintäkt måste Sirius ringa in 10-20 företag samt en massa smågrus. Detta istället för att ha en öppen lina till samma person på samma kontor, som i exempelvis fallet Degerfors - Outukumpu.

Dessutom har Sirius en relativt liten fast publik och är därmed extremt beroende av sportsliga framgångar för att skrapa ihop ett lönsamt snitt. Och till sist så konkurrerar man om spelare på en högkostnadsmarknad i Mälardalen.

Så där ser det ut. Problemet är att detta måste ses som just klubens förutsättningar och inte ursäkter och förklaringar till att det gått som det gjort. När man lägger en budget ska man enligt lag göra rimliga uppskattningar av de siffror man dänger in där. Det har Sirius inte gjort. Ingen kan exemeplvis ha trott att vi skulle ha 2500 i publiksnitt i förra årets Superetta. Det hade vi haft tufft med även med toppstrid.

Vidare har också vi haft svårt att acceptera vår roll i näringskedjan som klubb i slutet på topp-50-listan i Sverige. Vi har de senaste åren värvat gammalt och inte sällan ganska dyrt och med klausuler som gjort oss lottlösa om spelaren gått vidare. Intäktsposten "spelarförsäljningar" jämfört med kostnadsposten "spelarköp" ger ett av svensk fotbolls absolut sämsta resultat. Där är jag dock övertygad om att satsningen på ungdomsakademi är helt riktig, och att det finns goda chanser att få ordning på de posterna vad det lider.

Men allt är inte becksvart. Sirius styrelse returnerade fotbollsförbundets hårda serve direkt med ett uttalande där man sade sig redan ha löst underskottet med hjälp av "finansiärer". Dessutom aviserar man det som det ryktats om på stan en tid, nämligen att ett större samarbetsavtal ligger inom en nära framtid. Mycket riktigt finns den biten också i styrelsens uttalande:

"Vi håller just nu på att jobba på en helhetslösning som har som mål att återföra Sirius Fotboll till eliten inom en treårsperiod. Vi kan idag inte informera om delar av upplägget eftersom vi vill presentera en helhetslösning."

Det där känns både spännade och obehagligt på samma gång. Helt klart är det så att Sirius, som sagt, behöver en stabil samarbetspartner med stora ekonomiska muskler och gott tålamod. Löser sig den biten kommer Sirius självklart att gå in i den närmaste perioden med helt nya förutsättningar.

Samtidigt måste en såpass stor intäktsboost hanteras på ett vettigt sätt. Och att det rör sig om stora pengar behöver man inte fråga två gånger om. "Finansiärer" som löser ett underskott i balansräkningen på 3,2 miljoner - det vill säga betalar sjukt mycket pengar för gamla synder - har stora ekonomiska muskler. Den stora utmaningen blir att använda dessa pengar som ett stöd för att utveckla en självgående och i slutändan självfinansierande verksamhet.

"Återföra Sirius Fotboll till eliten inom en treårsperiod", signalerar i sig ingen större långsiktighet som jag ser det, men utesluter det ju naturligtvis inte heller. Dessutom är det inte bara ekonomin som behöver förbättras för att Sirius ska bli "elit" igen. Eller igen och igen. Sirius har spelat elitfotboll på sistone enligt förbundets definition. Men man har inte varit "elit" inom organisation.

Förhoppningsvis är de läropengarna tagna redan. Men förra årets resultat signalerar ett stort strukturellt problem när man missar budget med 20-25 %. Som alla som följer både fotboll och bandy vet vid det här laget så är större kapitaltillskott utan förändrat sätt att arbeta på inget annat än tillfälliga plåster på blödande sår. Så när "helhetslösningen" presenteras om några veckor - lagom till sommarsillyn - vill jag helst se just en helhetslösning. En större sponsor/finansiär vore mumma. Om den dessutom åtföljs av en trovärdig organisationsrenovering och en långsiktig plan för stabilitet och sunda finanser är det verkligen läge att jubla.

Är det däremot en Panos Emporio-grej står jag gärna över några år till i sumpdivisionerna.

Så om man får spekulera lite. Vilka är det som kan komma att gå in i Sirius med den typen av pengar, och engagemang? Tittar man på stadens näringsliv finns egentligen inget självklart svar. Stora jättar i staden som universitetet och den kommunala sörjan har inga pengar att satsa på det här sättet. De kryllar inte direkt av större företag i stan, med sjusiffriga sponsormuskler. Endast fem uppsalaföretag är noterade på stockholmsbörsen: Beijer & Alma, Biotage, Orexo, Oasmia och Q-med. Ytterligare några riktigt stora biotechföretag har betydande verksamhet i stan, som GE, Kemwell och Phadia till exempel.

Av dessa känns spontant Kemwell och Q-med, kanske också Beijer & Alma som de som skulle kunna gå in som huvudsponsor i Sirius. Kemwell för att de är ett riktigt stort indiskt läkemedelsföretag som verkar vara måna om att ha en Sverigestämpel på sin verksamhet, och som dessutom nyligen aviserat satsningar i Uppsala. Q-med, eftersom de är ett genuint uppsalaföretag som hela tiden funnits med i kulisserna runt Sirius som sponsor. Beijer & Alma eftersom de går bra och är stadens största verksatdsindustriföretag. De verkar dock vara mer bandy än fotboll.

Sedan återstår förstås några andra varianter. Lex Zennström till exempel. Det vill säga en enskild person som går in med stort belopp i en Uppsalaklubb av lokalpatriotiska skäl. Zennström har förstås många miljoner även efter sin injektion i Uppsala basket, men det känns föga troligt att han skulle gå in även i Sirius. Individer i den viktklassen kryllar det heller inte av i Uppsala.

Bengt Sallén -mannen bakom Salléns elektriska - är en av dem, han och hans företag har stött Sirius genom åren, även om det återigen verkar vara basketen som ligger honom närmast. Leif Wide - en av de tre vars upptäckt ledde till Pharmacia Diagnostics - har inte gått lottlös direkt och kan avvara ett gäng miljoner om han ville. Men han är en åttitaggare som hittills vad jag vet inte visat något som helst intresse för Sirius. Bengt Ågerup - mannen bakom Q-med är en tredje. Och här ringer det en liten klocka hos oss som spår i sump och läser lokala nyheter. Bengt Ågerup aviserade alldeles nyligen att han går i pension i spetember. Och i förra veckan krängde Ågerup fastigheter - det vill säga Bengt själv i princip - av hus för drygt en halvmiljard. Ågerup har som sagt också förekommit i Siriussammanhang tidigare, tänker bli pensionär och har just realiserat sjuka mängder pengar.

Studans spåkula säger att det är dött lopp mellan Kemwell och Bengt Ågerup vad gäller potentiella storsponsorer. Den som lever får se. Men jag tror faktiskt inte att det är tomma tunnor den här gången. Och bara det är ett långsiktigt och ansvarsfullt samarbete så ska jag jubla hela sommaren!

* Till sist. Apropå fotboll och ekonomi. Jag drar mig till minnes en opinionsundersökning i höstas där 7 av 10 krävde att fotbollsklubbarna ska stå för de kostnader som polisinsatserna i samband med matcherna genererar. Jag har läst samma sak på ledarsidor och från politiker. Men tänk, hittills har jag inte sett någon föreslå att de arrangörer som bjuder in Lars Vilks borde stå för kostnaderna för den polisbevakning som krävs i samband med hans konstutövande och föreläsningsverksamhet.

Det är förstås absurt. Idiotgenererande verksamhet är tillåten när den anordnas inom lagens gränser. Och samhällets uppgift är i sammanhanget att skydda folk från hot, angrepp och våld. Fotbollsklubbarna bör förstås arbeta för att få bort problemet i samband med sin verksamhet, men notan för idiotbevakningen ska samhället stå för. (Och om någon vill dra fler analogier kring yttrandefrihet och fotboll, så är det fritt fram. Har man inte exempelvis rätt att bege sig in i en fullsatt tunnelbanevagn vid Solna centrum en matchdag och skrika "Solnatattare!" för full hals?)

4 kommentarer:

Anonym sa...

Är inte han som sålde Radi medical väldigt tät också...Och MySQL-försäljningen borde väl ha genererat mycket pengar till någon.

Anonym sa...

Så rätt. Ska Wilks, kronprinsessan när det vankas bröllop, eller varenda arrangör hyra in poliser? Ska man, om det blir bråk på en uteservering, stå som ansvarig för idioten som stövlade in, beställde en öl och sen började bete sig illa och slåss med oskyldiga?

Anonym sa...

Mycket intressant läsning. Underskottet tror jag inte bara kommer från -09, däremot. Efter den s k "succén" -07 (som vid närmare granskning inte var riktigt så framgångsrik efter de första tio omgångarna) drog kostnaderna iväg, och intäkterna kan knappast ha motsvarat förväntningarna som den säsongen utvecklade sig. Jag misstänker alltså att de 3,2 millarna är ett ackumulerat underskott. Vilket inte gör saken bättre, iofs, men ändå.

Bigbadda sa...

Njae. Sirius hade ett negativt eget kapital på 3,2 miljoner, samtidigt som man hade en förlust på 3,2 miljoner. Eftersom resultatet (alltså förlusten) förs in i det egna resultatet så kommer den absolut största delen av det negativa egna kapitalet från förlusten. Sen vet man ju inte hur det ser ut i övrigt. Kan ju mycket väl ligga lite skräp och skvalpa där.